Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1929 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
TEKNISK TIDSKRIFT
5 okt. 1929
dets synpunkt torde vara önskvärd. De kreditbehov,
som med hänsyn tili sparbankernas tekniska utrustning
lämpligen böra anförtros åt dem att täcka, kunna de
tillgodose med en avsevärt svagare stegring i inlåningen
än den, som den häftiga konkurrensen med
affärsbankerna resulterat i. Affärslivet och framförallt
produktionens behov bliva bättre tillgodosedda, om
affärsbankerna förmå suga åt sig större andel av landets
sparmedel.
Det torde dock kunna sättas starkt ifråga, om icke
den del av diskontohöjningen, som icke blir till sin
helhet effektiv, torde bliva ur den synpunkt, 1 vilken den
tillkommit, den valutapolitiska, utan verkan. Det är
ju näppeligen de medel, som placeras på
sparkasseräkning, för vilka risk förefinnes, att de utan en hel
procents räntestegring gå till utlandet. För övriga
placeringar kan ju icke en höjning på mer än maximalt %
procent i avkastningen bli en följd av riksbankens
åtgärd. Affärsbankerna synas sålunda icke anse faran
för en för stark åderlåtning av vår valutareserv vara
så stor, som riksbanksledningen gett uttryck för i
höjningen med 1 hel procent.
Den ytterligare belastning av den engelska industrien,
som Bank of Englands diskontohöjning innebär är ju
givet mycket oförmånlig med hänsyn till arbetslösheten
och de stora planerna pä nedbringande av densamma,
med vilka den engelska arbetarregeringen laborerar.
Med det alltjämt mycket goda läget för vår produktion
torde diskontohöjningen få relativt ringa verkan på
vårt näringsliv och detta så mycket mer som det tydligt
deklarerats, att den ingalunda är något svaghetstecken
i fråga om vårt lands ekonomiska läge. Det är dock
icke alldeles uteslutet, att även vi för vår del kunna
få mycket obehagliga erfarenheter av följdverkningar av
den engelska diskontohöjningen. Det uppgives
visserligen från amerikansk sida att räntehöjningen i
England redan skulle ha diskonterats av fondbörsen i New
York, men det synes icke alldeles uteslutet, att åtgärden
i London kan bli upphovet till återdragning i stor skala
av det utländska kapital, som varit engagerat i krediter
till den amerikanska spekulationen. De amerikanska
bankerna få därigenom spekulationskrediterna i
betydligt större utsträckning i sina händer och därmed också
större möjlighet att bringa ned kursnivån och höja den
effektiva avkastningen å aktierna till rimligare siffror.
Ett kursfall på New Yorkbörsen torde, om det finge större
dimensioner, knappast kunna undgå att avspegla sig
på andra börser, även om kursstegringen i New York
under de föregående tolv månaderna icke påverkat de
europeiska börserna.
Vår handelsbalans har under det gångna året
utvecklat sig synnerligen gynnsamt och i och med de nu
föreliggande värdesiffrorna för augusti ha vi kommit upp i
ett exportöverskott för de åtta första månaderna på 10, t
mill. kr. eller en siffra, som överträffar rekordårets,
1927, motsvarande med 5,8 mill. kr. För augusti
utgjorde exportöverskottet 34,5 mill. kr., medan för 1928
på grund av arbetskonflikterna uppkom ett
importöverskott under samma månader på 3 mill. kr. Hela året
kan med hänsyn till den återstående skeppningssäsongen
förväntas resultera i ett mycket tillfredsställande
exportöverskott. Det är de stora stapelartiklarna, som i första
hand samverkat till de förmånliga siffrorna och vilka
ju i fjol berördes oförmånligt av arbetskonflikterna.
Skeppningarna visa följande stegringar gentemot i fjol:
för järnmalm 154 %, för massa och papper 45 % och för
trävaror 12 Även utförseln av animaliska livsmedel
företer högre värdesiffror. Detsamma gäller metaller,
medan däremot gruppen fartyg, fordon och maskiner
redovisar lägre exportsiffror. För verkstadsgruppen är
bilden dock ej enhetlig, i det exporten av kullager har
ökats med 17 % och motorer (förbrännings-) med 9
%, telefonindustrien håller status quo, men
separatorer och elektriska maskiner visa 14 lägre värdesiffror
än i fjol. Importen har hållit sig på nära nog
oförändrad nivå i det den endast sjunkit 5 mill. kr. Nedgång
med resp. 17 y2 och 18 mill. kr. i införseln av spannmål
och råvaror för textilindustrien har till stor del sin grund
i prisfall; då råvaruimporten och införseln av
halvfabrikat företer en ganska stark ökning, så innebär alltså
utvecklingen av importsidan av vår utrikeshandel intet
ogynnsamt tecken på industriens sysselsättning.
Glädjande nog kommer en väsentlig andel i stegringen på
järn- och stålframställningen; indextalet för denna
bransch har sprungit upp från 141 för juli till 102.
Det internationella ekonomiska läget kännetecknas
av mycket gynnsamma produktionsförhållanden. De
stora basindustrierna förete i alla de stora
industriländerna tillverkningssiffror, som ligga över de för samma
tid i fjol och väl i nivå med föregående månaden.
Däremot brottas man i Tyskland med stora svårigheter
såväl på kapitalmarknaden som fondbörsen. Det vill
synas, som om detta väsentligen får tillskrivas ett
tillbakadragande av de korta utländska placeringarna.
Denna tendens har stimulerats av den stora
försäkringsskandalen; realiseringar för utländsk räkning på de
tyska börserna äro betydande. Fondbörsen i London har
mera tillfälligt oroats av Hatrykraschen; de höga
räntorna verka givet ej heller stimulerande på finansiella
transaktioner och spekulationer. — I New York
kännetecknas läget av starka växlingar i tendensen men om
något bakslag kan man icke tala f. n. En livlig
emissionsverksamhet inom investmentsbolagens kategori tyder
icke på att man hyser större farhågor för läget.
Filip Oberger.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för teknisk undervisning sammanträder på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen den 7
oktober 1929 kl. 19,30. Ärenden: 1) Protokolljustering.
— 2) Inval. — 3) Val av styrelse för 1930. — 4)
"Riktlinjer jör undervisningen i maskinritning", föredrag av
ingenjör Nils Smith. — 5) Inlednings föredrag till diskussion
om lektorskompetens vid tekniska läroverken", av rektor
Max Grenander. — Supé och samkväm.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 11
oktober 1929 kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. Remiss från
K. kommerskollegium i frågan om det offentliga kemiska
undersökningsväsendet i vårt land. — 4)
Krom-aquo-salter-nas omvandlingar och konstitution samt deras reaktioner
med kollagen. — En översikt av de nyaste rönen inom
kromgarvningens kemi. Föredrag av civilingenjör John
Hallberg, Eslöv. — 5) Samkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen
den 14 oktober 1929 kl. 7,30 e. m. Sammanträdet öppnas
efter enkel kvart. Ärenden: 1. Protokolljustering. 2. Inval.
3. Inkomna skrivelser. 4. Förslag till yttrande över 1927
års motorfordonssakkunnigas "Betänkande med förslag till
förordning om motorfordon m. m. samt till stadga om
trafiken å vägar och gator". 5. Val av sex ledamöter i
avdelningens valkommitté. 6. Fråga om avdelningens namn
och ställning inom föreningen. 7. "Einige wichtige
Neuerungen im Gründungsbau", föredrag med ljusbilder av
dr-ing. W. S i c h a r d t, överingenjör hos
Siemens-Bau-union, Berlin. — Supé med nachspiel. Vid nachspielet
kommer dr-ing. Sichardt att bl. a. förevisa
Siemens-Bau-unions film över grundvattensänkning. "V 5" vederfares
vederbörlig välvilja, varvid vördade veteraner visa vägen
vorwärts.
Ordinarie allmänt sammanträde hålles å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, onsdagen den 16 oktober 1929 kl. 19,30.
Ärenden: 1. Inval. 2. "Industriens rationalisering som ett
medel till lösande av storstadens trafikproblem",
stadsgeografiska iakttagelser från världens största stad av arkitekt
Birger Hammarén, New York. — Supé m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
