Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
3
terna av i rummet förekommande ytor av olika
materialbeskaffenhet och resp.
absorptionskoefficien-ter, uttryckta i den skala, i vilken absolut dämpning
utan reflexion betecknas med enheten. Noggranna
uppgifter å absorptionskoefficientens storlek för olika
material äro experimentellt bestämda och finnas
tillgängliga i litteraturen.
Inredningen av studio nr 1.
För bedömning av akustiska beskaffenheten hos en
för ett visst ändamål avsedd lokal behöver man
numera följaktligen icke på måfå treva sig fram eller
blint följa tidigare förebilder, såsom oftast förut skett,
utan problemet kan i varje särskilt fall i och för
orientering underkastas matematisk behandling, varjämte
vid sidan därav ett rikhaltigt observationsmaterial
finnes att tillgå för jämförelsers anställande.
När det i rundradions begynnelse åter gällde att
konstruera en för upptagningar lämplig studio, stod
man inför ett helt nytt problem. För frågans lösning
var det därvidlag ej heller möjligt anlita akustisk
expertis, då dylik till följd av än större avsaknad än
vi själva i fråga om kännedom om betingelserna för
den akustisk-elektriska upptagningen samt
erfarenheter därom skulle kommit att stå skäligen rådvill.
Vad som från första början var oss bekant i sak
var egentligen att man i länder, där
rundradioverksamhet redan begynt, främst i Amerika och England,
nyttjade starkt dämpade rum: golvet belagt med
mjuka mattor, väggar och tak beklädda med tjocka
draperier, i avsikt att så mycket sig göra lät
eliminera alla akustiska biverkningar, vilka samt och
synnerligen betraktades vara av skadlig natur.
Enligt dessa linjer kom också den första studion i
Malmskillnadsgatan 19 B att i slutet av år 1923 inredas.
Det dröjde emellertid icke länge, innan vi togo itu
med en experimentell undersökning av förhållandena,
då den relativt starkt dämpade studion icke -syntes
oss lämna tillfredsställande resultat jämfört med
upptagningar från utom studion belägna lokaler. I rak
motsats till på denna tid hävdvunnen kutym blevo till
följd härav vissa ändringar omedelbart vidtagna,
bland annat avlägsnades så gott som samtlig
takbeklädnad, ena gavelväggen blottades samt försågs
med dragbart draperi, vilken anordning för övrigt, så
vitt förf. har sig bekant, var den första dylika i sitt
slag, som någonstädes använts. Genom på speciellt
sätt samtidigt företagna mikrofonplaceringar ernåddes
ett märkbart förbättrat resultat, och kom
naturtrogen-heten mot originalet till vida bättre rätt i
upptagningen än vad tidigare varit fallet.
Inredningen av studio nr 2.
Yid slutet av år 1924 blev spörsmålet rörande
lämpligaste studioutförande ånyo aktuellt i och med
tillkomsten och inredningen av studio nr 2 i
Malmskillnadsgatan 30. Utvecklingen av studiotekniken hade
i de länder, i vilka rundradio bedrivits under längre
tid än i Sverige, fortgått i sådan riktning, att
studiolokaler nu konstruerades, som voro än mer dämpade
än förut. Som exempel kan anföras en studio,
tillkommen ungefär vid denna tidpunkt, vilken var
försedd med ej mindre än halva dussinet ovanpå
varandra lagda olika lager av dämpande materiel.
Benämningen akustiskt "dött" rum får i detta fall sir»
fulla motsvarighet till namnet. "Man hör inte sin
egen röst", såsom den vilken första gången beträdde
en dylik studio uttrycker det, och såväl sångliga som
instrumentala prestationer bli mer än eljest krävande
vid utförandet.
Med de erfarenheter, vilka vunnits under
dittillsvarande verksamhet och som grundade sig på
observationer ej blott i studion utan också i
upptagnings-lokaler utanför densamma, hade det så småningom
blivit klart, att det i och för en kvalitativt god
rundradioupptagning erfordrades en lokal så beskaffad, att
dess akustiska dämpning kunde anpassas, alltefter
som det i skilda fall gällde orkester- eller
kammarmusik, kör, solosång eller tal. Uppgiften att
konstruera den nya studion så, att den i alla hänseenden
tillfredsställde dessa krav var ej den lättaste. Det kom
också senare att visa sig, att resultatet vid vissa
upptagningar i densamma emellanåt ej blev så lyckat,
som kunde varit önskvärt, detta delvis dock att
tillskriva andra omständigheter.
Den princip, som följdes, var att medelst dragbara
draperier längs väggarna och i taket skaffa möjlighet
att ändra efterklangstiden alltefter programmets art.
Draperierna anordnades delvis fasta, delvis dragbara
längs rummets långsidor A—B och C—B (se fig. 2),
helt fasta utefter inre kortväggen A—C samt helt
dragbara på den motsatta väggen B—D, mot vilken
mikrofonen i regel skulle stå vänd vid
upptagningarna. Golvet belades i dess helhet med matta av
Wilton-kvalitet. En del av taket försågs likaledes
med beklädnad, ehuru av tunnare slag än å väggarna,
och samtliga fönster och dörrar skärmades. En bild
från studion är återgiven i fig. 4.
Denna inspelningslokal togs i bruk i januari 1925.
Det befanns därvid, att densamma vid helt draperade
väggar, i trots av att den ej ens närmelsevis
konstruerats enligt dåtida föredömen för beklädnaden, likväl
Fig. 4. Interiör av studion Malmskillnadsgatan 30 (1925).
var för starkt dämpad, speciellt vid utförandet av
orkestermusik, studiooperor och dyl. Genom att blotta
den med dragbara draperier försedda bortre
gavelväggen ernåddes en påtaglig men dock ej tillräcklig
förbättring. De vidare undersökningar, som gjordes
rörande möjligheten att få fram den akustiska rymd,
vilken som regel kan iakttagas vid upptagningar
från andra lokaler, gåvo vid handen, att relativt goda
resultat kunde erhållas vid viss drapering och
speciellt utprovad mikrofonplacering, men det visade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
