Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
TEKNISK TIDSKRIFT
15 juni 1929
För annat tryck blir läget å kurvorna ett annat i
diagrammet, likaså kunna jämviktskurvor av liknande
art uppritas för andra temperaturer än
koktemperaturen.
Generellt kan sålunda ur fig. 8 utläsas att om en
vätskeblandning av A och B med X% av ämnet B
befinner sig vid temperaturen tx så står i jämvikt med
densamma vid mättningstrycket p en ångblandning
ävenledes med temperaturen tx och innehållande
y% B.
Antaga vi nu1 en sluten behållare i vilken befinner
sig en vätskeblandning med X% B och i jämvikt
med denna en ångblandning med y% B, samt att
trycket p och temperaturen tx är rådande så måste,
om värme avledes från behållaren, detta värme avgå
med temperaturen tx. Härigenom sänkes trycket, och
temperaturen avtager under utkondensering av en
del ånga. Står emellertid behållaren i förbindelse
med en annan behållare med samma tryck p och
innehållande en vätskeblandning med z% B (fig. 8) vars
ånga sålunda har sammansättningen u% B, så
strömmar ångan från denna behållare över till den
förstnämnda behållaren och kondenseras i denna under
avgivande av sitt kondenseringsvärme, vilket sålunda
kan avledas från behållaren med temperaturen tx
ehuru, som synes av diagrammet, den inledda ångan
har en lägre temperatur t..
För att åstadkomma så stor temperaturstegring som
möjligt, bör som framgår av diagrammet, så stor
differens som möjligt råda mellan x och u. Detta
åstadkommes bäst genom att ämnet B är ett icke flyktigt
ämne med stor kokpunktsförhöjning. Ett sådant ämne
är t. e. kaliumhydrat. För en lösning av kalilut får
diagrammet ett ändrat utseende därigenom att ångan
endast kommer att innehålla det lättflyktigare ämnet
A, i detta fall vatten. "Mättade ångkurvan"
sammanfaller härigenom med ordinatan då y för alla fall blir
noll. Är den inledda ångan vattenånga, så blir av
samma skäl u — O och temperaturfallet tx—tz blir
endast avhängigt av den inkommande ångans
temperatur vilken vid trycket p är t ( (rena ämnets A
koktemperatur), och den mot koncentrationen X svarande
kokpunktsförhöjningen hos lösningen.
Det av den inledda ångan avgivna värmet pius
utspädningsvärmet blir lika med avledda värmemäng-
1 F. Merkel: "Zweistoffgeniische in der Dampftechnik",
Ztschr. d. Vereines deutscher Ingenieure, Bd. 72/1928 nr 4,
sid. 109.
den. Inledes, med andra ord, avloppsånga vid trycket
p, i kärlet med lutlösningen likaledes med ungefärliga
trycket p, så kan, om lutlösningen befinner sig vid sin
kokpunkt, en värmemängd, som är proportionell mot
den inledda värmen i avloppsångan, uttagas vid en
temperatur som ligger så mycket högre än
avlopps-ångans, som motsvaras av lutlösningens
kokpunktsförhöjning. Detta värme kan givetvis uttagas på två
sätt. Antingen kan genom värmeöverföring till ett
annat kärl innehållande vatten, av detta framställas
mättad ånga av det högre tryck som motsvaras av den
temperatur lutlösningen har, eller också kan direkt
ur den kokande luten uttagas ånga. Denna ånga
kommer då att hava samma temperatur som den kokande
luten, men dess tryck p är icke längre en entydig
funktion av temperaturen utan motsvarar
ångtrycks-nedsättningen för luten. Ängan är sålunda överhettad.
Det första sättet för ångans uttagande, såsom
mättad, är alltså det riktiga när det gäller
värmeöverföringsproblem då, som bekant,
värmeledningsförmågan för mättad ånga är avsevärt högre än för
överhettad, vilken i värmespiralerna närmast förhåller sig
som en gas. För kraftanläggningar är däremot det
senare sättet att föredraga då för ett relativt lågt
tryck i ångpannan (lutkärlet) en ånga med stor
överhettning kan erhållas. Vilka resultat som i detta
senare fall kan uppnås skall jag söka demonstrera med
ett enkelt räkneexempel.
Den bekanta Dührings1 eller Crafts2 regel kan
uttryckas på så sätt, att de mot ett visst tryck
svarande absoluta kokpunkterna för två likartade ämnen
(lösningar, blandningar) stå i ett konstant förhållande
till varandra. Merkel3 uttrycker detta för
föreliggande fall så, att förhållandet mellan absoluta
kokpunkten för viss procenthalt av blandningen Tx och
rent vattens kokpunkt Tv är konstant och oberoende
av trycket och alltså endast en funktion av
procenthalten x. Detta kan uttryckas med formeln
Tt*=K = †(x)-
1 v
1 Neue Grundgesetze zur rationellen Physik und Chemie,
Leipzig 1878.
2 F. KOHLRAt’SCH: Lehrbuch d. prakt. Physik, 13 Aufl.,
1921, sid. 167.
3 Loc. cit., Merkel anför Müller-Pouillet, Lehrbuch der
Physik, 11 Aufl., Braunschweig 1926, Bd. 3, sid. 481.
HtdtHrycksàng a
Fig. 9. Kokpunktskurva för kalilut vid atmoslärstryok.
1 Fig. 10. Schematisk anordning av Koenemann transformator för
tryck och temperaturstegring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
