Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1929 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - En professorsfråga vid Chalmers tekniska institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’227
om Hoovers taktfulla uttalanden under resan
definitivt lyckats avväpna detta misstroende.
Till statssekreterare, dvs. utrikesminister, efter
Kellogg har Hoover utsett förre guvernören på
Filippinerna Stimson. Detta val måste anses innebära
ett starkt understrykande av den betydelse
förhållandena i den Fjärran Östern tillmätas i fråga om U. S. A:s
politik.
Som finansminister kvarstår Mellon, vars långa
ämbetsed och intima förbindelser med högfinansen tyda
på att inga väsentliga förändringar komma att äga
rum i fråga om Förenta staternas finanspolitik.
Detsamma torde även gälla handelspolitiken. Trots
farmarnas motstånd går högprotektionismen endast mot
vidare komplettering.
Hoovers ställning till förbudet klargjordes
tillräckligt under valkampanjen. Skall en modifiering — om
något annat är det tillsvidare ännu ej tal — av
förbudet genomföras, måste folkmeningen i denna
riktning ytterligare stadga sig. Presidenten garanterar
å sin sida effektivt lagskydd utan hänsyn till de
växande kostnaderna för det stora experimentets
fortsättande.
Presidentens utrikespolitiska uttalanden vid
äm-betstillträdet motsågos med spänning icke minst i
Europa. De innehöllo emellertid föga nytt utöver det
ritualmässiga avsvärjandet av all "imperialism".
I fråga om skadestånds- och skuldproblemen
gjordes inga direkt förbindande uttalanden. I
utrikespolitiken är emellertid den amerikanska presidentens
makt mycket stor. Det skulle ej heller förvåna om
Hoovers största gärning skulle komma att falla just
inom detta område. Här finnas i hans hand
enastående möjligheter till för världens fredliga framtid
utomordentligt betydelsefulla insatser. Detta gäller
även de förestående europeiska skadestånds- och
skulduppgörelserna, även om presidenten, i fråga om
den rent finansiella sidan av dessa, i sin
handlingsfrihet är bunden av den amerikanska storfinansens
ståndpunkt.
EN PROFESSORSFRÅGA VID CHALMERS
TEKNISKA INSTITUT.
Inom den närmaste tiden skall avgörande träffas
om besättande av en professur i kemisk teknologi vid
Chalmers tekniska institut i Göteborg.
Valet står mellan å ena sidan en fil. doktor med
enbart universitetsutbildning och vars arbeten äro av
övervägande teoretisk natur och å andra sidan en
civilingenjör, vilken genom en synnerligen
omfattande tekniskt-vetenskaplig produktion dokumenterat
sig som en framstående forskare på detta område.
Den senare har även gjort undersökningar och
arbeten vid och för kemiska fabriker, varigenom han
förvärvat sig praktisk erfarenhet och kunskap.
Båda dessa sökande äro inom sina områden väl
meriterade. Av de officiella sakkunniga hava tvenne
satt den på det kemiskt-tekniska området meriterade
sökanden främst, under det att en av de sakkunniga
satt den andre sökanden före. Vid ärendets
behandling i kollegiet har använts ett under hand infordrat
privat sakkunnigeutlåtande. Denna åtgärd måste
betecknas som en otillåten oformlighet och kan icke
få inverka på det slutliga avgörandet.
Frågan om vilken av de två mest meriterade
sökandena, som skall utnämnas är tydligen av
principiell natur, och det är ur denna synpunkt, som
Teknisk tidskrift tar upp frågan.
Till ifrågavarande professur i kemisk teknologi
hör även undervisningsskyldighet i ämnet
kemiskt-tekniska apparater (apparatlära). Därmed avses att
genomgå principerna för och arbetssättet hos i den
kemiska tekniken använda apparater och anordningar
av olika slag och att vid institutet leda övningar med
sådana apparater i halvstor skala. Detta kräver både
teknisk erfarenhet och betydande praktisk läggning.
Vid tekniska högskolan infördes för c:a 10 år sedan
ett särskilt ämne "läran om kemiskt-tekniska
apparater", med en speciallärare som undervisare. Den
här avsedda sökanden innehar f. n. just denna
speciallärarebefattning och är därjämte docent i kemisk
teknologi vid tekniska högskolan. Införandet av detta
ämne var ett av huvudmotiven för byggandet av den
nya kemiska byggnaden vid högskolan. Ämnet, vars
införande visat sig vara ett synnerligen värdefullt
tillskott i kemisternas utbildning har fått en
utpräglat teknisk betoning och i kursen ingår även
beräkningar av apparaternas konstruktion, verkningsgrad
m. m. Genom att i ämnet kemisk teknologi, vilket
tidigare varit huvudsakligen beskrivande, inlägga
läran om kemiskt-tekniska apparater, eller komplettera
ämnet kemisk teknologi med en särskild specialkurs i
kemiskt-tekniska apparater höjes och fördjupas de
kemiska ingenjörernas utbildning avsevärt och
inriktas i större grad på de problem, som komma att
behandlas av dem som driftsledare i kemiska
industrier. Skulle undervisningen i kemisk teknologi vid
Chalmers tekniska institut icke erhålla denna
tekniska inriktning är det fara värt, att de kemiska
ingenjörerna därifrån komma att ligga under i
konkurrensen.
En lika viktig synpunkt är frågan om ledande av
elevernas forskningsverksamhet. För att lägga upp
problemen och lämna uppgifter, som leda till för den
kemiska tekniken nyttiga resultat erfordras intim
kännedom om och kontakt med den kemiska
industrien. Undersökningar, som syfta till tekniska
resultat, måste planeras och utföras på ett praktiskt sätt
och ofta även kompletteras med arbeten vid fabriker.
Med detta är icke sagt, att teoretiska arbeten äro
värdelösa för praktiken, tvärtom, men här gäller det
kemisk teknologi. De tekniska högskolorna ha ju
flera professurer i de rent vetenskapliga grenarna av
kemien, vilka skola leda arbeten av mera teoretisk
natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
