Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 9
TEKNISK TIDSKRIFT
SËPT. 1929
ELEKTROTEKNIK 9
Redaktörs Julius Körner
t^TTvt^^^^VLNSK/^^KNO^GFORENmOE^
INNEHÅLL: Femte internationella högspänningskongressen i Paris 1929. — Mekaniska problem vid konstruktionen
av stora turbogeneratorer, av Richard Söderberg. — Om maximalmätares noggrannhet, av Georg Rosén. —
Notiser. — Litteratur. — Rättelse.
FEMTE INTERNATIONELLA
HÖGSPÄNNINGSKONGRESSEN I PARIS 1929.
La Conférence Internationale des Grands Réseaux
Électriques höll den 6—15 juni i år sitt femte
möte i Paris under ordförandeskap av M. Ulrich.
Mötet var liksom de tidigare organiserat av Union
des Syndicats de 1’Électricité.
Det må här erinras om, att konferensen stiftades
år 1921 under beskydd av internationella elektriska
kommissionen (I. E. C.) och att den tagit till sin
uppgift att i nära samarbete med I. E. C. ur teknisk och
ekonomisk synpunkt studera frågor rörande
produktion, överföring och distribution av elektrisk energi
vid hög spänning. Ehuru meningen ej är, att
konferensen skall sysselsätta sig med direkt normarbete,
betraktar den som en av sina viktigaste uppgifter
att förbereda normfrågor för vidare behandling av
I. E. C. i [
Tidigare har konferensen sammanträtt under åren
1921, 1923, 1925 och 1927. Vid årets möte var
antalet anmälda deltagare 688, varav c:a hälften från
Frankrike. I övrigt voro 28 länder representerade.
Antalet inlämnade rapporter var 108 (varav denna
gång endast en från Sverige). Motsvarande siffror
för de tidigare mötena framgå av nedanstående
tabell.
Ar Antal deltagande länder Antal anmälda deltagare franska utländska totalt Antal rapporter
1921 12 53 178 281 64
1923 20 143 214 357 49
1925 27 226 304 530 99
1927 28 264 280 544 77
Konferensen synes sålunda få allt större
anslutning. Emellertid avhålla sig tyskarna, ehuru
inbjudna, alltjämt från officiellt deltagande, vilket
givetvis minskar konferensens betydelse. Det är att
hoppas, att det i en nära framtid skall lyckas
konferensens ledning att undanröja hindren för en
anslutning från tysk sida.
Följande internationella sammanslutningar voro
representerade vid mötet:
Internationella elektriska kommissionen (3
delegerade);
Union International des Producteurs et Distributeurs
d’Énergie Électrique (4 delegerade);
Comité Consultatif International des Communications
Téléphoniques à Grande Distance (3 delegerade)
samt i
Fédération Internationale des Organismes Nationaux
de Normalisation (1 delegerad).
Från Sverige närvoro vid mötet överdirektör W.
Borgquist, byråingenjör J. Ottosson,
kraftverksdirektör S. Malmfors och undertecknad,
representerande resp. K. vattenfallsstyrelsen, K.
järnvägsstyrelsen, Svenska elektricitetsverksföreningen och
Svenska teknologföreningen.
Vid mötets öppnande valdes konferensens
förutvarande president M. Légouez (Frankrike) samt
amerikanska regeringens officielle representant
Mailloux till "présidents d’honneur". Även Sverige
och Italien hedrades särskilt vid presidiets
sammansättning, i det att dessa länders främste delegerade
hrr Borgquist och Del Buono valdes till "vice
présidents d’honneur". För övrigt invaldes i
presidiet, som fungerar till nästa möte år 1931, såsom
"vice-présidents" ett tiotal delegerade, bland vilka
må nämnas hrr Gevaert (Belgien), Feldmann
(Holland), Norberg-Schulz (Norge) och Bauer
(Schweiz). Generalsekreterare var såsom förut M.
Tribot-Laspière.
Vid tidigare möten hava klagomål framkommit över
att föredragandet av de många rapporterna för
mycket inkräktat på tiden till men för diskussionerna.
För att råda bot härför hade man nu i enlighet med
vid 1927 års möte fattat beslut vidtagit den
anordningen, att rapporter med likartat innehåll i regel
sammanfördes och refererades gruppvis av särskilda
referenter. Härvid hade resp. författare rätt att, om
han så önskade, i korthet komplettera referatet.
Anordningen med speciella rapportörer visade sig
mycket förmånlig. Visserligen förekom fortfarande,
att en del rapporter föredrogos nära nog in extenso,
men i allmänhet ernåddes den åsyftade
koncentreringen vid rapporternas refererande. Dessutom vunno
referaten givetvis i reda och överskådlighet. Trots
dessa förbättringar i arbetsordningen visade det sig
dock svårt att hinna avverka det stora
arbetsmaterialet på beräknad tid. Ofta blev tiden alltför knapp
särskilt för de rapporter, som kommo sist på
dagsprogrammet, så att en del frågor ej kunde ägnas den
uppmärksamhet, som de förtjänade. Det synes därför
önskvärt, att man går ett steg längre och begränsar
antalet rapporter liksom antalet ämnen på mötespro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
