Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1929 - Utställningen »Gas und Wasser» Berlin 1929, av Olof Holmquist - Snabbgående kompressorer, av Johannes Stumpf - Framhjulen som drivhjul å automobiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
Den fjärde hallen är ägnad åt industri, som
sysselsätter sig med vatten och vattenförsörjning.
Här utställes olika pumptyper,
vattenreningsappa-rater för järn och mangan, snabb- och
långsam-filtrering och olika slags apparater för mätning av
vatten. Bland de föremål som tilldrager sig större
uppmärksamhet är en reliefkarta över Berlins
vattenförsörjningsområde. Alla vattenverk äro utmärkta
med en lysande pelare, som anger huru mycket
vatten detta verk levererar till Berlins rörnät. Vidare
visar en stor lysande pelare huru mycket vatten
som Berlins samtliga vattenverk för ögonblicket
levererar. Alla huvudvattenmätare från verken äro
därför elektriskt förbundna med vissa apparater på
denna pelare och vidare finnas summeringsapparater
för att få totalsumman. Det hela är ett glänsande
bevis på mätteknikens utveckling.
Den vetenskapliga avdelningen är utarbetad med
tysk grundlighet och är kanske bland det mest
sevärda och lärorika på hela utställningen och omfattar
ej mindre än 20 olika grupper. Exempelvis
vattenförsörjningens historia, grundvatten, dammbyggnader,
provtagning för vattenprov, reningsförfarande, vatten
som smittobärarc osv. Varje grupp belyser med
apparater, bilder, kurvor och modeller ingående den
berörda avdelningen. Badväsendets uveckling och
nuvarande ståndpunkt utgör även en storartad
avdelning. Som en avslutning av utställningen visas i
fonden ett större vattenfall med rinnande vatten.
Utställningen ger ett gott totalintryck och det är
att hoppas att den efterföljes av flera dylika
specialutställningar, även om sådana utställningar
bliva rätt så dyrbara. Enskilda utställare hava
kostat på sina montrar ända till 300 000 mark.
Skulle Sverige kunna åstadkomma en
specialutställning?
Låt oss hoppas att vi i en snar framtid få en
utställning exempelvis "Trä och Papper", eller
"Vatten och Elektricitet".
Olof Holmquist.
av 7,5 m3 pr min., ett varvantal av 1 450 pr min. och ett
kompressionstryck av 4 atm. De automatiska sug- och
tryckventilerna äro ersatta med tvångstyrda sug- och
tryckslider. Dessa slider drivas av excenterskivor som
sitta intill veven. Slidstängerna gå igenom den
enkelverkande kolven, där tätning kring dem erhålles genom
packningsboxar av metall. Sliderna och deras rörelse äro så
rikligt tilltagna, att någon särskilt kraftig strypning av
luftströmmen icke uppkommer vid ett varvantal hos
kompressorn av 1 450 pr min. Slid och slidstång äro utförda
av stål, i ett stycke, så att mycket små godsdimensioner
kunnat tillåtas. I sugslidens excenter och excenterstång
förekommer icke någon omkastning av
accelerationskraftens riktning, emedan de hela tiden äro åverkade av en
uppåt dragande kraft. I tryckslidens rörelsemekanism
förekommer däremot tryckväxling, men tryckväxlingen
har här på grund av de jämförelsevis små massorna icke
någon skadlig inverkan.
Genom att tvångsstyrda slider användas, kan man
erhålla en sådan form på indikatordiagrammet, att
tryckväxling i vevrörelsen undvikes. Trycksliden stänger först
omkr. 4 % efter döda punkten, så att expansionslinjen
täcker accelerationskraftsdiagrammets positiva del och
omöjliggör varje tryckväxling, övertryckslinjen kommer
alltså icke under nollinjen och i vevrörelsen uppkommer
icke någon tryckväxling, som skulle kunna omöjliggöra
höga varvantal. Alla leder hava trycksmörjning, så att
höga varvantal kunna tillåtas, även om övertryckslinjen
skulle komma obetydligt över nollinjen.
Slaget är mycket litet jämfört med
cylinderdiametern, vilket förhållande jämte den omständigheten, att
kolven är utförd av lättmetall, i och för sig gör, att
accelerationskrafterna bli små och att man därför kan
använda mycket höga varvantal. Detta gynnsamma
förhållande jämte ovan nämnda frånvaro av tryckväxling
borde kunna göra det möjligt att använda 1 500 till 2 000
varv pr min.
Man kan alltså koppla kompressorn direkt till en
elektrisk motor, en förbränningsmotor eller en ångturbin
utan att använda transmission. Motorn, kompressorn,
fundamentet och maskinrummet bliva alltså små och
billiga i förhållande till kompressoreffekten. Man kan för
medelstora anläggningar räkna med en minskning i
anläggningskostnaden av upp till 50 %.
SNABBGÅENDE KOMPRESSORER.
Av professor JOHANNES STUMPF, Berlin.
Hittills har man icke lyckats få upp medelstora
kolvkompressorers varvantal högre än 200 pr min., ehuru en
ökning av varvantalet skulle medföra stora fördelar.
Kompressorns vikt pr effektenhet bleve betydligt
nedbringad och samtidigt därmed material-,
tillverknings-och transportkostnaden. Dessutom erhölle man möjlighet
att koppla kompressorn direkt till motorn, varigenom
transmission (rem eller kuggväxel) bleve obehövlig samt
det för kompressorn erforderliga utrymmet bleve
väsentligt mindre.
Hindren för en ökning av kolvkompressorernas
varvantal äro av två slag. För det första uppstå svårigheter
med de nu använda automatiska, fjäderbelastade
ventilerna. Hur lätta de än utföras blir deras massa dock så
stor, att de ej öppna och stänga utan att slag uppstå.
Det finns icke något material, som i längden kan uthärda
de påkänningar, som uppstå, då ventilerna hastigt öppna
och stänga. För det andra framkallar vid de hittills
använda kompressortyperna de stora accelerationskrafterna
synnerligen hårda stötar i vevstakar och kolvstänger, då
kraften i vevtappen ändrar riktning.
Dessa svårigheter har man sökt undvika vid en ny
snabbgående kompressortyp med en insugen luftvolym
FRAMHJULEN SOM DRIVHJUL Å
AUTOMOBILER.
För åtskilliga år sedan talades mycket om
användandet av automobilernas framhjul såsom drivhjul i
stället för, såsom allmänt är brukligt, bakhjulen. Man
ansåg, att en automobil, som av motorn så att säga
droges fram, skulle slira mindre på hala vägar än en, som
skjutes fram medelst bakhjulen. Emellertid har en
mångårig erfarenhet fällt utslaget till förmån för det
konstruktivt sett mycket enklare framdrivningssättet med
bakhjulen.
På senare åren har frågan kommit upp på nytt, ty
genom att anbringa automobilens hela
framdrivningsan-ordning i dess framände skulle man kunna utforma
underredet i bättre överensstämmelse med vagnskorgen
och särskilt erhålla möjlighet att förlägga underredet
mycket långt ned, varigenom större stabilitet i sidoled
skulle erhållas, vilket vore av betydelse för snabbgående
omnibussar och andra för särskilda transporter använda
automobiler. Det väckte ett visst uppseende, då
Allgemeine Berliner Omnibus-Gesellschaft beslutade att i
trafik i Berlin företaga praktiska försök med en omnibus,
driven av framhjulen. Skälet till detta beslut var ej en
önskan att erhålla större säkerhet mot slirning å den
hala gatubeläggningen, utan att erhålla möjlighet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
