Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 20 juli 1929 - Den nya sal-loggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TEKNISK TIDSKRIFT
20 juli 1920
Fig. 2. A = Pitotkranen. 1) = Statiska kranen. C = Pitotröret. D =
Loggapparat. F = Huvudrepeterinstrument. G — Batteri. 11 —
Spol-kran. I — Mellanrörsanordning. / = 3-ledarkabel. K — Hydrauliska
ledningar. M — Extra fartangivare. N = Laddningstavla.
rör 2 ut genom fartygets botten c:a 300 mm.
Pitotröret är nedtill pluggat och på sidan försett med en
öppning 1, som är vänd i fartriktningen. När fartyget rör
sig framåt, kommer således ett tryck att uppstå,
som sedermera genom rörledningen 10 och strypventilen
13 inkommer i tryckkärlet å huvudapparaten
(utseendet av denna se fig. 2) samt åverkar tryckbälgens 23
undersida. Det tryck, som sålunda inkommer, utgör
djuptrycket pius farttrycket. Genom en annan
öppning 4, den statiska, försedd med en sil, inkommer
djuptrycket och verkar genom rörledningen 7 och
strypventilen 14 på övre sidan av tryckbälgen 23. Det
resulterande trycket, som verkar på tryckbälgen och vill
trycka den uppåt, är således farttrycket. Då det är av
största vikt att luft ej samlas i rörledningen eller
tryckkärlet, äro pitotkranen 6 och den statiska kranen 7
försedda med anordningar för att automatiskt avskilja med
vattnet eventuellt inkommande luft, vilken avlägnas
genom att spola luftavskiljaren 11. Tryckkärlet spolas
genom kranen 26 och spolventilen 28.
Trycket från tryckbälgen överföres medelst
tryckstången 25, som är försedd med
noll-justeringsanord-ningen, till ett ankare 34, som sitter i en magnetkrets.
Förbunden med ankaret är en kontaktanordning 39,
vilken glider utefter ett motstånd 40. När således
farttrycket vrider ankaret 34 och kontakten 39 glider utefter
motståndet, kommer en elektrisk ström från batteriet 62
att passera magnetlindningen 38. Härigenom kommer en
viss magnetkraft att åverka ankaret 34 och motväga
farttrycket från bälgen 23. Ankaret kommer härvid att vrida
sig så långt, att det magnetiska moment, som alstras av
den ström, som går genom magnetlindningen, är lika
Fig 3.
med det moment, som farttrycket åstadkommer på
ankaret. Nu är enligt Pitots lag farttrycket proportionellt
mot kvadraten på farten; i magnetkretsen är
magnetiska momentet, som åverkar ankaret, proportionellt
mot kvadraten på strömstyrkan. Således erhålles farten
direkt proportionellt mot strömstyrkan, och behövs då
endast såsom fartangivare en ampèremeter och såsom
distansangivare en ampèretimmätare. Utseendet av båda
dessa instrument framgår av fig. 3.
Då varje logg, sedan den inmonterats å ett fartyg,
måste injusteras efter dettas s. k. fartkonstant, finnes ett
fartkonstantmotstånd 56, vilket är reglerbart samt
för-s tt meu en skala 59.
Laddningstavlan är försedd med en koltrådslampa av
lämplig storlek 68, som tjänstgör såsom motstånd,
säkerhetspropp 67, strömbrytare 65 för belysningsströmmen
samt strömbrytare 66 för batteriströmmen.
Batteriet 62 består av 10 st. Nife-celler, försedda med
extra stort elektrolytrum, så att ackumulatorn utan
tillsyn kan stå längre tid under ständig laddning.
Av ovan lämnade beskrivning å den nya SAL-loggen
framgår, att densammas konstruktion är synnerligen
enkel och lättskött. Lägg därtill att enligt de erfarenheter,
som stå till buds från de fartyg, å vilka loggen hittills
prövats, densamma utmärker sig för hög tillförlitlighet
och noggrannhet. Injusteringen av densamma sker lätt
och kan utföras så ofta tillfälle därtill erbjuder sig eller
då så erfordras. De apparater, som ingå i loggens
elektriska utrustning, äro av så enkel och känd
konstruktion, att desammas tillsyn icke fordrar någon
specialkunskap.
Ur navigeringssynpunkt är en tillförlitlig logg av
mycket stor betydelse. Stundom stå ej andra hjälpmedel till
buds för navigeringen än kompass och logg, och då
gäller det att båda visa så rätt som möjligt. Då
omständigheterna det möjliggör, kan därjämte det med moderna
navigeringsanordningar försedda fartyget betjäna sig av
radiopejlingar. För att kontrollera dessa måste en
tillförlitlig logg, givetvis i förening med en kompass,
finnas installerad. Då kompasserna, särskilt genom
införandet av de senaste gyrokompasstyperna, vunnit en
utomordentlig grad av noggrannhet och tillförlitlighet,
är det av största vikt att dessa av nu nämnda
anledningar kompletteras med en motsvarande
loggkonstruktion. En sådan synes den nya SAL-loggen vara, då den
med hög precision förenar användbarhet även vid låga
farter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
