Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44 ½. 5 nov. 1929 - Några erfarenheter från driften av Göteborgs stads reningsanläggningar för avloppsvatten, av T. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
TEKNISK TIDSKRIFT
/ Åf/Gos£sr r/o/y Gf/yo/v Btfu/y/fö/t/tQ
2 sov. 1929
SEK T/or/ rtor //YL ÖPPET
Fig. 1. Reningsanläggningen vid Almedal, Emscherbrunnarna.
rummet gående överfallskant. Vid brunn I och II
fastna emellertid på grund av den ringa
vattenmängden papper och fäkalier på kanten och ligga där och
sprida dålig lukt. Den senast utförda brunnen försågs
därför med en trattformig inloppsöppning med svagt
buktig yta, som sprider avloppsvattnet utan någon
anhopning av fäkalier och utan att giva någon impuls
till strömfåror.
Vid brunn III har utförts en serieundersökning av
reningseffekten, vars resultat grafiskt framställts å
fig. 2. Undersökningen företogs vid en tidpunkt, då
på grund av föregående regn en del grund- och
ytvatten tillfördes anläggningen. Genom färgningsprov
bestämdes kortaste uppehållstiden i
avsättningsrum-mct till ca 15 min. Som framgår av fig. 2 är
reningseffekten i hög grad beroende på mängden av
föroreningar och dess beskaffenhet, vilket för denna brunn
som icke tillföres något industriellt avloppsvatten
varierar starkt med dygnets timmar eller efter
befolkningens levnadsvanor. I reningsanläggningen kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
