Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1929 - Stål kontra andra metaller, speciellt lättmetaller, av Bengt Kjerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Tab. II. Jämförelse mellan aluminiumlättmetaller och två olika stål, då konstruktionerna göras lika
tunga i den farliga sektionen.
Material Br. gr. kg. pr mm2 stålarea El. mod. kg pr mm2 stålarea Utmattn. kg pr mm2 stålarea Str. gr. kg. pr mm2 stålarea Tänjb. 1/1 n. % Kontr. % Spec. slag. kgcm pr mm2 stålarea Brin. tal kg/mm2
15 mm valsad, sur mar-
tin, C = l,io % ........... 110 20 400 47 60 8 12 5 285
C = 0,47 % Cr = 0,63 %
Ni = 2,98 %................... 110 20 400 60 100 10 53 27 321
Lättmetaller (duralumin) 110 19 300 33 66 20 20 14 130
annan sak, som även vid jämförelse är till
lättmetallernas förmån, är att ingen hänsyn tagits till den
större sektionens menliga inverkan vid
lättmetall-konstruktionerna. Det är givetvis alltid svårare att
så att säga fullt utnyttja en större sektion, dvs. att få
den teoretiskt tänkta kraftfördelningen omsatt i
praktiken. Dessutom gäller för alla smidda, valsade,
dragna och värmebehandlade metaller att ju större
tvärsnitt dess svårare att få fullt jämna värden inom
hela sektionen.
Om man efter dessa förutskickade reservationer
går till en jämförelse mellan de i tabell II angivna
värdena, så synes först och främst, att lättmetallernas
omräknade elasticitetsmodul dock icke fullt nått upp
till stålets. Utmattningsgränsen ligger även
fortfarande under de angivna stålens med 30 resp. 45 %.
Det spec. slagarbetet är för det vanliga kolstålet
sämre än lättmetallens, men en dylik jämförelse är ju
fullkomligt oberättigad, då för konstruktioner, där
materialets seghet är av stor vikt, ett dylikt stål
aldrig kommer till användning. Göras emellertid
jämförelser mellan det verkliga konstruktionsstålet och
lättmetallerna, framgår stålets stora överlägsenhet.
Lättmetallernas spec. slagarbete är endast 52 % av
stålets.
Vad som heller icke bör försummas i denna
jämförelse är hårdheten. Det är betydligt vanskligare
vid montage, och givetvis även under fabrikationen
att ha att göra med ett mjukare material än med ett
hårdare. Det mjukare löper betydligt större risker
vid hanteringen, åsamkas lättare bestående
slagmärken och permanenta deformationer på särskilt utsatta
delar etc.
Denna jämförelse, som enligt min åsikt hållits så
mycket som möjligt till lättmetallernas förmån, visar
dock, att när vid konstruktionerna
hållfasthetsegenskaperna äro avgörande för val av material,
lättmetallerna äro underlägsna stålet. Detta gäller
sålunda ända fram till den gräns, där
lättmetall-konstruktionen åtminstone i sin farliga sektion är
lika tung som stålet. Vid detta omdöme är det icke
nödvändigt att taga särskild hänsyn till den hos
lättmetallerna större mjukheten.
Samtidigt vill jag emellertid icke underlåta att
framhålla ett område, där lättmetallerna verkligen
kunna göra sig gällande och som helt säkert kommer
att rikt exemplifieras av deras förespråkare, det
nämligen där stålets sektioner bliva omöjligt tunna för de
påkänningar, som ifrågakomma.
För att komplettera jämförelsen mellan hållfasthets-
!
a
II
i
i»
-i
t’5
Jb 10
I
I
i4" O
5tåh
100
600
.500
WK
W
m
100
o
%
b
Legerat seghärdat stål. Martinstål. Härdat
Brottgràns och tånjbarhetsgråns ståt
JÖ
20
I
r
rza Elasticitetsmodul i kg/mà
E3 Spec. vikt i hg/c/n?
ca "Reiss tånge " i hm
nm Brinellhardhet i kqImrft
O Slaghållfasthet i mKi ’ *
Lottme/aH= 5kteron Du ralum in Hein silumin
nop
uo/io
85/15 eo/22 gtashårt-
26
I
r
i
n
5/à/-
Å.
i
i
Legerat seghärdat stå/ Marlinstål
Brottgräns och tànjbarhetsgräns
rtO/7 120/10 05/tS 60/22
I
i
20
10
r
ea "Elastische Långe"’km
CD "Streehtånge" » »
G3 "Reisstänge" *
j4J
Laf/meb// Skieron Duralumin ReinsHumin
Fig. 2. Jämförelse av hållfastheten vid lättmetall oeh stål (övre bilden).
Jämförelse mellan "Elastische Länge", "Strecklänge" och "Reisslänge" för stål och lättmetall (undre bilden).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
