Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1929 - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning. Diskussion, av G. Malm, Nils Ekwall, W. Palmær, A. Ekwall, Kleman, Forssell och Rodling - Personalnotiser - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
645
Generaldirektör Malm: Jag känner mig angenämt
berörd av de vänliga uttalanden, som gjorts, men, för att
jag inte skall känna tyngden av dessa tack alltför hårt,
vill jag säga, att den elektrokemiska och elektrotermiska
industriens framtid naturligtvis framförallt beror av den
själv och dess förmåga att anpassa sig efter
förhållandena.
Endast ett par ord till. Jag vill inte gärna, att någon
av de närvarande skall gå härifrån med den
uppfattningen, att det ligger något sannolikt i professor
Pal-mærs uttalande, att staten genom vattenfallsstyrelsen
snart kommer att få ett kraftmonopol här i landet. Så
är ju ingalunda förhållandet. Vi hava ju centralblocket,
men det finns också andra betydande kraftföretag
insprängda inom detta område samt där bredvid
Uddeholms stora kraftkomplex. Så småningom veta vi ju, att
Krångedekraften kommer att sträcka sina trådar ned i
Bergslagen. Ett stort kraftföretag växer fram i
Sundsvallstrakten, som kommer att taga hand om betydande
delar av mellersta Norrland, och för södra Sverige kan
man nästan säga, att det finns ett monopol, nämligen
Sydsvenska kraftaktiebolaget etc.
Vi hava ju vårt berömda "svenska system" med
blandad stats- och enskild drift, och det kommer säkert att
bestå. Däremot kan antecknas, att det håller på att
växa fram ett samarbete mellan privata företag och
staten. Jag tror, att detta är en lycklig kombination, och
att det är genom ett sådant samarbete, som man
effektivast sett kan taga ut varje droppe av den naturkraft,
som finnes i Sverige.
Ordföranden tackade de tre kommitterade för det
betydelsefulla arbete som de framlagt och påpekade att
detsamma för en utomstående lämnade en känsla av att
här för första gången på bred basis lagts fram
möjligheterna för bedömandet av den elektrokemiska
industriens existens, som säkerligen komme att få betydelse i
framtiden.
Han tackade dessutom dagens föredragshållare för
aen möda och det besvär han nedlagt samt bad att få
uttala Kemiska industrikontorets varma tack för de ord
som sagts under aftonens lopp, särskilt generaldirektör
Malms uttalanden.
PERSONALNOTISER
Civilingenjör O. V. Fixén, nu beräkningsingenjör vid B.
F. Sturtevant Companys ångturbinavdelning, Boston, Mass.
Bergsingenjör Bertil Holmgren, nu anställd vid Hofors
bruk, Hofors.
Civilingenjör R. O. T. Löfquist, nu anställd hos A.-b.
Electro-Invest, Västerås.
Civilingenjör Hans W. Palmqvist, nu föreståndare för
Varbergs radiostation, Grimeton.
Civilingenjör Gunnar Pira, nu anställd vid
Vattenfallsstyrelsen samt assistent i byggnadsstatik vid Tekniska
högskolan, Stockholm.
Civilingenjör T. Ruben E. Pontén, nu anställd vid
Stockholms elektricitetsverk, husbyggnadsavd.
Marindirektören av 2 :a graden vid mariningenjörkåren
Claes Töre Herlin har utnämnts och förordnats till
marindirektör av 1 :a graden vid kåren.
Mariningenjören av 1 :a graden vid mariningenjörkåren
Erik Elias Löfvén, har utnämnts och förordnats till
marindirektör av 2 :a graden vid kåren.
Mariningenjören av 2 :a graden vid mariningenjörkåren
Birger Thorsten Swenzén, har utnämnts och förordnats
till mariningenjör av 1 :a graden vid kåren.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 1.12.29.
Den amerikanska fondmarknaden är av allt att döma
icke ännu stabiliserad efter det stora sammanbrottet.
Ännu ligga betydande engagement på svaga händer eller
hos stödkonsortier och även om någon större fara för
nämnvärd ytterligare pressning av kurserna icke
förefinns, så äro de nyssnämnda engagementen säkerligen
ett konstant hinder för återhämtning inom den närmaste
tiden. Börskraschens verkningar på den amerikanska
industrien har ännu icke avspeglat sig i tillgänglig
produktionsstatistik, men farhågorna för ett allvarligt
bakslag synas vara mycket stora att döma av de
utomordentliga åtgärder, som vidtagas från statsmyndigheternas
sida för att hålla de stora basindustriernas orderstock
uppe. Det återstår att se, vilken verkan de Hooverska
konferenserna med näringslivets olika representanter
för att förmå dem att under det kommande året utvidga
sina anläggningsprogram kan komma att få. Det är
svårt att se, huru t. e. automobilindustriens ledare skola
kunna i den nuvarande situationen utvidga sina
anläggningar utan att ådraga sina företag risker, som icke äro
förenliga med god ekonomi. Det torde väl icke råda
något tvivel om att automobilfabrikanternas bästa
avnämare är just den kategori av landets invånare, som
drabbats hårdast av omslaget på fondbörsen, och att någon
möjlighet att snabbt återställa denna köpkraft icke
finnes. Frågan är blott huru djupt verkningarna av
börskraschen sträcka sig och i vilken utsträckning
lyxindustrierna drabbas samt om verkningarna kunna
begränsas, så att det icke blir en produktionsminskning av
accelererande natur. Ovissheten beträffande den amerikanska
konjunkturutvecklingen är redan den, om den varar
någon längre tid, en faktor, som verkar mycket störande
på det ekonomiska livet över hela jorden.
Situationen i U. S. A. påverkar mycket kraftigt vår
egen fondbörs, och den stora massan av papper har även
under november månad kunnat notera
kursförsämringar. Starkast har kursfallet givet drabbat de
mest internationellt noterade papperen eller med andra
ord Kreugerkoncernens båda huvudpapper. Medan
Kreuger och Toll debentures på månadens första dag
hade köpare i 583 omsattes de på månadens sista dag
till 468 och Tändstickor B föllo under samma tid från
314 till 283 köpare. Kullager B.-noteringen försämrades
från 256 till 232 köpare. De rent svenska företagen
lågo givet betydligt bättre till, och enstaka av dem
kunde t. o. m. notera mindre kursstegringar, överlag
tämligen oförändrade lågo trävaruföretag och banker.
Omsättningen har även under den gångna månaden
varit mycket livlig och uppgick till kr. 79,8 mill. mot
kr. 80,2 för oktober.
Bortser man emellertid från fondmarknaden, kan den
amerikanska krisen ej spåras inom vårt näringsliv,
utan detta är tvärt om så blomstrande som någonsin,
möjligen med en viss reservation för den nedgång i
sysselsättningen inom järn- och stålindustrien, som
redovisas för oktober, men vilken dock icke är starkare, än
att sistnämnda siffra överträffar de för årets första
månader. De för ett par verkstadsindustrier mindre
tillfredsställande exportsiffrorna torde icke få tillmätas någon
symptomatisk betydelse för konjunkturläget, då en för
detta så känslig industri, som kullagertillverkningen
uppvisar så förmånliga siffror, som den gjort speciellt
sedan halvårsskiftet.
De på våra skogar baserade industrierna, trä, massa
och papper, förete alla synnerligen gynnsamma
exportsiffror för årets tio första månader. Utförseln av
trävaror uppgick sålunda till 88 proc. av den under hela
närmast föregående år skeppade kvantiteten, och för
hela innevarande år kan man med visshet räkna med
att, uppnå den högsta siffra sedan världskrigets slut
och icke osannolikt tangera eller rent av överträffa
den för 1913. För pappersmassans del har redan under
tiden jan.—okt. skeppats mer än under hela fjolåret,
och det råder intet tvivel om att för innevarande år
kan redovisas en rekordsiffra, som icke obetydligt
överträffar 1927 års på 1,47 mill. ton, ty för årets tio första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>