- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Allmänna avdelningen /
594

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Teknisk stilkonst, av J. Körner - Kemisk ingenjörskonst och kemisk teknologi, av V. Flensburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

594

TEKNISK TIDSKRIFT

16 nov. 1929

Jag anser en sådan reduktion i genomsnitt utan
vidare möjligt. Vårt språk har ett överflöd av långa
ord, till en del måhända låneord av tyskt ursprung
från förflutna sekler eller nyskapelser i germansk anda
från mera modern tid. Detsamma gäller om vår
satsbildning, icke minst tidningsstilen, trots dess strävan
mot förenkling. Visserligen skiljer sig svenskan
härvid förmånligt från finskan och ungerskan, men
knappast från engelskan och franskan. Språkliga
förkortningar motarbetas ofta av rättrogna språkmän, som
med all tänkbar vederhäftig bevisning draga i härnad
mot vad de anse utgöra ett våld på fädrens arv, osv.
Deras taktik påminner om vissa skönandars motstånd
mot rivning av gamla Stockholms-kåkar, vilkas
kulturvärde orimligt uppdrives så snart som deras
avhys-ning blir aktuell. Jag kan ej inse annat, än att
språkets utveckling måste tagas som en naturlig sak,
varvid våra språkmän i kraft av sin sakkunskap borde
medverka i stället för tvärt om. Tidsandan kräver
kraftigare insatser på detta område.

Det är kanske ej ur vägen påpeka, att starkare
språklig koncentration icke är liktydig med torrhet
och skematisering. Snarare är förhållandet omvänt.
Orden äro ju i många fall symboler för hela tanke- ,
komplex, och det kommer mindre an på deras antal
än på deras uttrycksvärde. Att det sedan sekler
tillbaka gives en utveckling i denna riktning, blir
uppenbart vid en jämförelse mellan t. e. den gamla
medeltida diktningen och nutidens.

Vårt tänkande följer ej heller slaviskt de språkliga
uttrycksmedlen, en iakttagelse, som redan för länge
sedan klarlagts och bl. a. av Weininger utvecklats i
hans henidteori.

"Den flytande stilen" är en i grunden enkel historia,
Hemligheten ligger väsentligen i att låta varje ny
mening bringa något nytt och föra utvecklingen
framåt. Omtagningar. låt vara även av mera oskyldig
natur, medföra lätt stillestånd i skildringen. I
tekniska arbeten, där det ej sällan gäller att framlägga
en serie samordnade fakta, kräver emellertid
principens tillämpning särskild eftertanke.

Ett spörsmål av största betydelse i tekniskt
skriftställeri är matematikens roll som hjälp- och
uttrycksmedel. Här gå nog böjelser och åsikter betydligt isär,
allt efter den personliga läggningen. Så långt torde

dock enighet kunna ernås, att i teknisk litteratur — i
motsats mot matematisk — matematiken aldrig bör
få bliva huvudändamål. Den bör i sin egenskap av
verktyg i möjligaste mån hållas i bakgrunden, sedan
den gjort sin tjänst vid det grundläggande arbetet.
Häremot syndas nog en hel del. Självfallet finnas
mer egenartade uppgifter, vid vilka den matematiska
behandlingen måste träda i förgrunden och t. o. m.
bliva det väsentligaste, men då så ej är fallet, blir det
ett fel att låta den dominera för att giva ämnet en
starkare teoretisk anstrykning än nöden kräver. Där
den måste lämnas rum gäller vidare, att ett mer eller
mindre detaljerat räkneförlopp bör undvikas. Man får
ej glömma, att en tidskriftsuppsats — jag talar här ej
om lärobokslitteratur — är avsedd att kunna tämligen
hastigt avskummas. Med inlägg av tyngre
matematiskt gods är detta uteslutet. En utväg, som man kan
anbefalla, har angivits av en del amerikanska
författare. Den består däri, att i huvuduppsatsen lämnas en
kortfattad översikt av ämnet, varvid refereras
experimentella och matematiska undersökningar, deras
premisser, utförande och resultat. Som bilaga till
uppsatsen följer så den rent matematiska studien,
vilken vid en första genomläsning kan helt utelämnas
av den som ej har tid eller intresse härför.

Under de senaste årtiondena har en stark strävan
i alla länder gjort sig gällande att föra tekniken upp
på ett rent vetenskapligt plan. Denna strävan är utan
tvivel i sak både berättigad och lovvärd och har fört
mycket gott med sig. Men det kan sättas ifråga, om
därvid ett oförbehållsamt anammande av inom äldre
discipliner hävdvunna former för det vetenskapliga
tänkandet är helt av godo. Man kan fråga sig, om ej
den tekniska vetenskapen skulle kunna finna former,
som bättre passa vår tid än en del äldre, beträffande
vilka ofta endast åldern är vördnadsvärd. Jag har
ställt mig undrande, sedan jag då och då stött på
tekniskt-vetenskapliga framställningar, som genom
uppställning och stil långt ifrån fylla det klara
praktiska tänkandets krav. Det är för utvecklingen av
vår vetenskapliga teknik av största vikt, att
vetenskaplighetens begrepp ej blir synonymt med grundlig
vidlyftighet och skolastiskt pedanteri. Endast i
klarhetens och skärpans -tecken kan den segra,

J. Körner.

KEMISK INGENJÖRSKONST OCH KEMISK TEKNOLOGI.

Av civilingenjör V. Flensburg.

Ordet "kemist" kan ha flera olika betydelser. Man
har sagt, att det troligen inte finns något yrke, som bej
höver mera förklaras6.1 En vetenskapsman kan vara
kemist; en kemisk ingenjör, som förestår ett verk,
kallas också ofta så. Dock menar man med
"kemisten" vid ett verk den tjänsteman, som sköter
laboratoriet, vem han än är. Laboratoriepojkar kallas
också ofta kemister!

Den kemiske ingenjörens yrke är nog i kollegernas
ögon ännu mera mystiskt och oförklarat. Är det

i Index hänvisar till i slutet av artikeln införd
litteraturförteckning.

verkligen ett yrke, undrar man. Eller är den kemiske
ingenjören bara en figur, som fuskar i ingenjörs jobbet
och spelar ingenjör bland kemister och kemist bland
ingenjörer? På den frågan ha nog vännerna i V och
V, i M och i E ofta fått stå utan svar, helt enkelt
emedan "kemisk ingenjör" är ett begrepp, som
mognat småningom och först på senare år blivit fullt
färdigt. Denna artikel vill försöka giva ett svar på
frågan och skildra hur uppfattningen utvecklats under
årens lopp. Det är i högskoleutbildningen och i
läroböckerna, som åskådningarna klarast avspeglat sig;
en skildring av det kemiska ingenjörsbegreppets
utveckling blir därför med nödvändighet också en skild-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929a/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free