Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1929 - Fastighetstaxering av kraftverk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
vanligen ganska liten differens mellan stora tal,
måste beräkningen genomföras synnerligen noggrant
för att icke giva alldeles godtyckliga resultat, och
frågan är, om ej resultaten i alla händelser bliva
mycket svävande med hänsyn särskilt till
osäkerheten hos faktorerna på inkomstsidan — framför allt
begreppet den säkert påräkneliga kraftavsättningen.
Den lättast framkomliga och tillika mest
tillförlitliga vägen synes därför bliva att beträffande
kraftverk använda en förenklad metod, som också nedan
föreslagits beträffande vattenfall, nämligen vad man
kan kalla standardförfarandet.
Förmedelst genomförande av en
räntabilitetsberäkning å ett antal typiska fall, varierande t. e. efter
1) läge med avseende på avsättningsmöjligheter
. (mindre gott, gott, mycket gott),
2) naturliga utbyggnadsbetingelser (mindre goda,
goda, mycket goda) kommer man fram till en
serie värden per utbyggd kilowatt, vilka i stort sett
torde giva ett minst lika gott resultat som de, vilka
framkomma ur en speciell räntabilitetskalkyl.
Förfarandet möjliggör ett enhetligt och stabilt
taxerings-förfarande beträffande kraftverk och vattenfall.
Antydda förfaringssätt synes också principiellt
riktigt ur den synpunkten, att väl knappast något
kraftverk har just en sådan avsättning för sin kraft,
att dess faktiska intäkter avspegla just de generella
inkomstmöjligheter, som bilda underlag för en
stadigvarande, objektiverad räntabilitet och som därför
kunna anses avgörande för anläggningens
taxeringsvärde. Den föreslagna metoden med vissa
standardiserade värden överensstämmer även med den
författningsenligt fastslagna metoden med användande av
enhetsvärden vid taxering av jordbruksfastigheter.
Den nu föreslagna metoden medför ock den
fördelen, att taxering av obebyggda vattenfall kan ske
efter alldeles enahanda grunder, dvs. efter en
likartad standard, där emellertid det sannolika
tidsin-tervallet, innan utbyggnad kan beräknas komma till
stånd, kommer in som en synnerligen viktig faktor.
iWl avseende på ingående grundvärden vid
standardiserad beräkning av värdet å kraftverk bör
kraft-priset utgöra ett med hänsyn till proportionen prima
och sekunda kraft lämpligt medelvärde. Här har, i
anslutning till vad som kan anses normalt, räknats
med 60 % prima och 40 % sekunda kraft.
Kraftpriset bör såsom förut angivits hänföras till
kraftstationsväggen och ej till ledningsnätets ändpunkter.
Det må uttryckligt framhållas att här nedan
angivna kraftpris äro av till kraftverket hänförd
objektiverad natur, de inkludera icke några som helst
transformerings- och överföringskostnader och kunna
således icke läggas till grund för kraftleveranser ute
i ett fördelningsnät utan markera närmast det pris
kraftverksägaren med någorlunda stor säkerhet
alltid bör kunna påräkna invid själva kraftverket eller
omräknat till denna punkt.
Skäliga kraftpris för 1928 ha befunnits vara
Kronor pr kilovatt och år
Högt Normalt Lågt
i öc/re Norrland ........ 50 40 35
i nedre Norrland........ 65 50 40
i Syd- och Mellansverige 75 60 45
Inkomsten av kraftförsäljningen bör beräknas på
kraftverkets normala produktionsförmåga (den effekt
14 sept. 1929
som i genomsnitt, utan överbelastning av maskineriet
och utan anlitande av reservaggregat kan uttagas
under ett år med normal vattenföring). Om ett
kraftverk endast är delvis belastat bör hänsyn tagas
härtill, liksom ock till väntad ökning av belastningen
och tiden inom vilken denna kan väntas.
Någon differentiering i standardtablån av
anläggningskostnaden med hänsyn till kraftverkens läge i
olika delar av landet kan knappast ifrågakomma. Om
en hög anläggningskostnad föreligger såsom en följd
av långa materialtransporter under byggnadstiden
kan detta förhållande inordnas under
utbyggnadsbetingelserna. och medföra . att dessa räknas såsom
mindre goda.
Till grund för uppskattning av
anläggningskostnaderna ligga uppgifter hämtade ur publikationen
"Sveriges monterade vattenkraft",
specialundersökning av kommerskollegium. Uppgifterna avse åren
1905—1914. Det har nämligen ansetts vanskligt med
hänsyn till prisnivåns starka växlingar åren 1915—
1922 att basera beräkningarna på kraftverk utförda
under dessa år, och materialet för åren 1923—1927
är alltför otillräckligt.
Anläggningskostnaderna under åren 1905—1914
böra emellertid justeras med hänsyn till prisnivån.
Index härför är för närvarande omkring 1,7.
Teknikens utveckling har emellertid medfört relativt
lägre anläggningskostnader nu än under angivna
10-årsperiod, varför den verkliga relationen skäligen
ansetts böra vara 1,5.
Såsom resultat av ifrågavarande undersökning av
anläggningskostnaderna per kilowatt för 77 st.
kraftverk framgår att dessa äro
Kronor pr kilowatt
1905—1914 1928
vid mindre goda utbyggnadsbetingelser 500 750
„ goda ’ „ 300 450
„ mycket goda „ 200 300
För kraftverk utbyggda för ringa effekt eller med
låg fallhöjd blir anläggningskostnaden vanligen hög.
dvs. utbyggnadsbetingelserna måste generellt anses
mindre goda. Med växande utbyggnadseffekt och
fallhöjd förbättras vanligen utbyggnadsbetingelserna,
som i övrigt växla mycket från fall till fall, beroende
på speciella lokala förhållanden.
I det föregående har angivits, att avskrivningstiden
för beständigare delar av ett kraftverk under inga
förhållanden bör utsträckas till mer än 40 år (2J/2 %)
och för maskinell utrustning ej över 20 år (5 %).
För kraftverk av genomgående enkel konstruktion
och mindre beständigt utförande bör
avskrivningsperioden sättas till högst 30 år (31/3 %) för
byggnadsarbeten m. m. samt till 15 år (62/3 %) för
maskinell utrustning. Vid nyssnämnda 77 kraftverk
utgör kostnaden för maskinell utrustning i genomsnitt
en tredjedel av totalkostnaden för verken.
Underhållskostnaden har av professor C. A. Rossander
(Tekn. tidskrift, häfte 45, 1918) angivits till i
genomsnitt 1/2 % av anläggningskostnaden för
byggnadsarbeten samt till l1/2 % av
anläggningskostnaden för maskinell utrustning, samt personal och
övriga omkostnader slutligen till i genomsnitt 13 kr.
pr kilowattår (1914 års prisnivå), motsvarande på
av R. beräknad total anläggningskostnad 21/4 %.
Enligt andra uppgifter uppgår den årliga kostnaden
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
