Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929 bergsvetenskap 67
Tab. 2. Betningsförsök med olika sparbets.
Betningsmaterial: 5/s" X 0 X 70 mm kolstål (0,51 % kol, 0,024 % koppar). Rensmärglade ytor.
Betningstemperatur: 75° C.
Betningsvätska: 200 cc. 20 %-ig svavelsyra + resp. sparbets.
Sparbets: vol-?4 pr (
Bé svavelsyra
0,3 %
2fl%
5,0 %
5,0 %
5,0 %
5,0 %
5,0 %
2,0 %
2,0 ;
Sparbetsens
sammansättning ....
[-Picke-lette-]
{+Picke-
lette+}
1 kg.
dragl., 1,5
1. vatten,
1 1.
svavelsyra
66° Bé
1 kg.
senor o.
dyl., 1,51. [-svavelsyra-]
{+svavel-
syra+} 60°
Bé
130—140
1 kg.
mulär, 1,1
1.
svavelsyra 60°
Bé
1 kg.
Smular, 1,5
1.
svavelsyra 66°
Bé
1 kg.
klövar
med skinn 1
1,5 1.
svavelsyra
66 % Bè
1 kg. 1 kg.
mulär, l,5mular, 1,5
svavel-1. svavel
svra 66°
* Bé
syra 60°
Bé
1 kg.
mulär, 1,5
1.
svavelsyra 66°
Bé
Utan
sparbets
Beredn. temp. °C 130—140 130—140 80-90 80-90(140)rumstemprumstemprumstemp
Sparbetsens pris
pr 1. c:a Kr..................10: — 0,40 0,14 0,14 0,19 0,19 0,19 0,14 0,19
Prisökning pr 100
l.betn. vätska Kr. 0,375 0,ioo 0,088 0,088 0,119 0,119 0,119 0,035 0,048__
Yiktminskn. kg/m2
yta efter 1 tim. betn. 0,55 0,66 0,78 0,80 0,56 0,33 0,32 0,31 0,53 1,05
„ „ 2 „ „ 1,10 1,26 1,46 1,52 1,16 1,76 0,77 — — 1,89
„ „ 3 „ „ - - - - - - - 1,18 1,55 -
„ „ 4 „ „ 2,08 2,18 2,44 2,56 2,06 1,66 1,60 — — 3,04
„ „ 7 „ „ 3,71 3,68 3,97 4,07 3,52 3,20 2,98 — — 4,68
Materialbesparing,
%■■
efter 1. tim. betn. 47 37 26 24 47 69 69 70 50 —
„ 2 „ „ 42 33 23 20 39 60 59 — — —
„ 4 „ „ 32 28 20 16 32 45 47 - -
„ 7 „ „ 21 21 15 13 25 32 36 — — —
Syrekoncentration
(ursprungl. 1: 7)
efter 1 tim. betn. 1 : 7,7 1: 7,9 1 : 8,1 1 : 8,2 1: 7,8 1: 7,5 1: 7,4 — — 1: 8,6
„ 2 „ „ 1: 8,7 1: 9,0 1: 9,4 1: 9,5 1: 8,8 1: 8,1 1: 8.1 — — 1:10,3
„ 4 „ „ 1 :10,9 1:11,1 1: 11,9 1:12,3 1:10,8 1: 9,8 1 : 9,7 — — 1 : 14,2
„ 7 „ „ 1:17,9 1 :17,8 1:20,1 1:20,9 1:16,8 1:15,0 1:14,0 — — 1:30,o
66° Bé svavelsyra och där den första betsen är
framställd vid 80—90°C och den andra vid
rumstemperatur. Det framgår därav, att materialbesparingen vid
användandet av den sparbets, som framställts vid
80—90°C, endast var 65—70 % av den, som erhölls
vid sparbets, framställd vid rumstemperatur.
På grund av dessa resultat beträffande
framställningstemperaturen utfördes de båda jämförande
försöken med en sparbets av 1 kg mulär och 1,5 liter 60°
resp. 66° Bé svavelsyra, i båda fallen framställd vid
rumstemperatur. Såsom tydligt framgår av tabell
2 erhölls en avsevärd besparing vid användande av
en sparbets med 60° Bé svavelsyra; viktsminskningen
var efter 1 tim. betning omkring 40 % och efter 3 tim.
betning omkring 25 % mindre än med 66° Bé
svavelsyra.
Om man observerar syrekoncentrationen (beräknad
efter viktsminskningen), finner man, att man genom
användandet av sparbets kan få densamma att sjunka
betydligt långsammare än om man ej använder
sparbets. Den högre koncentrationen tyder på, att man
skulle kunna nedbringa betningstiden genom
användandet av sparbets på grund av att
syrekoncentrationen långsammare avtager.
Då målet för undersökningarna var att finna en
sparbets med samma materialbesparande egenskaper
som "Pickelette", gjordes jämförande försök mellan
"Pickelette" och sparbets av 1 kg mulär och 1,5 liter
66° Bé svavelsyra,1 varvid till betningsbadet sattes
olika stora kvantiteter av den senare sparbetsen.
Resultaten av försöken samt priserna för betningsbad
med sparbets av ungefär samma skyddsverkan framgå
av tabell 3.
Ytterligare försök i samma riktning, men med
användning av hejade kromstålsringar i stället för
rensmärglade ytor, framhävde även mulbetsens
materialbesparande verkan såsom framgår av tabell 4.
För att giva en klarare överblick över den
materialbesparande verkan och priset för olika sparbetser har
i tabell 5 gjorts en sammanställning härav, varvid
resultaten dels äro tagna direkt ur gjorda försök, dels
äro uträknade på grund av försöken. Beräkningarna
ha utförts endast där resultat från undersökningar
med sparbetsen ifråga kunnat läggas till grund.
Vad som särskilt bör observeras i tabell 5 är den
utmärkta verkan, som erhålles med 2 % tillsats av
mulsparbets, beredd med 60° Bé svavelsyra och vid
rumstemperatur, trots det ytterst ringa priset.
Sparbetstillsatsen i samtliga här omnämnda fall har
beräknats i volym-% av i betningsbadet ingående 66°
Bé svavelsyra. Genom utförda försök, tabell 6, hade
1 För försöken har icke kronologiskt redogjorts. Därav
kommer att i flera fall försök medtagits, vilka kunna synas
mindre ändamålsenliga. Här t. e. hade givetvis 60° Bé
svavelsyra varit lämpligare vid framställningen av sparbetsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
