Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66: TEKNISK TIDSKRIFT 1 juni 1929
ELEKTROVÄRMET OCH TRÄDGÅRDSODLINGEN.1
Av H. Edholm.
Inledning.
Tanken att använda elektriciteten vid växtodling är
ingalunda ny. Alltsedan elektricitetens barndomstid
under de sista decennierna av förra århundradet
ha många hjärnor sysslat med det ännu olösta
problemet att stegra växternas livsfunktioner genom cn
direkt verkan från den elektriska spänningen eller
strömmen. Några säkra resultat av dylik s. k.
elek-trokultur ha ännu icke kunnat påvisas.
Påtagliga resultat vid växtodlingen hava däremot
under de senaste åren vunnits vid användande av den
elektriska energien för alstrande av det för växterna
mången gång välbehövliga tillskottet av värme och ljus.
Bestrålning av växter med elektriskt ljus har
sålunda visat sig under vissa förhållanden vara till
fördel, ehuru ännu mycket forskningsarbete säkerligen
återstår, innan problemet kan anses ekonomiskt löst.
För trädgårdsmannen står elektrovärmet närmast på
dagordningen, och dess användning i trädgårdsdrift är
ekonomiskt möjlig icke endast för uppvärmning av
jorden i drivbänkar utan även, ehuru i mindre
omfattning, i växthusen samt i någon mån i potatislandet.
Den elektriska energien är en högvärdig produkt,
som vid första påseendet måhända synes vara för
god att återföras till rå värme och nedmyllas i jorden.
Att den elektriska drivbänken det oaktat slagit
i Föredrag vid elektroteknikavdelningens sammanträde d.
15 febr. 1929.
igenom beror därpå, att den tillgodogör
elektrovärmet huvudsakligen på våren vid god
vattentillgång vid kraftverken, och den elektriska drivbänken
är nog anspråkslös att därjämte nöja sig med kraften
endast under natten, då kraftledningarna äro föga
belastade. Jordens värmeackumulerande förmåga är
nämligen så stor, att man ej genom nattdrift riskerar
farliga temperaturförändringar. Dessa omständigheter
betyda, att vattenkraftverken i allmänhet kunna
tillhandahålla drivbänkskraften till ett lägre pris, än man
kan räkna med, då det gäller regelbundet både dag
och natt erforderlig kraft.
Anledningen till att den elektriska drivbänken
vunnit trädgårdsmännens intresse är icke endast den
genom bilismen och regementsindragningen minskade
tillgången på strö, dvs. halmblandad stallspillning,
som användes som värmealstrare i den hittills
brukliga s. k. ströbänken. Dennas olägenhet att efter hand
förlora sin temperatur vidlåder naturligtvis icke den
elektriska bänken, där värme efter behov kan
regleras alltefter de yttre temperaturförhållandena, så att
värmetillförseln kan ökas under kyliga, mulna eller
regniga dagar och minskas under vackra dagar, då
solens värmestrålar göra det elektriska värmet
överflödigt. Särskilt mot slutet av drivningsperioden kan
den elektriska bänken drivas med högre temperatur,
än man vant sig vid ifråga om den så småningom
kall-nande ströbänken. och detta är av särskild betydelse,
Fig. 1. Trädgårdsmästare Edgar Erikssons trädgårdsanläggning vid Skälby invid Hässelby utbyggdes vintern 1926—1927 till 1300
kvm enligt bilden, nu utvidgad till 2 000 kvm drivbänksyta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
