Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 8 maj 1929 - Tidsenliga betongväggar, av Tage Bilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
komma ifråga. Detta mål nås dock icke enbart
genom att resp. luftrum äro fullt slutna. Är den
inneslutna luftvolymen förhållandevis stor, kommer den
lätt i inre cirkulation tillfölje den varierande
temperaturen på väggens ytter- och innersidor.
Det är först genom de senare årens undersökningar
man kommit till klar insikt om att den inneslutna
luften lämpligen bör uppdelas i största möjliga antal
luftceller, åtskilda från varandra, och med möjligast
jämna fördelning inom väggkroppen.
På dessa principer äro de på senare åren
framkomna väggbyggnadsmetoderna i betong baserade.
vilket bl. a. framgår av följande undersökning,
utförd av professor Kreüger.
Undersökningen avsåg att konstatera
värmeisole-lingsförmågan hos en 20 cm tjock vägg av gasbetong.
Provväggen murades av block med dimensionerna
50 X 25 X 20 cm. Bruket bestod av 1 del
cementbruk -j- 1 del kalkskifferbruk. Fogtjockleken var
omkring 8 mm. Provväggens ytor lämnades
obehandlade. Gasbetongen hade före inmurningen en
volymvikt av 0,72 kg/dm3, varvid fuktighetshalten var 25
viktsprocent.
Isoleringsprovet utfördes en vecka efter uppmur-
Fig. 1. Gasbetong.
Fig. 2. Härdhus av gasbetong vid Sandvikens järnverk.
Gasbetongen.
Gasbetongen kan sägas hava varit pioniären i
denna utveckling. Framställningen av detta material
grundar sig på utbildning av porer genom intim
inblandning i en betongmassa av vid vattentillsats
gas-utvecklande ämnen. Vid gasutvecklingen uppstår en
massa små blåsor, jämnt fördelade i hela massan, vilka
bli bestående under betongens härdningsprocess och
åstadkomma ett poröst material med speciella
värdefulla egenskaper.
Gasbetongens hållfasthet kan variera inom ganska
vida gränser, beroende på större eller mindre
porositet. Standardprodukten håller en tryckhållfasthet
av 25 à 30 kg per cm2 efter 28 dygn.
Värmeisoleringsförmågan är mycket god och
kommer träets mycket nära. Vare det nog sagt att
gasbetongens värmeisoleringsförmåga är 3 gånger så god
som det vanliga murteglets, vilket innebär, att en 15
cm tjock gasbetongvägg ej genomsläpper mera värme
än en 45 cm tjock tegelvägg. Frostbeständigheten,
eldsäkerheten och motståndsförmågan mot klimatets
inverkan äro synnerligen goda.
Gasbetong är i det närmaste lika lätt som trä och
lämpar sig därför utmärkt för väggar i stora
byggnader, som utföras i skelettkonstruktion, samt till
översta våningarna i större stenhus och till
påbyggnader av äldre hus. Transportkostnaderna bli även
relativt låga och möjliggör användandet av stora
stycken, varigenom arbete och murbruk sparas.
Gasbetong låter sig utan svårighet bearbetas som trä med
såg, yxa, stämjärn och borr. Puts fäster utmärkt väl
på ytan.
Enär gasbetong slutligen är mycket ljudisolerande,
torde de uppräknade goda egenskaperna tillfyllest
visa vilket utmärkt material gasbetongen är. Då
därtill kommer att priset är lågt, kan man vänta att
gasbetongen kommer att få den rika användning, som
den tvivelsutan förtjänar.
Som ovan antytts är gasbetongens
värmeisoleringsförmåga på grund av porositeten synnerligen god,
ningen. Under denna tid förvarades provväggen vid
en temperatur av -f- 27°C.
Omedelbart efter isoleringsprovets utförande
undersöktes fuktighetshalten hos gasbetongen, varvid
densamma visade sig vara 17,4 viktsprocent.
Resultat av isoleringsprov.
Avlästa värden (medeltal av 10 timmar):
Temperatur i varmrummet...... i °C fl — -f- 20,1
Temperatur i kylrummet ....... i „ K = —19,7
Yttemperatur mot varmrummet .. i „ Ry = -|-14,8
Yttemperatur mot kylrummet ... i „ Ky = —13,0
Värmegenomgång per kvm Cal/tim. .. W = 30,4
Med ledning av dessa värden hava följande
beräkningar gjorts:
Värmegenomgångstalet ..............k — 0,76
Värmegenomföringstalet ............A =1,09
Värmeledningstalet....................). = 0,22
Värmeingångstalet ......................af = 5,7
Värmeutgångstalet ......................au ~ 4,5
25, o
12,0
Fig. 3. Poolsten.
Poolstenen.
På hålstensområdet har man även lyckats
framställa en mursten, som bygger på principen om
utbildning av porer, låt vara att dessa porer av
tillverkningstekniska skäl bli större och färre än i
gasbetongen, nämligen den s. k. poolstenen. Den utgör
tvivelsutan den bästa lösningen av
betonghålstens-typer som hittills sett dagen. Poolstenen tillverkas av
finbetong, vanligen i blandning 1 : 5, och har formen
av en vanlig tegelsten samt inmuras som denna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
