- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
320

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 1 juni 1929 - Nyare anordningar för ångekonomiens förbättring vid värme- och kraftanläggningar (forts.), av Frithiof H. Stenhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell 11.

15 juni 1929

I absorbern intagen avloppsånga I koncentratorns värmespiral kondenserad högtrycksånga (mättad) –- Från ångpannan 4 och koncentratorn 1 erhållen (överhettad) medeltrycksånga. Bränsle-
mängd kg tryck ata [-värmeinnehåll-] {+värmeinne- håll+} Cal/kg mängd kg tryck ata [-värmeinnehåll-] {+värmeinne- håll+} Cal/kg [-kondense-ringsvärme-] {+kondense- ringsvärme+} Cal/kg mängd kg tryck ata temperatur C° [-värmeinnehåll-] {+värmeinne- håll+} Cal/kg besparing
1. 2. 3. 4. 5. 6 a. 6 b. 7- 8. 9. 10, 11.
1 kg 1,034 639,4 1,94 42,2 666,0 404,1 2,43 6,5 199° 680,6 53%
1,63 21,1 668,8 450,2 2,32 4,2 178 672.4 53%
1,42 10,8 665,0 480,5 2,23 3,0 154 663.2 54%
1,28 5,8 658,9 500,8 2,17 2,2 138 656,2 55 %
1,24 5,3 658,0 503,8 2,14 2,2 188 656,0 55%
I") v 1,14 4,1 655,2 511,0 2,10 2,0 130 652,7 58%

och som svarar mot temperaturen i absorbern 2.
Denna temperatur finnes angiven i kolumn 3 i tabell
I och trycket återfinnes i kolumn 6 i tab. I.
Kvantiteten av den mättade ånga, som har nämnda
temperatur och tryck, erhålles ur kolumn 7, tab. I. Den
ur koncentratorn kommande ångmängden är i alla
fallen 1 kg (motsvarande intagen avloppsånga i
absorbern). Denna ånga är överhettad till den i kolumn
4, tab. I, angivna temperaturen. Dess värmeinnehåll
kan sålunda beräknas ur denna överhettning och det
i kolumn 6, tab. I, angivna trycket. Enklast utläses
detta värde ur Molliers JS-diagram.

För att erhålla resulterande medelångas kvalitet
har aritmetiska medelvärdet på värmeinnehållet i de
bägge komponentångorna ur ångpannan 4 och
koncentratorn 1 uträknats, och den resulterande
överhettningen uppsökts på JS-diagrammet på
skärningspunkten mellan värmeinnehållet (kgcal/kg) och
tryckkurvan, vilken ju är densamma för bägge
komponent-ångorna. Det har sålunda antagits att totala
värmeinnehållet förblivit oförändrat samt att blandningen
sker vid konstant tryck. Det eventuella yttre arbetet
är då inräknat i värmetalen (i = u -f- Apv).

Uträkningen av de i kolumnerna 7—10, tab. II,
sammanställda värdena för medeltrycksångan blir
sålunda följande. Som exempel väljas de i första raden
i tab. I angivna värdena som utgångsvärden, och skall
ur dessa medeltrycksångans kvalitet uträknas.

Ångan från ångpannan 4 (mättad).
tryck: 6,5 ata (mättningstemp. 161°,2).
värmeinnehåll: 660,2 Cal/kg.
vikt: 1,43 kg.

Ångan från koncentratorn 1 (överhettad).
tryck: 6,5 ata.
temperatur: 253°C.

värmeinnehåll (från JS-diagram): 710 Cal/kg.
vikt: 1 kg.

1,43X660,2 + 710 = 680,6 Cal.

Medelvärmet pr kg =

2,43

Resulterande överhettad ånga sålunda:
tryck: 6,5 ata

temperatur (ur JS-diagrammet på basis av 680,6

Cal): 199°C.
vikt: 2,43 kg.

På samma sätt hava övriga värden i kolumnerna
7—10, tab. II, uträknats. Som en kontroll på beräk-

ningarnas riktighet kan man taga det i kolumn 10,
tab. I, av Marks angivna förhållandet mellan
totalvärmet i den erhållna medeltrycksångan och
totalvärmet i högtrycksångan, bägge räknade från 100°.
Den förra värmemängden är nämligen produkten av
det i kolumn 10, tab. II, angivna talet minskat med
100, och motsvarande vikt å ångan i kolumn 7. Den
senare värmemängden fås på motsvarande sätt ur
kolumnerna 4 och 6. Kvoten av de så erhållna
produkterna stämmer fullkomligt med de av Marks i
tab. I, kolumn 10, angivna talen.

För att slutligen ur dessa data beräkna
bränslebesparingen har det antagits att högtrycksångans
kondensat återgår till högtrycksångpannan och att
följaktligen avgivet värme är det i kolumn 6 b, tab. II,
angivna värdet, multiplicerat med ångvikten i kolumn
4. Besparingen fås då som en jämförelse mellan i
detta fall förbrukat värme i högtrycksångan till det
som eljest skulle åtgå för framställning av
medeltrycksångan.

Beräkningen blir t. e. för första raden i tabell II
följande:

Ur högtrycksångan erhållet kondenserings värme:
1,94 X 404,1 — 784 Cal.

I medeltrycksångan återfunnet värme:
2,43 X 680,6 = 1 654 Cal.

Vinst eller besparing:

1654 — 784

100 oo 53

1654

På samma sätt hava övriga värden i kolumn 11,
tabell II, uträknats. En kontroll på denna beräkning
kan man erhålla genom att betrakta in- och utgående
värmemängderna. För första raden i tab. II blir t. e.
ingående värme 1,94 X 404,1 — 784 Cal
(kondense-ringsvärme från högtrycksångan) pius 1,43 X 100 =
143 Cal i matarvattnet till pannan 4, samt 640 Cal i
absorberade avloppsångan i absorbern 2 eller totalt
1 567 Cal. I medeltrycksångan återfunnet värme
beräknades ovan till 1 654 Cal, vilket är 105 %, dvs.
ett fel på -†- 5 %. Uträknas på samma sätt värdena
å övriga rader så finner man ett räknefel på mellan
+ 2 och 3 %.

Generellt kan sägas att värmebesparingen med
Koenemann-transformatorer i dessa fall är nära nog
konstant 50 till 55 % nästan oberoende av
kompressionsgraden eller temperaturförhöjningen hos den
upparbetade avloppsångan. I de valda exemplen är
den största temperaturstegringen 99° och den minsta
30°C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free