Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysikens plats i modernt liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
TEKNISK TIDSKRI F T
24 aug. 1929
FYSIKENS PLATS I MODERNT LIV.
För någon tid sedan invigdes ett nytt fysiskt
laboratorium vid ett amerikanskt universitet.
Professor dr John Zeleny, Yale University, höll
då ett mycket uppmärksammat anförande, vars
innehåll kan sammanfattas under ovanstående
rubrik. Civilingenjör Frithiof Holmgren har
här för Teknisk tidskrift återgivit det
väsentligaste av anförandet.
Vi leva i en tid, där vetenskapen åt sig erövrat
en framträdande plats i raden av mänskliga
intressen. Den stora välsignelse som de vetenskapliga
upptäckterna varit till för världen är allmänt
erkänd. Den vetenskapliga tillämpningen möter oss
överallt i det dagliga livet. Det är ej för mycket
att säga, att vetenskapen ej allenast förändrat vårt
dagliga liv utan även området för vårt dagliga
tänkande.
De senaste femtio åren äro utan tidigare motstycke
vad beträffar antalet genomgripande fysikaliska
upptäckter och den fördjupade insikt, som vunnits i
naturföreteelserna, Dessa stå även oupphunna i
fråga om antalet och betydelsen av de vetenskapliga
tillämpningar som gjorts.
Den med situationen mindre förtrogne frågar sig
måhända: Kunna dylika framsteg allt fortfarande
göras eller närma vi oss icke slutet? Samma fråga
skulle med ännu större skäl kunna hava gjorts
trettio år tidigare. Ingen kan se långt in i framtiden.
Vårt svar på frågan måste ses i belysningen av det
faktum, att aldrig någonsin har vetenskapen trängt
in i det okändas rike med sådan fart som den nu gör.
Vi se inga gränser. Så hastigt följa framsteg på
framsteg att nya erövringar snart sagt dagligen
meddelas i pressen. En särskild tjänst har inrättats fö)’
att förklara värdet av nya fynd. Dessutom har
industrien aldrig tillförene varit hänvisad i sådan grad
till vad vetenskapen har att förtälja som nu är fallet.
Det är ej min avsikt att fördela vad som utförts
på de olika vetenskaperna eller deras tillämpningar.
Vetenskapens olika grenar bidraga i hög grad till
vårt välbefinnande. De äro så beroende av varandra
och gripa så in i varandra, att det är omöjligt att
säg£f, var en vetenskap slutar och den andra börjar.
Vår moderna tid skiljer sig alldeles särskilt från
tidigare epoker på grund av vad vetenskaper ocli
upptäckter utvecklat under de mellanliggande åren.
Denna utveckling har givit oss en helt ny syn på
livet. De hava bragt oss en ovärderlig hjälp i
kampen för tillvaron. De hava omgivit oss med ett otal
lyxvaror och komfort av olika slag, som vi kommit i
åtnjutande av i vårt dagliga liv. Vi hava blivit så
vana vid dem, att vi knappast någonsin ge oss tid
att tänka över vad det skulle betyda att vara utan
dem.
Det är ett anmärkningsvärt särdrag hos
vetenskapen, att en generations upptäckter övergå till den
nästa för att förbli ett mänsklighetens permanenta
arv. Det värdefullaste är ej alltid det, som
resulterar av de senaste forskningarna. Mången äldre och
oansenlig upptäckt eller uppfinning kan icke desto
mindre vara av utomordentlig betydelse. Som
exempel tager jag kompassen. Innan den blev
uppfunnen, var en resa på havet förbunden med verklig
fara. Denna enkla apparat har under hundratals år
lett milliontals fartyg med folk och last i deras
säkra kurs, och dessa ha med full säkerhet kunnat
ta sig fram, där det tidigare skulle hava varit oklokt
att våga sig fram.
Ett annat exempel på en upptäckt av
vittomfattande konsekvenser. Glasögonen uppfunnos för cirka
sexhundra år sedan. Det är svårt att uppskatta ens
det kommersiella värdet av denna uppfinnings
förmåga att öka effektiviteten hos de millioner
människor, som eljest ej skulle kunna utföra vad de nu äro
i stånd till. Och vem kan väl uppskatta värdet av
den glädje av livet dessa samma individer fått
särskilt sedan boktryckarekonsten uppfunnits?
Jag ämnar särskilt uppehålla mig vid vetenskapens
alldagliga praktiska värden. Dessa värden betyda
nämligen så mycket för det moderna livet, att om de
ej särskilt betonas, så får man en skev bild av den
plats vetenskapen intager. Det är nämligen
huvudsakligen dessa värden, som skola giva berättigande
åt utgifterna för ytterligare vetenskapliga framsteg.
Dessutom kräver industrien ett ständigt ökat antal
vetenskapsmän. Universiteten måste inrättas med
laboratorier för att utbilda män för praktiska
ändamål i större utsträckning än som nu sker. Dessa,
studerande måste göras förtrogna med de principer,
på vilka nu använda produktionsprocesser äro
grundade, och de böra utbildas, så att de kunna förbättra
och utsträcka användningen av dessa processer. I
laboratorier böra de under erfarna forskares ledning
och med deras exempel för ögonen insupa den
verkliga forskareandan.
Enligt min åsikt finnes det icke någon uppfinning,
som så bidragit till vår moderna värld som
ångmaskinen. Med dess uppträdande började en ny tid.
Den införde i industriens värld en jätte med
obegränsade krafter. Denna jätte har befriat mänskligheten
från många av dess hårdaste arbeten, och den utför
mycket som tidigare värit omöjligt att utföra.
Som en direkt följd av denna nya kraft har
användningen av maskiner mångfaldigats ända upp till
dess nuvarande förbluffande utsträckning.
De industrier som använda maskiner ha djupa
rötter i vetenskapen. Då nya upptäckter framkalla
förbättringar av nuvarande metoder eller nya sådana,
blir industrien allt mer i behov av hjälp från
vetenskapen. Tillverkarna knacka ständigt på
vetenskapens portar för att få kunskaper. Ännu mera
betecknande är, att industriella sammanslutningar
finna med sin fördel förenat att med stora utgifter
underhålla egna omfattande forskningslaboratorier.
Många framgångsrika produktionsprocesser
användas fortfarande utan att vara fullt förklarade. Mången
process användes, utan att det är fullt klart vilka
delar av densamma, som äro de väsentliga och vilka
som eventuellt skulle kunna undvaras.
Jag vet ett ställe, där man importerar tunnvis med
vatten från Sheffield i England för dyra pengar,
avsett för stålhärdning. Det förmodades av de arbetare
som kommit från Sheffield, att hemligheten med
denna stads utmärkta knivar låg i någon speciell
egenskap hos vattnet.
Det enda säkra man kan göra i ett fall som detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
