Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Några nyare framsteg inom radiotekniken, av Ernst F. W. Alexanderson - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
dessa fenomen, och vi hoppas, att den kunskap, som
vi sålunda vinna, skall inom en icke avlägsen
framtid sätta oss i stånd att använda television över
oceanen i en enkel men dock praktisk form. Vad som
verkligen åstadkommes i detta avseende är emellertid
ännu problematiskt. Det är möjligt, att television
över långa avstånd aldrig kan bli tillräckligt god
för att bli av något värde. Min personliga åsikt är
likväl, att svårigheterna kunna övervinnas. Jag
grundar denna åsikt på föregående erfarenheter att
tekniska problem som äro i grunden rimliga kunna
lösas på något sätt. När vi tillfrågas om utsikterna
för kraftöverföring med radio, kan jag endast svara
att med vår nuvarande kännedom om naturlagarna
är det icke rimligt. Men television över långa
avstånd är fullt tänkbar utan upptäckten av några nya
naturlagar. De störningar, som vi nu möta i
radioöverföringen kunna eventuellt elimineras. Sådana
resultat ernås i allmänhet genom systematiska
experiment. De atmosfäriska störningarna vid
kommunikation med långa vågor över Atlanten föreföllo en gång
som en oövervinnerlig svårighet, men lösningen
bestod i användande av en 16 km lång
mottagningsantenn av det slag, som utförts vid Kungsbacka för
Göteborgs radio. Likaledes arbetade vi i åratal på
radiotelefoni då den befann sig på samma primitiva
stadium, som television nu är. Så kom uppfinningen
av vakuumrören med elektronurladdning av stor
energi och resultatet är vår nuvarande rundradio.
Principerna för television utarbetades med en
märkvärdig fullständighet av Paul Nipkow i Tyskland
för nära 50 år sedan. Den nya faktorn är
radioöverföringen och förstärkarelampan. Detta är
anledningen till att så många arbeta på television för
närvarande.
Ett av huvudproblemen som vi sysslat med vid de
försök som utförts mellan våra experimentstationer
i Schenectady och San Fransisco har varit
utvecklingen av ett effektivt och praktiskt antennsystem.
De bästa resultaten ha hittills ernåtts med en antenn,
som består av 12 horisontala halvvågsantenner
sammankopplade på ett sådant sätt att det hela har ett
naturligt svängningstal motsvarande den önskade
våglängden utan användning av några som helst av-
stämningsspolar. Sex av de elementära
halvvågs-antennerna äro i primärantennen och de övriga i
re-"flektorn. Teoretiskt skulle denna antenn ha en
effektivitet i den önskade riktningen lika med en enkel
halvvågsantenn med tolv gånger så stor effekt. Både
mätningar och mycket lyckade resultat vid
programutsändningen ånge att den praktiska effektstegringen
är omkring tio gånger. Vid de försök som nu äro i
gång använda vi tre sådana antenner för överföring
av samma program på tre vågor samtidigt. Flera
förändringar av dessa antenners våglängder ha redan
företagits under det försöken pågått och detta har
möjliggjorts genom konstruktionens enkelhet. De
försök som vi gjort att öka effektiviteten genom
antennkonstruktioner av större dimensioner har hittills
varit negativa. Om detta resultat skall anses som
slutgiltigt kunna vi ännu icke med säkerhet säga, men
det ser högst antagligt ut att det reflekterande
elektronlagrets natur är sådant att det snarare bör
jämföras med ett böljande hav än med en klar spegel.
Radiostrålarna liksom solstrålarna sprida sig därför
över en rätt stor vinkel och en starkare
koncentration kan man i vanliga fall icke ernå. För en vidare
förbättring av radioöverföringen är därför den mest
lovande anordningen en kombination av två eller tre
riktantenner av moderata dimensioner.
Ett nytt användningsområde för radio hänför sig
till flygningen. Vi erforo, att ett av de mest
nödvändiga hjälpmedlen vid flygning skulle vara någon
apparat för att ånge höjden över marken vid
flygning i dimma. Några försök med en radioapparat på
ett aeroplan för att mäta förändringar i antennens
kapacitet vid växlande höjd över marken företogos
men detta visade sig icke vara praktiskt. Under
dessa försök observerade jag emellertid att
radiomottagarens interferenston undergick en periodisk
förändring varje gång höjden över marken ändrades
med en halv våglängd. Jag lärde mig snart
igenkänna dessa förändringar och lyckades räkna
halv-vågsavstånden korrekt upp till 500 meters höjd.
Praktiska instrument härför ha redan utarbetats och
flera lyckade försök ha gjorts att landa på en sjö
med ledning av radiovågens eko mot marken eller
vattnet.
FASTIGHETSTAXERING AV KRAFTVERK M. M.
Då beredningsnämnderna ute i landet för
halvtannat år sedan avgåvo sina förslag till
fastighetstaxeringsvärden för 1928 års
fastighetstaxering, framgick att man liksom tidigare på
många håll saknade fastare riktlinjer särskilt för
taxering av kraftverk och vattenfall m. m. Detta
hade resulterat i bl. a. en högst betydande
ojämnhet i fråga om då föreslagna resp. tidigare åsatta
taxeringsvärden. För att söka medverka till en
önskvärd enhetlighet på ifrågavarande område,
igångsattes inom Sv. vattenkraftföreningen en
utredning1, vilken framlades i slutet av förra
året och sedan undergått ytterligare
överarbetning1. Det resultat man därvid kommit till
framlägges här.
Sammanfattning.
Under avdelning 1, Fastighetstaxering av
kraftverk och vattenfall, omnämnas först de faktorer
1 Utredningen och överarbetning^ därav ha inom
vattenkraftföreningen verkställts av advokat Otto R. Alrutz,
kapten Mauritz Serrander och ingenjör Carl Kleman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
