Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1929 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Örebro ingenjörsklubb, av H. S. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
163
Föredrag hölls av röntgenläkaren på centrallasarettet
i Västerås dr G. Runström över ämnet
"Röntgenstrålarna och deras användning för medicinskt bruk". Efter
en intressant översikt behandlande sakens tekniska sida,
varvid talaren särskilt hade anledning att uppehålla sig
vid den i hög grad moderna anläggningen på
centrallasarettet, gavs en beskrivning över läkarens arbete i det
moderna röntgenlaboratoriet. Föredraget illustrerades
med ett stort antal ljusbilder.
Före sammanträdet hade tillfälle beretts
föreningsmedlemmarna med damer att göra besök, under dr
Run-ströms ledning på Centrallasarettets röntgenavdelning.
Detta tillfälle hade tagits i akt av omkr. 125 personer.
Efter föredraget följde supé med nachspiel och dans
under den angenämaste stämning bland de mycket
talrika deltagarna i sammanträdet.
F. E.
Örebro ingenjörsklubb.
Lördagen den 9 februari hölls ordinarie
månadssammanträde å Grand hotell under ordförandeskap av
majoren Knut Hållén. I samband med behandlingen av
en del föreningsärenden företogs val av kommitterade
för aprilsammanträdet, varvid utsågos diponenten Töre
Zachrisson, Guldsmedshyttan, bergsingenjören Sven von
Hofsten, Bofors, och disponenten Fredrik Cassel,
Vedevåg. Därefter höll fil. magistern Karl Rothstein ett
med ljusbilder belyst föredrag om "En laboratoriemans
syn på nordamerikanska personligheter och strävanden".
Talaren erinrade om de första invandrarna och den
egendomliga bebyggelseformen under kolonisationens
första tid samt framhöll vidare den starka religiositet,
som utmärkte invandrarna, deras förmåga att uthärda
hårt arbete och deras nöjesliv, som mest bestod i
politiska kannstöperier. I vissa former återfinner man
samma drag hos den moderna amerikanen. Som
exempel anförde talaren Edison, Ford, Rockefeller, Bryan
m. fi., ur vilkas liv en hel del karakteristiska drag
framhöllos.
Efter sammanträdet följde supé och samkväm med en
hel rad tal och livligt dryftande av de politiska,
ekonomiska och industriella förhållandena i det stora landet
i väster.
H. 8.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 22 februari 1929 ett talrikt besökt sammanträde
på Kungsparkens restaurang i Malmö. Då såväl den
ordinarie ordföranden direktör H. G. Evers som vice
ordföranden överingenjör T. Husberg voro förhindrade att
närvara leddes förhandlingarna av förste stadsingenjören
E. B. Hübe. Som nya medlemmar i klubben invaldes
ingenjörerna C. V. F. von Bahr, K. R. Danielsson, N. S.
Hellner och P. E. A. Kullman. Styrelse- och
revisionsberättelser samt bokslutstablå upplästes, och beviljades
styrelsen och skattmästaren full och tacksam
ansvarsfrihet för 1928 års förvaltning. Årsavgiften för 1929
bestämdes till oförändrat belopp 15 kr. Till medlemmar av
valberedningsutskottet utsågos herrar A. Ambolt, L.
Bohlin, Y. Herrström, C. Hultman, A. Jerdén, S.
Kärfve, I. Larsson, O. Mellkvist, G. Orrghen. E.
Rydholm och N. Åkesson. Därefter lämnade lektor N.
Åkesson ett kortfattat meddelande om bildtelegrafering,
belyst med åtskiliga ljusbilder. Talaren redogjorde för
principen dels för sändare med originalbilden på en
cylinderyta, belyst på en punkt, som genom cylinderns
rotation och förflyttning i axiell led beskriver en
spirallinje på bildytan, varvid en inuti cylindern placerad
fotoelektrisk cell framsläpper en ström, vars styrka varierar
med belysningsintensiteten, dels för mottagaren, där en
i ett magnetfält spänd ledare devieras mer eller mindre
allt efter strömstyrkan och därvid i större eller mindre
grad framsläpper ett ljusknippe, som träffar ett ljus-
känsligt papper på en cylinder, som rör sig synkront med
avsändarens. Att man i U. S. A. och Tyskland redan
har linjer för reguljär bildtelegrafering och att dylik av
telegrafstyrelsen planeras i vårt land, omnämndes,
överförda bilder förevisades såsom prov på teknikens olika
utvecklingsstadier, det nuvarande fyllande även mycket
högt ställda anspråk. Aftonens föredrag hölls av
ingenjören hos Kockums mek. verkstads a.-b. J. A. Sjöström,
som lämnade en synnerligen intressant och utförlig samt
med talrika ljusbilder illustrerad redogörelse för
"Handelsfartygens utveckling under senaste kvartsseklet".
Efter en kort återblick på utvecklingen från åror och
segel till ångan, skovelhjulen och propellern med den
historiskt ryktbara representanten "Great Eastern" om
27 000 ton, byggd åren 1851—59 oeh försedd med både
skovelhjul och propeller jämte fem master med en
segelarea av 5 000 kvm, redogjorde talaren för förhållandena
omkring sekelskiftet, då ångturbinerna började tävla
med tripleexpansionsmaskinerna i passagerarfartyg. Med
tre turbiner: en högtrycks-, en mellantrycks- och en
lågtrycks- samt överhettning av ångan, förvärmning av
ma-tarvattnet, högt panntryck osv. kommer man ner till 0,5
kg kol per hästkrafttimme, men turbinmaskineriet blir
dyrare i tillverkning än kolvmaskinerna. "Great Eastern"
konsumerade 2 kg kol per hkr-tim. |Ären 1907—08
började dieselmotorn komma i bruk på handelsfartyg. Den
tar 0,185 kg olja per hkr-tim. och blir ekonomiskt
lönande, där oljan är billig i förhållande till kol.
Prisernas variation framgår därav, att oljepriset i San
Francisco är 27 men här 74 kr. per ton, under det kolen i
England kosta 16 och här 27 kr. per ton. I Nord- och
östersjötrafik kan dieselmotorn följaktligen icke
konkurrera med ångan. De modernaste dieselmotorerna äro
dubbelverkande, varjämte man vill eliminera bort
tryckluftkompressorn för inblåsning av oljan.
Kompressorlösa motorer byggas för upp till 3 000 hkr. Såväl
4-takts-som 2-takts-principen hava sina anhängare. Avgaserna,
som i förra fallet hava 4—500 graders temperatur, kunna
utnyttjas i ångpannor eller på annat sätt. Användande
av olja som bränsle under ångpannor förekommer
numera i 28 % av världstonnaget, men innebär ett oerhört
slöseri med olja, då härvid åtgår 0,37 kg per hkr-tim.
eller jämnt dubbelt mot i dieselmotorn. Den härvid
använda s. k. brännoljan är dock av en något billigare
kvalité än dieseloljan. Huvudvinsten ligger i
personalbesparing. På "Drottningholm" reducerades antalet eldare
från 36 till 6, då kolen utbyttes mot olja. Den sista
förbättringen på ångmaskinsdriften är att använda
avloppsångan från tripleexpansionsmaskinen till drivande av en
ångturbin, arbetande med utväxling på samma axel.
Härigenom vinnes 20 % bränslebesparing eller 36 %
effektökning. Anordningen kan apteras på äldre båtar. Trots
det ökade vridande momentet minskas påkänningen på
axeln, enär differensen mellan momentets max.- och
min.-värden sjunker till halva förra värdet. Talaren redo
gjorde vidare för fartygsformens inverkan på
fartmotståndet och utexperimenterandet härav i försökstankar,
av vilka den i Hamburg mäter 590 meter i längd.
Propellerns inbyggande samt anbringande av s. k.
Oertz-roder, som delar vattnet så, att virvelrörelser undvikas,
och som ökar styrverkan genom bättre utnyttjande av
vattnets tryck, ungefär som en aeroplanvinge utnyttjar
luftens bärkraft, omnämndes. Ett modernt fartyg
fraktar ungefär dubbelt så stor last som de båtar, vilka
byggdes för 25 år sedan för samma fart och samma
bränsleförbrukning. Beträffande framtiden uppgav talaren, att
stenkolen kunde väntas räcka 550 år, medan oljan
sannolikt tar slut om 40—50 år. Efter sammanträdet intogs
gemensam supé med efterföljande samkväm, varunder
aftonens ordförande avtackade de medverkande, vilkas
antal ökades med ingenjörerna C. E. von Seth och O. W.
Lindberg, som skördade livligt bifall genom att sjunga
visor.
F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
