Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Kemisk ingenjörskonst och kemisk teknologi, av V. Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
delas nu vid ett 20-tal universitet, och en praktiskt
taget enhällig opinion står bakom. På många håll
har en "växelpraktik’’ anordnats, så att studenterna
få en del av sin utbildning i med skolan samarbetande
fabriker, där de få växelvis praktisera under lärares
ledning. I Boston12 har denna organisation
(grundlagd av Little) vuxit ut till imponerande mått:
eleverna tillbringa 24 veckor i 3 olika "stationer", där
de få arbeta i flera olika industrier, såsom tunga
kemikalier, stålverk, koksverk. socker, papper,
cellulosa (med hjälpindustrier). Samarbete med kemiska
ingenjörsfirmor förekommer också, såsom t. e. i
Illinois, vars universitet står i förbindelse med den stora
firman Swenson Evaporator Co.
Sådan växelpraktik förekommer i Sverige, såvitt
jag vet, endast vid Bergshögskolan.
England. I England var intill omkring 1920 den
kemisk-tekniska utbildningen mycket efterbliven
rbl. a. på grund av stark specialisering), och "kemisk
ingenjör" var ett begrepp, som knappast erkändes.
Då man vid ett möte 1919 föreslog att bilda
"Institution of Chemical Engineers". möttes förslaget med
hånskratt, och det beslöts att ingen sådan institution
var behövlig. 1922 var den emellertid verklighet, och
sedan dess har dess medlemsantal ständigt stigit,
medan Society of Chemical Industry gått tillbaka.
England har med förvånande snabbhet anpassat
sig efter de nya kraven. Detta får nog tillskrivas
smidigheten i dess utbildningsorganisation. Colleges
äro, liksom i Amerika, privata och av växlande
kvalitet, men examinationen (oc.h därmed även
normeringen) regleras av centrala institutioner, vilka
snabbt kunna ändra normerna. Den äldsta av dessa
är Institute of Chemistry (1877), vilken meddelar
titlarna Associate och Fellow of the Institute of
Chemistry (A. I. C. och F. I. C.), av vilka F. I. C. är
den högre. Examen vid ett av institutet erkänt
college anses dock likvärdig med A. I. C. Även
Uni-versity of London kan sägas spela rollen av ett
centralt examinationsorgan, ty genom dess försorg
anordnas examinationer på platsen, spridda över hela
det brittiska imperiet. Man kan sålunda inskriva
sig vid Londons universitet som "external student",
men studera vid ett aiinat college och där förvärva
en grad från London (Londongraderna ha högt
anseende).
De kvalificerade examina för kemisk
ingenjörsgrad regleras nu av den 1922 bildade Institute of
Chemical Engineers, som meddelar en högre titel
"Member" (M. I. Chem. E.) och en lägre "Associate
Member" (A. M. I. Chem. E.). varjämte den
blygsammare "Graduate"-graden finnes. Institutionen
har vida mera normerande auktoritet än Institute of
Chemistry. För A. M. I. Chem. E. anordnar den
själv examina. Då en sådan examen lämnar en god
föreställning om vad en kemisk ingenjör anses böra
kunna, skall jag nämna några av uppgifterna för
detta år.7 Jag angiver de första i varje avdelning.
De äro i allmänhet de lättaste.
Hemuppgifter. En uppgift i varje avd. skall lösas.
A. (4 uppgifter) 1. Planering av fabrik för kaustik
soda, klorkalk och saltsyra med diagram,
specifikationer, kostnadsförslag, ritning och räntabilitetsberäkning
(äng- och kraftanläggning inbegripes).
B. (5 uppgifter) 1. Beräkning och fullständig
arbets-ritning till autoklav för dimetylanilin jämte uppsats.
Skriftlig examen 4 månader senare. 4 uppg. i varje
avdelning skola lösas. 3 timmar för varje avdelning.
Vissa referensböcker få användas.
C. (10 uppgifter) 1. Kriterium på turbulent och
laminär strömning jämte sifferexempel. 2.
Bombkalori-meter jämte sifferexempel med primäruppgifter.
D. (10 uppgifter) 1. Beräkning av kraftbehov för
krossning av dolomit till viss kornstorlek, då d:o för
kalksten är bekant. 2. Beräkning av storlek å
kristallisationstank jämte utbyte av varm lösning.
E. (10 uppgifter) 1. (Obligatorisk.) Att föreslå
konstruktionsmaterial och konstruktionstyp samt
angiva konstruktiva och operativa särdrag vid sex olika
kemiska processer, valda bland tolv uppgivna. 2.
Uppsats över klassificering och användning av eldfasta
material.
Ritprov (F). Att på 4 timmar rita en ventil med
packbox.
Avdelningarna C—F utföras på två dagar. Examens
4: de avdelning utgöres av
Middag med förhör! Ett förtjusande arrangemang
eller vad säga teknologerna?
Utbildning i ovan antydda riktning förekommer än
så länge endast i London. Överhuvud meddelas
kemisk ingenjörsgrad icke av andra högskolor än dem
i London och Glasgow, men den senare är icke
modern. I London finnas två moderna institut:
Uni-versity College och Imperial College. Kursen vid
University College är femårig och består av en
treårig förberedande kurs (för graden B. Sc.) i antingen
kemi eller "Engineering" samt en tvåårig kurs i
Chemical Engineering. Mellan dessa vill man ha ett
praktikår inlagt. Den senare kursen arbetar efter
helt amerikansk förebild och har till sitt förfogande
ett modernt kemisk-tékniskt laboratorium, vilket skall
ytterligare utvidgas; vidare ritkontor, laboratorium
och verkstad. Analysutbildning förekommer icke,
utan analys skall vara lärd i den förberedande
kursen. Helt korta analyskurser synas f. ö. vara ett
gemensamt drag för de flesta anstalter av
amerikansk typ.
London Imperial College’s avdelning för "Chemical
Technology" bygger likaledes på B. Sc. Den är
större och bättre utrustad än University College och
är uppdelad i tre underavdelningar: Fuel Technology,
(för bränsle och eldfasta material), Chemical
Engineering samt elektrokemi. Institutet är i första
rummet ägnat åt teknisk-vetenskaplig forskning; särskilt
behandlas bränslen och förbränning,
högtrycksreaktioner, masugnsreaktioner, filtrering och
värmetransmission.
Tyskland. En god framställning av tyska
åskådningar har lämnats av Müller.11 I allmänhet anses
ju Tyskland stå främst på kemiens område, och det
måste väcka förvåning, när man påstår, att dess
kemisk-tekniska utbildning kommit efter Amerikas,
möjligen efter Englands. Så är dock otvivelaktigt
fallet. Anledningarna äro flera. Uppsvinget i
Tysklands kemiska industrier före kriget var förbehållet
de organiskt-kemiska industrierna. Av dessa
arbetade vissa, såsom färgindustrien, med processer, där
den rent kemiska sidan avgjort dominerade över
den tekniska. Bland de övriga fullföljde visserligen
sockerindustrien en storartad teknisk utveckling, men
den betraktades mest som specialgren, och dess nya
konstruktioner förbundos först senare med andra
industrier. Under och efter kriget kom den
oorganiska industriens uppsving, i första rummet de syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
