Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1929 - Kabelkranar, av Harald Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929 TEKNISK TIDSKRIFT 347
Fig. 10. Kabelkran tör lä tons last.
mågan. Denna anordning är
karakteristisk för amerikanska spel.
Lintrummorna, som kunna få en längd av över 2
meter vid en diameter av 1 till 1,5 m,
utföras numera vanligen med svetsade
plåtmantlar, som svarvas och gängas,
Driften är ju i regel elektrisk och en eller
två motorer kunna användas. Yid
en-motoriga spel måste en friktionskoppling
insättas i drivanordningen till
åktrum-man, men en koppling kan även
förekomma vid hisstrumman. Fig. 7 återger
schematiskt en av de många speltyper,
som förekomma. Friktionskopplingen
sitter här på mellanaxeln och är
dubbelverkande, varigenom vinnes dels att
axialtrycket fullständigt bortelimineras,
och dels att tillslagningskraften blir
endast hälften så stor som vid
enkelverkande koppling. Yid tvåmotoriga spel
drivas däremot trummorna av var sin
motor. I driften visar sig skillnaden
mellan en- och tvåmotoriga spel däri,
att med det senare kan hissning och
åkning ske samtidigt, vilket däremot
knappast går för sig vid enmotoriga spel.
Manöverhytten placeras vanligen uppe i
ena tornet och den innehåller utom själva
manöverapparaterna en visareanordning,
som på en skala markerar vagnens läge
på spannet och lastblockets höjdläge.
Beträffande lyftfrågan, så är 5 till 8
ton vanligast, men betydligt större
förekommer. Här i Sverige ha vi en
kabelkran, som lyfter 12 ton.
De bärande delarnas form och
placering gör, att en kabelkran läm-
par sig särskilt vid mycket stora upplagsplatser
och där man vill ha dessa fria från kranspår
och bärande konstruktioner, men är däremot mindre
lämplig vid trånga upplagsplatser, på grund av
det stora utrymme, som tornen kräva. Här i Sverige
ha kabelkranar framförallt utnyttjats vid
cellulosafabrikerna för uppläggning av massaved, men
även för transport av andra material ha de tagits
i bruk, t. e. i kolupplag, stenbrott osv. samt för
transport av byggnadsmaterial vid skeppsvarv, bro- och
dammbyggnader m. m. eller i allmänhet vid
byggnader som ha ringa bredd. För några år sedan såg man
en kabelkran här i Stockholm vid ett större
husbygge, men där torde nyttan av en sådan ha varit
skäligen ringa, just av den orsaken att
byggnadskomplexet hade mycket stor utsträckning i sidoled,
relativt kabelkranen, varigenom det blev nödvändigt
att köra inte bara kranvagnen, utan vanligtvis även
det flyttbara tornet vid materialtransporterna. Att
kapaciteten genom dessa manipulationer ej kunde bli
stor är ju ganska självklart.
Som allmänt villkor för lämpligheten av en
kabelkran med flyttbara torn gäller givetvis att dessa
endast sällan behöva flyttas. Dessutom bör man
undvika tippning av frihängande last, isynnerhet vid
kranar med pendeltorn, på grund av den uppkommande
svängningen. Någon gång förekommer även grip-
Fig. 11. Modern metod för montering av kabelkrantorn. Resning av den lutande sidan
till tornet i fig. 10.
Fig. 12. Fast kabelkran för lossning av kol, kalksten m. in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
