Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1929 - Transportanordningar för stora upplagsplatser (forts.), av J. Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
341
TRANSPORTANORDNINGAR FÖR STORA
UPPLAGSPLATSER.
Av ingenjör J. Björklund.
(Forts. fr. sid. 334.)
Den fördelaktigaste lyftkraften hos kranen.
Förutom lämpligheten av att för varje fall taga
nyss nämnda möjligheter till förbilligandet av
anläggningskostnaderna under övervägande vill jag
även framhålla nödvändigheten av att välja kranens
lyftkraft så, att omlastningskostnaderna nedbringas
till lägsta möjliga värden. Härvid är att märka, att
det ingalunda lar anses som en given sak, att det
bästa valet göres, om man avpassar lyftförmågan så,
att kranen har full sysselsättning året om och
dessutom t. o. m. måste köras i flera skift.
Valet, av lyftkraft bör ske efter särskild
undersökning av varje fall i samråd med en fackman, som har
möjligheter att med tillräcklig noggrannhet
bestämma kostnadsförändringarna vid olika lyftkrafter.
För att belysa de förhållanden, som kunna
uppkomma, skall jag behandla ett fall. där jag
förutsätter ett visst konstruktivt utförande och en viss
given längd hos kranen.
Beräknar man omlastningskostnaderna under
förutsättning, att amorteringen sker å en kvantitet, som
motsvarar 2 400 timmars årlig drifttid, så kan man
med kännedom om relationen mellan
anläggningskostnaderna och lyftförmågan hos kranen, ånge
kostnaderna för lossning och lastning, t. e. från ena ändan
av kranen till dess mitt, som en funktion av
lyftförmågan enligt fig. 12, vilken angiver
kostnaderna i kr. pr ton. Som man ser, bli
omlastningskost-naderna jämförelsevis höga, om kranen utföres för
Å bilden finnes även en kurva, som anger den
kapacitet i ton per timme, som motsvaras av
lyftkraften, och jnan ser, att kranar för större kapaciteter
till en viss gräns utföra omlastningsarbetet till lägre
priser per viktenhet än kranar för mindre
mängder. Över denna gräns kan man ej uppnå
förbilligande utan vid fortskridande ökning av
kapaciteten i stället en höjning av kostnaderna. I det
undersökta fallet ernås de lägsta kostnaderna vid 25 tons
lyftförmåga eller e:a 390 ton per timme.
I allmänhet ligga förhållandena så (fig. 13), att
anläggningen skall utföras för en viss total kvantitet
pr år, och då gäller det att avgöra, om lyftförmågan
skall avpassas så, att kranen för utförandet av
arbetet skall arbeta hela eller endast delar av året. På
samma sätt, som nyss angivits, kan man framställa en
funktion mellan kostnaderna per ton och
lyftförmågan, under förutsättning att en viss totalkvantitet
skall kunna omlastas. Bilden anger dessa relationer
för olika godskvantiteter. Man iakttager, att ett
minimum kan ernås genom val av en viss. lyftkraft för
en viss kvantitet. Betrakta vi t. e. den kurva, som
motsvarar en årlig omlastning av 200 000 t.on, så
konstatera vi, att de minsta kostnaderna erhållas, om
kranen utföres för en bärkraft av 6 ton. För att,
bestämma, hur stor del av året kranen skall tjänstgöra
vid den nämnda lyftförmågan, har jag med en ring
utmärkt den punkt, som motsvarar ett arbete under
en daglig arbetstid av 8 timmar, och denna ligger,
som synes, vid c:a 4 tons lyftkraft. Man ernår
sålunda något gynnsammare förhållanden, om man ökar
Fig. 12. Omlastningskostnader och kapaciteter vid 2 400 tim. drifttid.
en mycket liten lyftförmåga, och minskas, till en
början hastigt, men senare alltmera långsamt med
ökad lyftkraft, till dess ett minimum uppnås, från
vilket kostnaderna återigen visa tendens till
ökning vid fortskridande höjning av kranens
bärförmåga. Kurvans form är, som synes, sådan, att
kostnaderna inom ett större område före och efter
minimum ej undergå några nämnvärda förändringar, så
att en variation av lyftkraften inom detta område ej
medför någon väsentlig ändring av kostnaderna.
Fig. 18. Omlastningskostnader vid konstant amorteringssats.
lyftkraften till förutnämnda värde och låter kranen
arbeta endast c:a 2/3 av året. Man kan emellertid,
utan att omlastningskostnaderna bliva högre än vid
dagligt arbete under 8 timmar, öka lyftkraften till c:a
9 ton och använda kranen under endast c:a hälften
av året.
I senare fallet måste givetvis ett. högre kapital
investeras, vilket kan innebära en nackdel, men å andra
sidan blir därigenom kapaciteten per tidsenhet större,
vilket kan vara av fördel, t. e. vid lastning eller loss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
