Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
teknisk tidskrift
13 april 1929
En nedgång under senare delen av kriget och
under fredskrisen är märkbar och inträdde huvudsakligen
på grund av lägre medeljärnhalt hos styckemalm och i
trots av att sligproduktionen under krigstiden var
relativt stor. Förhållandet sammanhänger givetvis med en
av förhållandena föranledd strukturförändring hos
malmproduktionen, som vid den tiden omfattade en relativt
mindre del järn- och fosforrik malm. En återhämtning
kan numera iakttagas med medelhalter på ca 62 % Fe
under de senaste åren.
Medeljärnhalten hos sligen har i stort sett befunnit
sig i ett visserligen svagt sjunkande till år 1925,
varefter en stegring gör sig märkbar.
Beträffande de särskilda kvalitetsklasserna . kan en
tendens till någon ökning av järnhalten under senare
år fastslås i fråga om den fosforrena och den fosforlåga
styckemalmen, men motsvaras, vad den förra beträffar,
av en något sjunkande järnhalt för motsvarande
kvalitetsklass slig.
Den svenska järnmalmens järnhalt är i genomsnitt
högre än vad fallet är i fråga om vilket som helst i
motsvarande omfattning järnproducerande land.
Medelhalten hos all från Lake Superior-området i Nordamerika åren
1925—-1927 avsänd malm var nämligen 51,2—51,7 % Fe
i otorkat och 57,7—58,0 % i torkat tillstånd. De
lothringska minettmalmernas medelhalt uppgives år 1913
ha legat vid 33 % Fe, nämligen för lokal förbrukning
under detta värde och för till mera avlägsna järnverk
sänd malm mellan 34 och 38 % Fe. Medelhalten hos
Storbritanniens hela järnmalmsfångst håller sig vid
omkring 30 % Fe.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades den 8 nov. 1929 kl. 19,30 å
teknologföreningens lokal till ordinarie sammanträde.
Förhandlingarna leddes av vice ordföranden, professor
Carl Benedicks. Ordföranden erinrade om
avdelningens nyligen avlidna ledamöter friherre Theodor
Adel-svvärd och bruksdisponenten Verner Carlsson.
Anmälan om inträde i avdelningen från bergsingenjören
Åke M. J. Lundberg godkändes, varjämte
överingenjören Emil Sikurin invaldes.
För år 1930 valdes till ordförande professor Carl
Benedicks, nyval, till vice ordförande civilingenjören
A. D. Ellgar, nyval, till sekreterare förste
byråingenjören H. Carlborg, nyval, till vice sekreterare
överingenjören Emil Sieurin, nyval, till styrelseledamöter
bergsingenjören Folke Sandelin, omval, överingenjören
Edvard Schön, omval, civilingenjören Orvar Laquist,
nyval, och disponenten J. Kempe, nyval, till
avdelningens ordinarie representanter i föreningens styrelse
professor Carl Benedicks och överingenjören G. H.
Hultman, till suppleant för dessa förste byråingenjören H.
Carlborg, till redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning
kemi docenten Evert Norlin och till redaktör för
avdelningen bergsvetenskap professor B. G. Markman. Till
klubbmästare i stället för bergsingenjören Ivar Bohm,
som avsagt sig uppdraget, utsågs bergsingenjören Rune
Billgren.
I enlighet med förslag frän föreningens kansli
beslöts, att avdelningen under år 1930 skulle hålla
ordinarie sammanträden å följande dagar: gemensamt i maj
och september å dagar, som avdelningens styrelse hade
att bestämma, samt den 12 december, kemiafton den 17
januari, 14 mars och 10 oktober samt bergsafton den
14 februari, 11 april och 14 november.
Därpå hölls föredrag med ljusbilder av
bergsingenjören Claes Gejrot om "Högfrekvensugnens plats iland
andra i Sverige nu använda ugnar för stålframställning"
samt av bergsingenjören ’Sture Mörtsell om "Nyare
teorier och undersökningar rörande flotation". Före-
dragen jämte diskussion komma att tryckas i Teknisk
tidskrift.
Sammanträdet, som var besökt av ett 70-tal
ledamöter, avslutades med sedvanligt samkväm. H. C.
Svenska metallografförbundets höstmöte. Lördagen
den 5 oktober höll Svenska metallografförbundet sitt
åttonde höstmöte, vilket på välvillig inbjudan av A.-b.
Svenska kullagerfabriken detta år hölls i Hofors.
Sedan de till inemot hundratalet uppgående
mötesdeltagarna vid 10-tiden samlats, besågos verken under
ledning av brukets ingenjörer. Särskilt intresse
till-drogo sig härvid de påbörjade utvidgningarna av
glödg-ningsverket, rörvalsningen av råmaterial för
kullagerringar samt de sura martinugnarnas beskickning med
flytande tackjärn — framställt av masugnsbeskickning
med 100 % sinter.
Efter uppehåll för lunch hölls sammanträde å
Herrgården. Bergsingenjör Joel Larsson höll härvid ett
intresseväckande föredrag om "Materialkontroll vid
tillverkning av kullagerstål". Föredragshållaren lämnade
först en redogörelse för de önskvärda egenskaperna hos
kullagerstål: frihet från slagginneslutningar och
karbid-segringar, frihet från pipe och porositeten frihet från
ytavkolning samt god glödgningsstruktur. Härefter
behandlades förutsättningarna för att en effektiv
materialkontroll skall kunna genomföras, varvid särskilt
påpekades vikten av att materialfelens karakteristiska fördelning
inom tillverkningscharge, göt, glödgningscharge etc. är
bekant. Talaren lämnade sedan en översikt av de
vanligaste i kullagerstål förekommande felen från
material-kontrollsynpunkt samt de i Hofors använda
kontrollmetoderna. Slutligen lämnades några exempel på den
nytta man kan ha av de samlade kontrolluppgifterna
vid grafisk sammanställning och jämförelse med driften.
Vid den efter föredraget följande diskussionen
framhölls bl. a. att benägenheten för svalsprickor hos
kullagerstålet antagligen var beroende av
desoxidations-förhållandena vid stålets framställning.
Som diskussionsinledning rörande: "Götstelningens
förlopp" redogjorde sedan prof. C. Benedicks för denna
fråga i anslutning till det nyligen utkomna arbetet:
"Slagginneslutningar i järn och stål". Diskussionen,
vari överingenjör A. Hultgren, kand. G. Phragmén
m. fi. deltogo, rörde sig till stor del om vissa
detaljfrågor. I anslutning till ämnet lämnade ing. B.
Enlund ett kort meddelande om elektrisk
motståndsmätning som ett medel varigenom segringsförhållandena i
stålgöt kunna studeras.
Föredragningslistan upptog vidare ett föredrag av
fil. mag. G. Ericson om: "Några mätningar av smälta
metallers specifika vikt samt resultatet därav".
Redogörelsen för dessa försök, som bedrivits vid
Metallografiska institutet, hade på förhand utsänts till
metallografförbundets medlemmar. Försöken, som utförts med
beundransvärd precision, hava givit tillförlitliga värden
på spec. vikten hos ett antal järn- och stållegeringar i
smält form, ett nog så värdefullt tillskott till
litteraturen på detta område. På grund av den långt
framskridna tiden hann icke föredraget framföras muntligt.
Bruket hade därefter inbjudit mötesdeltagarna till
middag på brukshotellet. Härvid frambar ordföranden,
prof. C. Benedicks, förbundets tack för brukets
gästfrihet och tillmötesgående. Disponent O. Hjort framhöll
betydelsen av materialkontrollen vid stålverken samt
den stora nytta man i Hofors haft av den rent
metallografiska kontrollen. Disponent Hjort redogjorde
härefter i korta drag för utvecklingen i Hofors och för de
planerade utvidgningarna samt bjöd slutligen förbundet
att återkomma till Hofors inom tre år, då den planerade
utbyggnaden av verken är färdig. T. B.
På grund av tillfällig utrymmesbrist ha noteringarna
införts å annonssidan XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
