Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - De tekniska mellanskolornas problem, av Max Grenander - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Räkenskaper för industri, av H. R. Schultz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 1020
TEKNISK TIDSKRIFT
161
Eskilstuna ej blott till namnet, utan även till gagnet är
en teknisk fackskola.
Herr B. har fullkomligt rätt i att fackskolan ifråga
har en organisation, "som helt avviker från andra
tekniska läroverk". Vore det ej fallet, och vore ej dess
undervisningsresultat tillfredsställande, vet jag
verkligen ej, varför jag skulle deltagit i diskussionen. Vad
jag velat framhålla är, att denna skoltyp är synnerligen
lämplig i samhällen, där de industrier, varpå skolan är
inriktad, äro i tillräcklig mån företrädda. Detta dels
därför, att statens kostnad per elev och läsår blir
jämförelsevis låg, och dels därför, att begåvade ynglingar,
som av ekonomiska skäl ej skulle kunna ens tänka på
att genomgå t. e. gymnasiet i Örebro, kunna med
obetydlig ekonomisk uppoffring genomgå en så organiserad
skola. Och detta är en fördel av stor social betydelse.
I Örebro vore förövrigt en så organiserad skola
otänkbar. Dess förnämsta industri är nämligen ej lämplig
därför. Men däremot förefalla mig dylika skolor
särdeles berättigade i sådana städer som t. e. Västerås och
Borås.
Som det nu är konkurrerar Västeråsskolan med
örebrogymnasiet om elever, och det synes minst sagt
överflödigt, att två elektrotekniskt inriktade
undervisningsanstalter skola vara belägna så nära varandra.
Västeråsskolan inrättades huvudsakligen med tanke
på Aseas stora där belägna verkstäder. Vad ligger väl
då närmare till hands, än att omorganisera den till
likhet med Eskilstunaskolan. Då först kunde skolan draga
full nytta av sin förläggningsort och erhölle sannolikt
utan varje ansträngning ett tillfredsställande antal
elever. Och då skulle den säkert visa sig motsvara ett
verkligt behov.
Ett liknande resonemang synes mig vara tillämpligt
på den i Borås planerade textilfackskolan.
Max Grenander.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Den nya arvslagen, av A. Lindhagen och E. Lind,
Stockholm 1929, P. A. Norstedt & Söner. Pris 8 kr. 25 öre.
Skattelagarna, utgiven av Carl W. Kuylenstierna,
Harald Waller, Erland Geijer och Adolf Lundevall,
Stockholm 1929, P. A. Norstedt & Söner. Pris 10 kr.
75 öre.
Taxeringsförordningen m. m., utgiven av Carl W.
Kuylenstierna, Harai.d Waller, Erland Geijer och
Adolf Lundevall, Stockholm 1929, P. A. Norstedt &
Söner. Pris 9 kf. 50 öre.
Kommersiella meddelanden nr 2.
Den svenska folkrepresentationens historia, av ’Sten
Lothigius, Stockholm 1929, Harald Lindströms
Boktryckeri. Pris 1 kr.
Gatutrafikens dygnsväxlingar, från en undersökning
av fordonstrafiken i Göteborg, av Per Gust. Budberg,
särtryck ur Svenska kommunaltekn. föreningens
festskrift år 1928.
Om uppfinningar, uppfinnare och patentombud, av
A. W. Andersson, Malmö 1929, Landby och Lundgrens
boktryckeri. Pris 1 kr.
Trådlös bildtelegrafering, av Wilh. Ax:son Lindberg,
Stockholm 192,9, Wahlström & Widstrand. Pris 3 kr.
Finlands monterade vattenkraft vid årskiftet 1928—
1929, av Bror Sjögren, Helsingfors 1929, övertryck ur
Kraft och Ljus nr 12.
Stockholms stads byggnadsnämnds årsberättelse 1927.
Pris 1 kr. 50 öre.
Arbetsfredskonferensen i Stockholm den 30 nov. och 1
dec. 1928, utgiven av kungl, socialdepartementet.
Sveriges andra stormaktstid, Stockholm 1929, Albert
Bonniers förlag. Pris kr. 3: 75.
Stockholms gasverk 1853—1928, minnesskrift.
Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelanden:
Nr 91: Ånga och kraft vid moderna
sulfatcellolosa-fabriker, av L. Malm.
Ingenjörs vetenskapsakademiens handlingar:
Nr 87: The dynamic stability of long transmission
Un es, av Ivar Herlitz.
Svensk industrikalender 1929.
Svenska kommunal-tekniska föreningen, festskrift med
anledning av föreningens tjugofemåriga tillvaro.
Jernbetonarbejder, av Frederik Hansen, Köpenhamn
1929, Jul. Gjellerups förlag. Pris ej angivet.
Sprängämnen och skjutvapen förr och nu, av Jakob
Kristofferson, Uppsala 1929, J. A. Lindblads förlag.
Pris 3 kr.
Richtige Akkorde, av G. Peiself.r, Berlin 1929, Julius
Springer. Pris 9 Rm.
Die Theorie der Gewichtsstaumauern, av K.
Kammüller, Berlin 1929, Julius Springer. Pris 5: 40 Rm.
Verstärkermesstechnik, av Manfred von Ardf.nne,
Berlin 1929, Julius Springer. Pris 22: 50 Rm.
Angewandte Hydraulik, av F. Bundschu, Berlin 1929,
Julius Springer. Pris 6: 90 Rm.
Druckrohrleitungen, av Felix Bundschu, Berlin 1929,
Julius Springer. Pris 6 Rm.
Kompressorlose Dieselmotoren, av M. Seiliger, Berlin
1929, Julius Springer. Pris bunden 37: 50 Rm.
Elektrostahl-Verfahren, av F. T. Sisco och St. Kriz,
Berlin 1929, Julius Springer. Pris bunden 22: 50 Rm.
Bokanmälan.
Räkenskaper för industri. Bokföring och
kostnadsberäkning, av Knut Ramstedt och M. Frykholm. Andra
upplagan.
Den på P. A. Norstedt & Söners förlag utkomna andra
upplagan av "Räkenskaper för industri" utgör ett
värdefullt tillskott till den ganska magra svenska litteraturen
i ämnet, och som ett hjälpmedel vid undervisningen vid
våra lägre tekniska och merkantila läroanstalter torde
den bliva synnerligen välkommen.
Arbetet är delat i två delar, en teknisk och en
teoretisk del, varav särskilt den senare utmärker sig genom
god systematik och klara begrepp. Som ett separat häfte
medföljer en samling formulär, avsedda för ifyllande av
den mångfald av bokföringsexempel, som upptagits i
del I. Detta är utan tvivel en god lösning av den eljest
besvärliga frågan beträffande anskaffningen av lämpliga
formulär vid bokföringsundervsiningen.
Exempelsamlingen skulle dock hava vunnit åtskilligt på, om den
kompletterats med en facit, så att den även kunnat
komma till användning vid självstudium. Det torde
nämligen vara lätt nog att själv hitta på exempel, men att
utföra motsvarande bokföringsåtgärder är för nybörjare
en betydligt svårare uppgift.
Beträffande terminologien syndas på sina ställen mot
det numera vedertagna bruket av vissa benämningar.
Dock gäller denna anmärkning mera del I (som utgör
omarbetning av en äldre upplaga) än del II, som är ny.
Några exempel skola förtydliga detta.
"Fabriksinventarier och redskap" böra hellre
beskrivas som "maskiner och verktyg" och "transportmedel".
Med inventarier menas numera i detta sammanhang
uteslutande kontorsinventarier, såsom möbler o. d.
Man skiljer numera mellan "lager" (av färdiga varor)
och "förråd" (av råmaterial och halvfabrikat), mellan
"lagerbokföring" och "förrådsbokföring". I del I
sammanblandas dessa begrepp. I del II äro de skilda.
Detsamma gäller "halvfabrikat" och "varor i arbete". "Varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
