Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1929 - Stadsavfallet och dess slutliga kvittblivande, av Karl Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teknisktid skri ft
HÄFT. 10 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 APRIL
o
ARG. 59 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Stadsavfallet och dess slutliga kvittblivande, av f. gatudirektören Karl Tingsten. — Fjärde nordiska
elektroteknikermötet 13—15 juni 1929. — Explosionsolyckan vid Värtagasverket i Stockholm. — En ny
mot-ströms-snabblandare. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
STADSAVFALLET OCH DESS SLUTLIGA
KVITTBLIVANDE.1
En orientering av f. gatudirektören Karl Tingsten.
Stadsavfallets sammansättning.
Den stora allmänhetens kännedom om det öde som
soporna i en stad slutligen gå att möta kan
innefattas i erfarenhetsrönet, att "några karlar kommer och
kör bort dom", och dess intresse för detsamma torde på
sin höjd räcka till att någon gång framställa
spörsmålet: "Vart tar alla sopor vägen." Och likväl är det
ju människan själv, som ytterst producerar soporna,
föranleder deras uppkomst; de härröra från den
enskilde, hushållen och det samhälleliga livet, från
handel och andra näringar. Dock, hur skall man kunna
begära något intresse för soporna, då dessa just
utgöras av allt det, som människan vill bli av med.
Intresset blir ock, vad bostadssoporna beträffar, helt
naturligt begränsat till deras tömning i soptunnan på
gården och, vad gatsoporna angår, till iakttagelsen
att de "komma bort".
Dessa bostads- och gatsopor utgöra det egentliga
"kommunala" avfallet, den huvuddel av stadsavfallet,
för vars undanröjande samhället som sådant har vissa
gemensamma skyldigheter. Den andra betydligt
mindre delen består av avfall från näringar av skilda
slag och framför allt av det förpackningsmaterial,
som bildar huvudparten hos handels- och
industrisoporna, Kommunens ställning till detta avfall av
för densamma mera främmande natur, är påtagligen
en annan än till gat- och bostadssoporna, Det
slutliga kvittblivandet av handels- och industrisoporna
måste dock, liksom beträffande övriga sopor, i
allmänhet bli en kommunal angelägenhet.
Handels- och industrisopor äro i regel lätt
brännbara såsom bestående av trälådor, papper, halm,
träull m. m.
Gatsoporna bestå, förutom av hästspillning, av
stoftfint damm — "gatsmuts" — jämte papper och
andra bortkastade eller tappade föremål, således av
avfall av i huvudsak enahanda beskaffenhet som en
del av bostadssoporna, Dessa åter, som otvivelaktigt
äro ägnade att ådraga sig den största
uppmärksamheten, innehålla därjämte oändligt mycket mera,
nämligen som nyss framhölls "allt det som människan vill
bli av med" och det är flerstädes minsann ej så litet.
i Ordet är ej vackert, men då det väl täcker, vad som
åsyftas, redan kommit i bruk och något bättre ej står till
buds torde det kunna få användas.
En engelsk författare på renhållningsväsendets
område har tagit sig för att på 16 rader uppräkna en del
föremål som tillhöra bostadssopornas stora grupp,
men han tömde därmed långt ifrån den rikligt
flödande källa, ur vilken han öste. Han gör därvid det
sannolikt allmängiltiga påpekandet, att under det
man ofta finner otömda eller oöppnade
medicinflaskor, sådant aldrig händer med öl- och vinbuteljer.
Han är även upprörd över förekomsten av en oerhörd
mängd korkar och anser, säkerligen på goda
grunder, att korkarna "förtälja en sorglig historia".
Ja, nog kunna soporna, deras sammansättning och
beskaffenhet, förekommande relativa mängder i
desamma av vissa särskilda ämnen osv. förtälja en hel
del med avseende på människornas
levnadsförhållanden m. m. ej blott i olika städer och länder utan även
i olika delar av samma stad. De tala om fattigdom
och rikedom, sparsamhet och slöseri, lägre och högre
kulturell ståndpunkt, därvid den ytliga kulturen
starkt framträder.
De karakterisera i flera avseenden de yttre
omständigheter och levnadsbetingelser, under vilka en stad,
en nation har att möta tillvaron, och deras
behandling i olika länder lämnar intressanta upplysningar
om folkkaraktären, ej minst om frånvaron eller
närvaron av ekonomiskt sinne.
Om bostads- eller hussopornas tusenfaldiga
sammansättning torde läsaren själv kunna bilda sig en
föreställning. Blott det bör kanske framhållas, att
till sopor i den bemärkelse, de här måste tagas, ej
blott räknas förbränningsprodukter — aska, kol m. m.
— och köksavfall — matrester och avfall från
matlagning — samt jämförelsevis smärre föremål såsom
förbrukade husgeråds och klädespersedlar, skor,
konservburkar, papper m. m. dyl. utan även större
föremål såsom madrasser, täcken, möbler osv. bland vilka
särskilt soffor äro ymnigt förekommande — vid
flyttningstider. Någon gräns för, vad som skall
anses för hussopor, torde ej kunna fastställas vare sig
med hänsyn till föremålens storlek eller
beskaffenhet, ty allt från hushållen, som lägges i sopbehållaren
eller ställes bredvid densamma, blir genom denna
handling utan vidare "sopor".
Om man föreställer sig, att dessa sopor utgöra en
alltigenom värdelös massa, misstager man sig grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
