Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 28 dec. 1929 - Teknisk tidskrift under år 1930 - Stora nederbördsmängder i Stockholm, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 52 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 DEC.
ÅRG. 5 9 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 2 9
INNEHÅLL: Teknisk tidskrift under år 1930. — Stora nederbördsmängder i Stockholm, av Anders Ångström.
»Så ha vi alltid gjort förut». — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
TEKNISK TIDSKRIFT UNDER
ÅR 1930.
Med detta häfte avslutas Teknisk tidskrifts
femtionionde årgång. Den har med ett sidantal av
1570 i omfång väsentligt överträffat det senaste
lustrets och naturligt nog de utpräglade
depressions-årens årgångar av tidskriften samt står i paritet med
högkonjunkturåren under och närmast efter
världskriget. Det är tidskriftens förhoppning att under det
kommande året icke blott kunna bibehålla utan även
något utöka detta omfång, för att därigenom i
växande grad kunna tillmötesgå läsekretsens anspråk
på allsidigt innehåll. Tidskriften kommer därvid med
bibehållande av karaktären av teknisk-vetenskaplig
publikation att jämväl genom kortare artiklar,
meddelanden och notiser söka tillgodose berättigade
anspråk på nyhetsförmedling och aktualitet i frågor av
teknisk innebörd eller av intresse för tekniska och
industriella kretsar.
För att möjliggöra tidskriftens ökade spridning har
prenumerationspriset på tidskriftens huvudupplaga
nedsatts från 30 kr. till 25 kr.
Teknisk tidskrift utkommer under 1930 som
vanligt varje vecka och utgives dels med samtliga
fack-avdelningar (Elektroteknik, Kemi och Bergsvetenskap,
Mekanik och Skeppsbyggnadskonst samt Väg- och
vattenbyggnadskonst) i en huvudupplaga A och kostar
då, som ovan angivits, 25 kr. per år, dels utan
fackavdelningar i en upplaga F och kostar då 15 kr.
pr år.
De olika fackavdelningarna utgivas även som
särskilda prenumerationsenheter Elektroteknik
(upplaga B), Kemi och Bergsvetenskap (upplaga C),
Mekanik och Skeppsbyggnadskonst (upplaga D), samt
Väg- och vattenbyggnadskonst (upplaga E). De
utkomma vardera med ett nummer varje månad.
Utgivningsdagarna äro resp. l:sta, 2:dra, 3:dje och 4:de.
lördagen i månaden. Abonnemangspriset är 6 kr. pr
fackavdelning och år.
I Danmark, Finland och Norge äro
abonnemangsprisen desamma som i Sverige. I övriga länder
tillkommer vid direkt prenumeration en förhöjning av
5 kr. för upplagorna A och F samt 1 kr. för
upplagorna B—E, motsvarande ökade portokostnader
vid korsbandsförsändelse.
STORA
NEDERBÖRDSMÄNGDER I STOCKHOLM.
Av Anders ångström.
För en del tekniska problem, särskilt sådana som
sammanhänga med avloppledningars konstruktion
och därmed sammanhängande spörsmål, är den starka
rekordmässiga nederbördens uppträdande av ett
särskilt intresse. En avloppsledning för t. e.
rännstens-vatten bör ju vara så konstruerad, att den även vid de
största förekommande nederbördsintensiteter kan
lämna vattnet fritt avlopp så att översvämning icke
uppkommer. Det är emellertid vid den tekniska
frågans lösning ej endast av betydelse att känna den
största nederbördsintensitet, som kan förekomma
under en viss liten tid, t. e. på 5, 10, 15 min. Det är
även i hög grad betydelsefullt att känna
regnintensitetens fördelning över hela nederbördstiden. För att
taga ett exempel: en nederbördsintensitet av låt oss
säga 20 mm på 10 minuter framtvingar kanske inga
som helst katastrofala verkningar i ett visst fall, om
den uppträder isolerad, dvs. utan att föregås eller
efterföljas av nederbörd. Men en nederbörd av 20 mm
på tio minuter, som under de närmast föregående tio
minuterna föregåtts av en nederbörd på låt oss säga
15 mm kan eventuellt vara åtföljd av mycket skadliga
verkningar.
Här är ej meningen att ingå på frågans tekniska
sidor, utan.blott att inledningsvis framhålla dess
praktiska intresse. I det följande skall jag istället lämna
en kort översikt över särskilt stora regnmängder i
Stockholm och över nederbördsintensitetens
förändring med tiden inom desamma, Fig. 1 a—1 f
framställa grafiskt intensitetsfördelningen sådan den
beräknats ur registreringarna med den Fuesska
nederbördsmätaren vid Vanadislundens vattentorn och vid
Epidemisjukhuset. Av figurerna framgår, vilket ju
är att vänta, att nederbördsintensiteten under
regntiden i allmänhet fördelar sig så att den största
regn-intensiteten inträffar först någon tid efter det att
regnet börjat, och även någon tid innan regnet slutat,
på ett sätt sådant, att vi erhålla en intensitetskurva,
som i många fall ganska starkt påminner om den
Gausska sannolikhetskurvan. En dylik något
idealiserad regnkurva är framställd i fig. 2. Den
åskådliggör ett förhållande, som beträffande de ej alltför
kortvariga regnen synes vara ganska generellt, nämligen
att regnintensiteten tilltar betydligt snabbare före den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
