Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1929 - Chalmerska institutets jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 dec. 1920
TEKNISK TIDSKRIFT 313
spetsen för en delegation bestående av hamndirektör
Dieden, ingenjör Sinclair, generalkonsul ’Sahlin, direktör
Hedén och ingenjör (lehre. Direktör Nauckhoff yttrade
därvid:
"Som talesman för Tekniska samfundet i Göteborg,
Chalmerska ingenjörsföreningen, ’Svenska
ingenjörsför-eningarne i New York och Chicago, Svenska
ingenjörssällskapet i Storbritannien samt Svenska
teknologföreningen har jag den stora äran att framföra den
Svenska ingenjörs- och arkitektkårens samfällda
lyckönskningar med anledning av Chalmers Tekniska Instituts
lOO-årsjubileum. Alldeles särskilt varma äro givetvis de
känslor som på högtidsdagen strömma institutet till
mötes från den stora grupp av svenska ingenjörer och
arkitekter, som här fått sin tekniska utbildning.
Men det är icke endast Chalmersingenjörerna som med
glädje och tacksamhet i dag erinra sig vad denna
läroanstalt uträttat under sin 100-åriga tillvaro, dess
betydelse för svensk ingenjörskonst och för
teknisk-veten-skaplig forskning på skilda områden. För detta stannar
hela den svenska ingenjörskåren i tacksamhetsskuld till
institutet och till de män som nu och under framfaren
tid ägnat det sin läraregärning. Klart framträder
härvid minnet av Chalmers tekniska läroanstalts framlidne
rektor, den framstående fysikern och pedagogen August
Wijkander, vilken under ej mindre än ett tredjedels sekel
ledde anstaltens öden under en för dess utveckling
synnerligen viktig tidsperiod.
Svenska ingenjörer och arkitekter tillskriva sig, med
rätt eller orätt, därom må andra döma, en ej oväsentlig
andel i den kulturella utveckling som vårt land tidigare
genomgått och allt fortfarande kan glädja sig åt. De
förmena, att utan en väl utbildad och kunnig,
initiativ-kraftig och arbetsvillig ingenjörkår hade vi ej nått den
industriella utveckling och därav följande välstånd,
varav hela nationen nu skördar frukterna. Hava vi
rätt att utan självförhävelse taga åt oss vår del av denna
ära, så äro vi också beredda att ödmjukt dela med oss
därav till de läroanstalter, där vi samlat våra
kunskaper, där sanningssökandets fackla sattes i våra händer
och skaparglädjen ingöts i våra unga sinnen.
Med allt större förståelse för ingenjörsutbildningens
betydelse för vårt land och vårt folk hava våra
statsmakter under senare år genom ökade anslag till
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut för
nybyggnader och nya lärarekrafter energiskt befordrat den
högre tekniska undervisningen. Att detta förpliktar och
medför ökat ansvar, därom äro vi fullt medvetna, då vi
nu förvänta att regering och riksdag inom en ej allt för
avlägsen framtid måtte bereda ekonomiska möjligheter
även för fullföljande av de utbyggnadsprogram som
utstakats för den högre tekniska undervisningen. Ett
storstilat sådant program föreligger ju även för denna anstalt.
Då vi nu uttala våra varma förhoppningar om en
lyckosam framtid för Chalmers tekniska institut,
innesluta vi däri alldeles särskilt det snara realiserandet av
dess nybyggnadsfråga."
Slutligen framförde verkseier A. Amundsen, Oslo, en
hälsning från norska chalmersingenjörer, Norsk
ingen-iørening och Polyteknisk förening och tackade för vad
Chalmers betytt för norsk teknik och norskt arbetsliv.
Han överlämnade till professor Grauers en adress från
de företrädda institutionerna.
Sedan rektor Grauers framfört institutets tack för
hyllningarne, överlämnade disponent S. Reuterskiöld å
insamlingskommitténs vägnar den "Chalmerska
forskningsfonden", som oberäknat den då väntade och nu
beslutade gåvan från Göteborgs stad uppgick till 230 000
kronor och kan beräknas ytterligare stiga innan
slutredovisning sker.1
Landshövding von Sydow tackade å styrelsens
vägnar för den stora gåvan från alla Chalmers’ vänner
t Fonden lär nu ha vuxit till totalt nära 400 000 kronor.
och den väntade gåvan frän Göteborgs stad. Jag
har också den glädjen, tillade han, att kunna meddela,
att institutet fått mottaga ytterligare gåvor. Sålunda
har fru Anna Swartz donerat 10 000 kronor för
silikat-kemisk forskning, A.-b. Karlstads mekaniska verkstad
har skänkt en kaplanturbin och Forsviks verkstad har
skänkt ventiler till samma turbin.
Orkestern spelade hyllningsmarschen ur Griegs
Sigurd Jorsalafar, och därmed var minnesfesten slut.
Banketten på Valand avslutade dagen. Själva
middagen blev så till vida ett evenemang för Chalmerska
institutet, som både konungen och statsministern i sina
tal ställde i utsikt en snar prövning av Chalmers stora
önskemål, institutets omvandling till teknisk högskola.
Talen under banketten voro för övrigt få och kortfattade.
Professor Grauers höll välkomsttalet och uppehöll sig
bl. a. ett ögonblick vid den glädje institutet kände över
att landets övriga vetenskapliga institutioner velat
mottaga inbjudan till jubileet. Något senare tog
landshövding von Sydow till orda. Han erinrade om det intresse,
varmed kungahuset alltsedan Karl Johans tid omfattat
Chalmerska institutet och tackade konungen för att han
"alltid med öppen blick för det praktiska livets krav och
teknikens framsteg" manifesterat detta genom sin
närvaro vid institutets hundraårsfest, vari han ville se icke
blott en uppskattning av dess förflutna utan också ett
löfte för framtiden.
Kungen tog omedelbart till orda och yttrade:
"För de vänliga ord, som ni hr landshövding riktat
till mig, uttalar jag mitt hjärtliga tack.
Med glädje har jag efterkommit eder önskan att
deltaga i den minnesfest, som Chalmers tekniska institut
i dag firar. Under det sekel, som förflutit, sedan genom
W. Chalmers donation en liten slöjdskola här
inrättades, har denna anstalt från en så ringa och
anspråkslös början utvecklats till ett modernt
undervisningsinstitut för utbildandet av tekniker och ingenjörer. De
fordringar, som tekniken ställer på sina målsmän, ha
vuxit i jämbredd med industriens framsteg. På nästan
alla områden har dessa under de senaste decennierna
företett ett förut ej anat uppsving, och det är därför av
den högsta vikt, att vår tekniska undervisning är så
anordnad, att den kan fylla de krav, som ställas på
densamma. Det är en betydande insats, som Chalmers
tekniska institut gjort i detta för vårt land så viktiga
undervisningsarbete, och jag önskar att här giva ett
uttryck åt mitt erkännande härför, på samma gång jag
uttalar den förhoppningen, att det önskemål, som länge
närts att se institutet omorganiserat till en teknisk
högskola, i en snar framtid måtte kunna förverkligas.
Jag höjer mitt glas för Chalmers tekniska institut,
för dess välgång och dess fortsatta framgångsrika arbete
under kommande tider."
Efter skålen fick f. d. veichef J. C. Roshauw ordet
och framförde i ett älskvärt och spirituellt tal norska
chalmersingenjörernas tack för de tider av arbete och
glädje, de en gång tillbragte här, innan Norge hade
egna tekniska undervisningsanstalter.
Slutligen höll statsminister Lindman ett
uppmärksammat tal. Detta inleddes med en hyllning åt
institutet för dess insats för svensk expansion. Han övergick
sedan till att tala om den tekniska utbildningens värde.
Det måste för statsmakterna självfallet vara angeläget
tillse, fortsatte talaren, att institutet alltid må stå väl
rustat för att fylla sin riksviktiga uppgift. Som ett led
i denna strävan komma inom den närmaste tiden
sakkunniga att tillkallas för att ingående pröva frågan om
institutets framtida ställning och utvecklingsmöjligheter.
Att härav må framgå ett för institutets framtid
lyckosamt resultat, det är min uppriktiga önskan, då jag nu
vänder mig till institutets nuvarande ledning, dess
styrelse, rektor och lärare för att frambära de inbjudnas
varma och vördsamma tack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
