Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
teknisk tidskrift
13 april 1929
med flera kammare skulle således kunna betraktas som
en idealkvarn.
I praktiken måste flera inskränkningar dock göras.
Man kan ej hava hur många kamrar som helst. Om
gods av heterogen beskaffenhet males, är det ej säkert
att alla delar passera kvarnen med samma hastighet.
Dessutom är det två ytterligare fordringar, som kvarnen
måste uppfylla: 1. Malcylindern måste hava sådana
mått, att malgodset med en viss
genomsättningshastighet hinner malas tillräckligt fint innan det går ur
kvarnen. 2. Malkropparna för varje kammare skola väljas
så att det ur föregående kammare kommande godset
utsättes för en verkningsfull nedkrossning. Den första
punkten kan dels bestämmas med försök i
laboratoriekvarn och sedan utföres omräkning och dels har
konstruktören till sitt förfogande siffror från i drift varande
rörkvarnar med flerkammarsystem, som giva honom
tillräckligt säker grund för ett val av lämplig diameter
och längd. Det andra villkoret är emellertid svårare
att uppfylla. Blott i få fall föreligga tillräckliga data
från förförsök för erhållande av det förevarande godsets
malbarhet. Det är ju dels de olika kamrarnas längd,
dels de lämpligaste malkropparna för varje kammare
som skall bestämmas. I de flesta fall gäller det att
systematiskt undersöka en redan inmonterad rörkvarn,
och då äro ju de enda möjligheterna att variera på
längderna av delkamrarna och på malkropparna tills dess
man får det bästa malresultatet.
Vid en enkel rörkvarn är det lätt att utprova de
lämpligaste malkropparna och att uppnå det bästa
malresultatet, men för rörkvarnar med flerkammarsystem är det
svårare. Här måste man söka få en samtidig bild av
malförloppet i de olika malkamrarna. Sedan man kört
kvarnen till fortfarighetstillstånd, stannar man
densamma och uttager på vissa avstånd från
inmatningsändan siktprov, vilka underkastas siktanalys.
Resultaten insättas i ett rätvinkligt koordinatsystem och man
erhåller siktkurvor, vilka ungefär kunna sägas
motsvara indikatordiagrammet för en ångmaskin med flera
cylindrar. Diagrammet visar dels om kammarlängden
är rätt väld, dels om malkropparna äro lämpliga.
levererades till en tysk firma 2 rörkvarnar med 2
kamrar och 1 800 mm diameter samt 12 000 mm längd, vilka
skulle användas för krossning av hyttcement. De dä
begärda produktionssiffrorna visade sig vid leveransen
lätta att uppnå och kvarnarna arbetade under en längre
tid tillfredsställande. Hösten 1924 utfördes emellertid
en mängd malförsök som å ena sidan skulle tjäna till
o t l J 4 5 ö 7 0 9 to // n Meter
Fig. 13. 1 = portlandscement, Il —
masugnscement.
utforskandet av malförloppet i kvarnar av denna typ
samt å andra sidan skulle tjäna till att höja
malförmå-gan. Försöken utsträckte sig till:
1. Indelningen av kvarnen i två och tre malkammare
av varierande längder.
2. Utprovningen av de mest olika malkroppar och olika
fyllnadsgrader. {
3. Inverkan genom förändring av varvtalet.
Icke mindre än 16 fullständiga försök genomfördes,
vilka lämnade en omfattande inblick i malförloppet hos
dylika kvarnar. Malgodset utgjordes av dels
hytt-kWh/f
0 JO eo JO 40 SO éo io 8o 9o /oo
% Sods,sowpasserat sikt med flw moskor/an i
1-1-1_i_i_I_ ’
’OO, to 60 10 60 SO 40 30 to lo O
% Återstod pà sikt med 4100 moskor/km Z
Fig. 14. Malgods: klinker från
roterugn. Kvarnens diameter: 1800 mm;
längd: I = 12000 mm, 7/ = 12 000
mm, 111 = 13000 mm.
Av siktkurvan, kvarnens malförmåga och det
använda energibeloppet kan man nu beräkna det specifika
malmotståndet för hela malförloppet och erhåller vid
jämförelse med detta absoluta värde grunden för
inställandet av kvarnen på den högsta möjliga malförmåga.
Med specifika malmotståndet1 menas den energimängd
uttryckt i kWh, som är nödvändig för att minska
återstoden på en viss sikt av 1 ton gods med 1 %.
Följande exempel anföres. För åtskilliga år sedan
i Der Specifische Mahlwiderstand von C. Mittag, Berlin,
1925.
cement, dels en blandning av klinker och masugnsslagg
och dels med ren klinker.
Fig. 12 visar ett siktdiagram taget vid början av
malförsöken. Kurvorna visa att kvarnen malde
mas-ugnscementet bra, under det att vid målningen av
port-landscementet kvarnens mittre del visade mycket låg
malverkan. Detta onda kunde botas på två vägar:
antingen kunde mellanväggen förflyttas längre mot
ut-matningsändan, så att en kraftigare förmälning kunde äga
rum en längre tid, eller också att en andra mellanvägg
inbygges och ett tredje malrum inrättas, i vilken
ett tredje slag av malkroppar kunde begagnas. Det
Meter
Fig. 12. I = portlandcement, II =
masugnscement.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
