- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
144

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

TEKNISK TIDSKRIFT

7 sept. 1929

Räknar man i stället med en drivperiod om 2
månader och 80 kilowattimmar som ekvivalens mot 1
m3 strö, vilket motsvarar 60 kilowattimmar pr m2,
så erhålles i stället

x = 3,3 + 0,83 y.

Det mot ströpriset ekvivalenta kilowattimmepriset
framgår närmare av diagrammet fig. 22.

Av diagrammet synes, att vid nu gällande
strö-priser i Stockholms omgivningar, mellan 6 à 8 kronor
per kubikmeter, skulle det kunna betalas 7 resp. 9 öre
per kilowattimme.

I jämförelsen har ingen hänsyn tagits till den
elektriska bänkens fördel att möjliggöra
värmereglering efter behag, vilket dels vid varm väderlek, då
ströbänken ger för hög temperatur, kan innebära en
besparing av elektrisk energi, dels under mulna eller
kalla dagar möjliggör en extra temperaturförhöjning,
som kan påskynda växtligheten eller t. o. m. rädda
produktionen. Som exempel må i detta sammanhang
nämnas, hurusom melonerna på grund av
ogynnsamma väderleksbetingelser under försöksåret
ruttnade ned i ströbänkarna, medan melonerna i
elektriska bänkar kunde drivas till mognad tack vare en
högre temperatur. Som redan förut framhållits, är
jämförelsen vidare baserad på en särskilt väl lagd
ströbänk, 0,75 kubikmeter per kvadratmeter.
Användes mindre strömängd, bör jämförelsen komma
att utfalla ännu mer till den elektriska bänkens
fördel. Den ovan gjorda jämförelsen torde därför
ingalunda vara för optimistisk i fråga om den
elektriska bänken. Jämförelsen överensstämmer för
övrigt rätt väl med en undersökning, som utförts i
Tyskland, där man kommit till ett "gränspris" på 8
à 10 pfennig per kilowattimme.1

Nu må emellertid framhållas, att ovannämnda,
mot nuvarande ströpriser svarande
kilowattimmepriser icke äro ett uttryck för vad trädgårdsmästarna
kunna eller vilja betala. Trädgårdsmästaren tager

i Elektrizitätswirtschaft Mitteilungen der VDEW Nr 433
A. Petri, Elektrische Beheizung von Mistbeeten und
Treibhausbeeten.

icke den ekonomiska risken att övergå till annan
driftform, om icke utsikterna till påtagliga
besparingar locka. Den elektriska drivbänken har vidare
ett ekonomiskt riskmoment. Den kan komma att
medföra en mera industriell grönsaksodling med
ökad tillgång och som följd härav sänkta priser.
I vilka prislägen den elektriska strömmen och de
"elektriska grönsakerna" komma att stanna är
naturligtvis i sista hand beroende av tillgången och
efterfrågan på bådadera.

Tariffer.

Som redan inledningsvis framhållits, har den
elektriska jorduppvärmningen slagit igenom på många
ställen i vårt land, och det är otvivelaktigt, att en
ytterligare utveckling är att emotse, i den mån
lämpliga krafttariffer införas.

Kraftbehovet för jorduppvärmning föreligger i
huvudsak under vårmånaderna, kraftverkens
högvattentid. Sedan jordmassorna under
drivbänksområdet väl äro uppvärmda, blir energibehovet under
hösten däremot relativt blygsamt. Detta förhållande,
att kraften användes huvudsakligen om våren vid
riklig vattentillgång, om natten då ledningarna äro
relativt obelastade gör, att man på vissa håll har
kunnat införa särskilda preferens-tariffer för
jord-uppvärmningskraft. Inom många elektricitetsverk
tillämpas emellertid redan nu nattaxor för andra
värmeändamål, vilka äro acceptabla även för
jorduppvärmning.

Fig. 23 visar en sammanställning av de
nattkraft-taxor, som finnas inom 216 städer, köpingar och
andra större samhällen enligt svenska
elektricitetsverksföreningens tariffbok. De olika
distributionsföretagens storlek har uttryckts genom antalet
innevånare. Av diagrammet framgår, att nattkrafttaxa
finnes att tillgå inom 63 % av ifrågavarande
distribution. Inom c:a 12 % tillämpas enkelt
kilowatt-timmepris, till övervägande del 4 öre eller lägre
jämte en mindre mätningsavgift. Som exempel må
nämnas

/Z34-S6789 /O

Fig. 22. Diagram, visande det mot ströets inköpspris
ekvivalenta kilowattimmepriset, om drivperiodens längd
är 2 resp. 3 månader.

/6V -s/f O. 79 m/Jl /nv.

Fig. 23. Diagram över nattkrafttaxor inom 216 städer, köpingar och andra
större samhällen enligt Svenska elektricitetsverksföreningens "Tariffbok" 1929.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free