Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1929 - Insänt: Lektorskompetens vid de tekniska läroverken m. m., av Svenfredrik Möller - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632 TEKNISK TIDSKRIFT 16 nov. 1929
gånger vikten av, att lektorerna (huvudsakligen de i
tekniska ämnen utnämnda?) komme att stå i "intim
kontakt" med industrien, och det föreslogs "förkortning av
deras undervisningsskyldighet", för att de skulle få
möjlighet att utöva konsulterande verksamhet.
En förutsättning för att det omnämnda förslaget skall
hava någon som helst betydelse för lärarnas vidare
utbildning i sina resp. fack är givetvis, att tillfälle till
rådgivande ingenjörsverksamhet finnes.
I t. e. Örebro, vid vars tekniska läroverk en ganska
stor lärarstab är anställd, förefalla möjligheterna att
erhålla konsultativ sysselsättning vara mycket små. Jag
har heller icke under min mer än tioåriga vistelse i
staden märkt eller hört talas om, att någon av lektorerna
vid Tekniska gymnasiet annat än i rena undantagsfall
blivit i tillfälle att genom konsultation skaffa sig
"kontakt med praktiken" eller extraförtjänster. Själv har jag
för några år sedan genom annonsering försökt få dylikt
arbete, men resultatet var ytterligt magert. Att
förhållandena kunna ligga annorlunda till på andra orter, vill
jag naturligtvis ej bestrida, och jag vet, att åtminstone
lektorer i byggnadslära kunnat haft rätt stor praktik som
arkitekter, men detta kan nog betraktas som ett av
läroämne och utbildning betingat specialfall.
Skulle man verkligen utverka, att
undervisningsskyldigheten över lag nedsattes, skulle säkerligen
statsmakterna samtidigt minska löneförmånerna, och jag tror
icke, att flertalet lektorer vid de tekniska läroverken
skulle vara betjänta härav.
Under diskussionen vid nu ifrågavarande
sammanträde framhöll bl. a. en talare, att lärare vid teknska
läroverk åtminstone borde få tillfälle att "följa praktiken"
som inspektörer.
Undertecknad har själv tidigare hyst samma tanke.
Då brandstodsbolagen för några år sedan beslutade en
elektrisk inspektion med vissa tidsintervall av sina
"risker", trodde jag, att detta skulle vara ett arbete,
passande för mig. Men, nej! Brandstodsbolagens anonyma
(jag har ej lyckats få reda på namnet av någon medlem)
"elektriska nämnd" avslog utan motivering min
vördsamma anhållan att bliva godkänd som inspektör. Det är
kanske "dumt" att offentligt omtala en dylik blamerande
inkompetensförklaring av en "hög, elektrisk" nämnd,
men som jag hört att flera av mina f. d. elever rätt kort
tid efter det de lämnat skolan och min undervisning
blivit godkända som "brandinspektörer", tycker jag mig
härigenom i någon liten mån rehabiliterad! Nu
relaterade affär kan också på sitt sätt illustrera de svårigheter,
som på sina håll finnas, då man vill komma i "kontakt
med praktiken".
Jag har emellertid i detta sammanhang ett annat
uppslag att komma med. Hur vore det, om man kunde få
regering och riksdag att stipulera, att en lektor i
tekniska ämnen vart åttonde eller kanske tionde år (med
bibehållen lön, ty eljest blir mitt förslag i flertalet fall
omöjligt att genomföra) kunde få tjänstledighet för att
taga plats i inhemsk eller utländsk industri och för att
genom ett helt års oavbruten, praktisk verksamhet
uppfriska och förnya sina tekniska kunskaper? En slags
frivillig kommendering till tjänstgöring vid något av
statens många verk vore också tänkbar, fastän troligen
svårare att organisatoriskt genomföra. Att många
svårigheter för realiserandet av detta mitt förslag finnas, är
jag den förste att inse, men jag är ändå benägen att tro,
att en anordning liknande den här skisserade, skulle
lända den tekniska undervisningen i vårt land till nytta.
Svenfredrik Möller.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningens för skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte
äger rum å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stock-
holm, lördagen den 30 november 1929 kl. 2,30 e. m.
Program: 1. Val av justeringsmän. — 2. Inval av nya
medlemmar. — 3. Avdelningens namnfråga. — Alt. I. Avdelningens
namn ändras till: "Föreningen för Skeppsbyggnadskonst,
avdelning av Svenska teknologföreningen". — Alt. II. Det
nuvarande namnet: "Svenska teknologföreningen,
avdelningen för Skeppsbyggnadskonst" bibehålles oförändrat.
Avdelningens styrelse förordar Alt. I. — 4. Val av styrelse
för år 1930. — 5. A’al av ledamöter och suppleant i
föreningens styrelse för år 1930. — 6. Val av klubbmästare
för år 1930. — 7. "Elektrisk fartygsdrift", föredrag av
civilingenjör A. J. Körner. — 8. "Institution of Naval
Archi-tect’s senaste möte och rundresa i Italien", föredrag av
civilingenjör N. J. Ljungzell. — 9. "Isherwood
Bracketless System i svensk tankskeppsbyggnad", föredrag
av ingenjör J. A. Sjöström. — 10. Standardiserat
motorbåtsbygge i Amerika", föredrag av civilingenjör
C. Plym. Efter sammanträdet (beräknad tid kl. 7,00
e. m.) serveras gemensam middag (sandwiches och 3
rätter samt snaps, pilsner, 2 sorters vin, kaffe och avec) à 11
kr. i föreningens matsal; därefter samkväm.
Avdelningen för Elektroteknik håller ordinarie
sammanträde inom serien radio- och svagströmsteknik, å
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 6
december 1929 kl. 20 precis. Ärenden: 1. Protokolljustering.
— 2. Inkomna skrivelser. — 3. "Om bildtelegrafering över
ledningar", föredrag av byrådirektör G. Holmström.
— Supé och samkväm.
Justering av protokoll från föreningens allmänna
sammanträden den 6 sept. och 16 okt., extra stämma den 15
nov. och ordinarie stämma den 20 nov. 1929 äger rum å
föreningens lokal måndagen den 9 dec. 1929 kl. 17 inför
styrelsen och de övriga föreningsledamöter, som önska
närvara.
Extra allmänt sammanträde hålles å föreningens lokal
onsdagen den 11 dec. 1929 kl. 19,30. Ärenden: 1. Inval. —
2. Val av ceremonimästare och vice ceremonimästare. —
3. Imatra kraftverk, föredrag av generaldirektör H.
Malm i, illustrerat med biograffilmer från kraftverkets
tillblivande. Filmförevisningen beledsagas av musik. —
Supé. — Efter supén visas filmer från Imatra kraftverks
invigning.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
fredagen den 13 dec. kl. 19,30. Ärenden: 1. Val av
justeringsmän. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4.
Bordlagt ärende: Förslag till svar på remiss från
Kommers-kollegium av Kemistsamfundets hemställan hos kungl,
maj :t om utredning angående omorganisation av det
kemiska undersökningsväsendet. — 5. Om wisky och dess
tillverkning, föredrag och demonstration av disponent
Bengt Thorbjörnson. — Julsamkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst anordnar
sammanträde i form av familjeafton (med damer) tisdagen
den 17 december 1929 å föreningens lokal.
Brunkebergstorg 20. Programmet, varom fullständigt meddelande
lämnas senare, kommer att bland annat upptaga : sammanträde
med föredrag av civilingenjör Bo Hellström, London, (kl. 6
e. m.) ; middag (kl. 8 e. m.) ; dans och aftonunderhållning.
Ingenjörsklubben i Falun håller sitt årsmöte lördagen
den 7 december 1929 å Stora Bergslagssalongen i Falun.
Föreningsförhandlingarna börja kl. 2,30 e. m., varvid
följande ärenden förekomma: 1. Utgifts- och inkomststat för
1930 jämte fastställande av medlemsavgifterna för samma
år. — 2. Bestämmande av publikationer, varå
prenumeration skall ske. 3. Inval av nya medlemmar. —• 4. Val av
styrelse och funktionärer. — 5. Val av justeringsmän. —
Diskussionsmötet börjar kl. 3,15 e. m. enligt följande
program : 1. Skador å betong och botemedlen däremot.
Inledare : civilingenjör Frey Samsioe, Stockholm. —
2. Framställning av tackjärnsgjutgods av högre kvalitet.
Inledare: disponenten O. Sahlin, Wermlands
Björneborg. — Subskriberad middag å Stadshotellet kl. 7 e. m.
Pris för middagen med vin, kaffe och ett glas cognac eller
punsch 11 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
