- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - Hjalmar Heimbürger †, av K. E. Skärblom - Lorenzen’s gasturbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 mars 1929

TEKNISK TIDSKRIFT

159

räkning. Så var han 1918—1919 avdelningschef för
kemisk industri i statens industrikommission, 1918—
1919 statens industrikommissions representant och
vice ordförande i Sveriges kemiska industriers
importförening. Han var 1917—1920 styrelseledamot i
Sveriges kemiska iiidustrikontor och 1919—1920 dess
vice ordförande. I handelsdepartementet blev
Heim-bürger 1920 t, f. teknisk byråchef och 1923—1928 var
han föredragande för de tekniska ärendena. 1928
utnämndes han till föredragande i rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap, men hans arbete på
denna post avbröts genom hans sjukdom och död.

Det är helt naturligt, att hans stora arbetskraft
även togs i anspråk för andra mer eller mindre
officiella uppdrag. Så var han ledamot i Svenska
industriernas standardiseringskommitté sedan 1922,
styrelseledamot i A.-b. Vin- och spritcentralen sedan 1923 osv.

Svenska teknologföreningen tillhörde Heimbürger
sedan studietiden. Dess avdelning för kemi och
bergsvetenskap valde honom till sin vice ordförande
1922 och till ordförande 1923, till suppleant i
föreningens styrelse 1922 och till ledamot av föreningens
styrelse 1923—24. Svenska teknologföreningens
styrelse tillhörde han sedan som suppleant 1926 och
1927 samt som styrelseledamot för åren 1928—29.
Sedan 1922 representerade han avdelningen för kemi
och bergsvetenskap som ledamot i kommittén för
Chalmerska institutets omorganisation.

Heiinbürgers krafter räckte även till för tekniskt
ekonomiskt författareskap. Bland hans skrifter kunna
nämnas: 8-timmarslagens ekonomiska verkningar
inom vissa grupper av kemisk industri (1922);
Bageri-och arbetstidslagens ekonomiska verkningar (1925);
Några drag ur tvättmedelsindustriens utveckling och
samma industris ställning i vårt land (uppsats i
Teknisk tidskrift 1925, Kemi sid. 25); Några data rörande
världsproduktionen av vegetabiliska oljeråämnen och
oljor (Teknisk tidskrift 1926, Kemi sid. 1 och 9).

Heimbürger var en välvillig kamrat, god och
vän-säll. Musikaliskt begåvad, var han med sin humor
och goda sångröst även i detta hänseende en bland
kamraterna uppskattad kraft, ocli mer än en gång har
han ännu inne i de sista åren därigenom spritt glädje
omkring sig vid den mera kamratliga delen av Kemi
och Bergs sammanträden. Av årskamraterna från
högskolan högt avhållen, var han en av de två, som
höllo reda på de övrigas öden och manade till
sammankomst till jubileerna, Allhärjaren har visserligen
redan farit hårt fram i lederna, men vi återstående
komma alltid att bevara vår käre vän, Heimbürger, i
den ljusaste hågkomst.

Närmast sörjes den bortgångne av maka född
Hildebrand samt trenne barn, sönerna Hans, notarie, och
Gunnar, arkitekt, samt dottern Karin.

K. E. Skärblom.

LORENZENS GASTURBIN.

Enligt många fackmäns mening är gasturbinen
framtidens motor. Den lämnar nämligen liksom ångturbinen
direkt en roterande rörelse med stor vinkelhastighet och
har dessutom hög termisk verkningsgrad, emedan den
liksom förbränningsmotorerna omedelbart förvandlar
bränslet till arbete. Att framställa en dylik motor
erbjuder emellertid stora svårigheter, emedan gasen, vars
kinetiska energi skall tillgodogöras i turbinhjulets skov-

Fig. X.

lar, måste tillföras motorn vid mycket hög
begynnelsetemperatur. Denna höga temperatur kunna icke de
material man f. n. har till sitt förfogande, uthärda,
särskilt när de såsom hos turbinhjulet på grund av hög
periferihastighet samtidigt bliva utsatta för stora
påkänningar genom centrifugalkraften.

På grund härav hava gasturbinkonstruktörerna riktat
sina ansträngningar huvudsakligen på att söka förhindra
att temperaturen hos turbinhjulets skövlar blir för hög,
och många förslag till kylning av skovlarna ha
utarbetats. De flesta av dessa förslag skulle dock medföra
minskning i gasturbinens verkningsgrad eller
driftsäkerhet, varför de ej kommit till utförande.

För en tid sedan har ett förslag av C. Lorenzen i
Berlin offentliggjorts, vilket består däri, att
luftströmmen som skall kyla turbinskovlarna, alstras av en med
turbinhjulet sammanbyggd centrifugalfläkt och ledes
genom de speciellt för ändamålet utformade ihåliga
skovlarna, som äro utförda med tunnast möjliga
godstjocklek. Under sin väg genom turbinen avkyler luften
således först själva turbinhjulet och därefter dess skövlar.
Den värmemängd, som luften härunder berövar
gasturbinen går emellertid ej förlorad, ty sedan luften kylt
turbinen, kan den användas som förbränningsluft till
densamma.

En för drift med de varma avloppsgaserna från en
bensinmotor avsedd gasturbin har blivit insatt i stället
för den Rootska blåsmaskinen på en 10 hkr
Mercedes-kornpressorvagn och en tid varit i drift’(se fig. 1).
Turbinen, vars konstruktion framgår av genomskärningen i
fig. 2, utnyttjar energien hos motorns avloppsgaser och
den varma kylluften från turbinen ledes till motorns
förgasare, varigenom motorn kommer att arbeta med
förvärmd förbränningsluft. Härigenom förbättras
motorns arbetsprocess i två avseenden. Dels blir fyllningen
i cylindrarna större, så att vridningsmomentet blir
större särskilt vid låga varvantal, dels påskyndas
bränslets förgasning, varigenom gasen och luften i
cylindrarna bli bättre blandade. Dessa förbättringar giva sig
tydligt tillkänna, då man kör med vagnen. Sålunda
förblir ledningen från förgasaren till motorn kall, vilket
visar att förgasaren nästan fullständigt förbrukar
luftens värme. Dessutom dämpar turbinen ljudet av de
utströmmande avloppsgaserna så kraftigt, att icke någon
ljuddämpare behövs, utan avloppsgaserna kunna ledas
från turbinen direkt ut i det fria.

En dylik gasturbin har en längre tid provats i det
flygtekniska laboratoriet i Berlin-Adlershof tillsammans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free