Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Några brandskyddssynpunkter på industribyggandet, av R. Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’265
NÅGRA BRANDSKYDDSSYNPUNKTER PÅ INDUSTRI-
BYGGANDET.
Av kapten R. Götherstrüm.
Brandskyddets ekonomiska betydelse för industrien.
Med den nutida intensiva konkurrensen inom snart
sagt all industri är det ett oeftergivligt villkor att
planläggningen av ett nytt industrietablissement sker
med den största möjliga omsorg. Men det är icke
blott fabrikationsmetoderna och driftens
rationalisering genom arbetssparande maskiner, moderna
transportanordningar o. d., som härvid måste tagas i
betraktande, utan ofta kan en förbisedd detalj vid
planerandet medföra de allvarligaste ekonomiska
konsekvenser. En sådan "detalj" är det industriella
brandskyddet,
i alltför många industriledares ögon äro
brand-skyddsfrågorna av mycket ringa betydelse trots att
statistiken påvisar motsatsen. För eldsvådor i
svenska industrier med tillhörande varulager under
senaste tioårsperiod hava utbetalts
brandskadeersätt-ningar å sammanlagt omkring 200 millioner kronor.
Enär brandförsäkringspremierna genomsnittligt
beräknade för en flerårsperiod måste hållas 30 à 35 %
högre än brandskadeersättningarna och industrien
själv får dragas med högre engångskostnader för ett
mera brandsäkert byggnadssätt,
brandsläcknings-materiel, industribrandkårer o. d., förstår man lätt,
att brandskyddet även för industrien är en ekonomisk
fråga av stor räckvidd.
Såsom vid ett annat tillfälle framhållits i denna
tidskrift, täcker örawréskadeersättningen — jag talar här
endast om vinstgivande industrier — i regel
ingalunda den genom eldsvådan uppkomna förlusten, utan
denna är ofta till väsentlig del beroende på avbrottet
i rörelsen. Särskilt
kännbart kan detta bliva för en
exportindustri, som genom
en eldsvåda förlorar en
marknad, på vars
upparbetande nedlagts betydande
tid och kostnader.
Slutligen finnes det ju i
Sverige ett stort antal
samhällen, som äro helt
beroende av ett enda
industrietablissement. Brinner
detta ned, alstras lätt inom
samhället samma nöd och
elände, som långvariga
ar-betskonflikter pläga
medföra och att en omfattande
arbetslöshet indirekt kan
få allvarliga konsekvenser
för industrien, visar
erfarenheten.
Den gammalmodiga
åsikten att fabrikseldsvådorna
endast eller huvudsakligen
drabba brandförsäkringsto
-lagen är grundfalsk. Den
moderna
brandförsäkringsrörelsen är baserad på så
noggrant förd statistik, att premierna för en viss
industrigren i regel hållas vid en viss nivå i förhållande
till de utbetalade brandskadeersättningarna. Brinner
det t. e. mycket inom större snickerifabriker, hållas
premierna för dessa på hög nivå, och vidtagas goda
dammutsugningsanordningar inom kvarnindustrien,
varigenom brandfaran och brandskadefrekvensen
minskas, sänkas de för denna industrigren osv.
Industrieldsvådorna drabba sålunda närmast industrien
själv.
Vi skola nu framdraga några,
brandskyddssyn-punkter beträffande
1) fabrikens läge,
2) uppdelning av risken på olika byggnader,
3) val av byggnadsmaterial,
4) byggnadssätt och sektionering samt
5) brandsläckningsanordningar.
Fabrikens läge.
Vid val av plats för ny industri bör man ej
underlåta att taga hänsyn till brandskyddssynpunkterna.
Om en fabrik förlägges inom ett större samhälle
med ett effektivt och välordnat brandväsen, kunna i
regel väsentligt lägre brandpremier erhållas än om
fabriken ligger ute på landsbygden, men denna
premiedifferens kan i vissa fall utjämnas därigenom att
industrien skaffar sig ett eget, effektivt brandförsvar.
Det är av vikt särskilt för den träbearbetande
industrien att sådan tomt väljes, att brädgården kan
läggas på behörigt avstånd från fabriken, helst 45 m och
om möjligt 90 m. Att lägga en stor sågverksbrädgård
(Acromateriel D 585.)
Fig. 1. En uv Sveriges modernaste cellulosafabriker [’Norrsundet). Alla byggnader i brandsäker
konstruktion; gott avstånd mellan de olika husen; några hundra meters fritt avstånd till sågen samt minst 90
meters fritt avstånd mellan denna och brädgårdarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
