Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
153
av dessa stora maskiner
förbättrades denna metod genom
användandet av en
hydraulisk sträckningsmaskin, fig.
18. Bultarna sträckas parvis
till en viss spänning, varefter
muttrarna kunna skruvas till
för hand. Härigenom har
man kommit ifrån all
osäkerhet ifråga om gängornas
tillstånd efter hopsättningen.
Fig. 19 visar en rotor till en
100 000 kVA maskin efter
hopbultningen.
Gängorna i bultarna visade
sig dessutom vara ett mycket
viktigt problem. På grund av mutterns stora
djup (ungefär lika med bult diametern, 125 mm) är
bultens formförändring så stor, att gängorna belastas
mycket ojämnt. Fig. 20 visar den beräknade
belastningsfördelningen under antagande av mycket små
spelrum och jämn stigning. Flera försök gjordes att
förbättra denna fördelning genom att variera
stigningen, och det visade sig möjligt att på detta sätt
erhålla en någorlunda jämn belastningsfördelning.
Emellertid fordrar detta en onaturlig noggrannhet i
bearbetningen. Dessutom är maximibelastningen så
stor, att formförändringar inträda i de första
gängorna, och den slutliga fördelningen får den form som
visas av fig. 21. I varje fall visade det sig onödigt att
gå över bultdiametern i mutterhöjd; en höjd av
omkring 75 % av bultdiametern ger praktiskt taget
samma resultat.
Även gängformen har varit föremål för ingående
behandling. För närvarande användes en ACME
gänga med 0,6 mm radie i gängbotten.
Övriga rotordetaljer.
Kylningen av rotorn är av avgörande betydelse för
maskinens maximieffekt, och stora ansträngningar
hava därför gjorts för förbättringar av denna detalj.
Det vanliga systemet framgår av fig. 22. Luften le-
Behàtning %
,,mdel-be/ostr.fng tt% av maximivor c/et
Mutterns hoj c/
Fig. 20. Teoretisk fördelning av
belastningen på gängorna.
Fig. 21. Inverkan av deformation av
gängorna.
des in genom spår under lindningsspåren och
uttages sedan i öppningar mellan plåtarna. För
maskiner med helsmidda kärnor brukade man svarva skåror
i rotorn ned till tandroten för att erhålla samma
resultat.
Fig. 19. Plåtrotor.
Sektion A-A
Fig. 22. Äldre system för rotorkylning.
Den axiella luftarean är emellertid mycket
begränsad med denna metod, och man har därför övergått
till att använda sig av centrumhålet som axialförning
för rotorluften. Anordningen framgår av fig. 23.
Intaget till centrumhålet sker genom snedställda hål i
axelflänsen. Förbindelsen mellan centrumhålet och
luftgapet sker genom skåror, som fräsas i tänderna
före plattornas hopläggning. Denna kylmetod har
visat sig vara mycket effektiv. Den
medförde dessutom den fördelen, att
man ej behövde fodra spåret med en
stålcell, vilket var nödvändigt med den
tidigare konstruktionen.
Rotorns lindningsändar representera
den mekaniskt svåraste detaljen av
maskinen. Isolationen är här utsatt för
mycket höga tryck, och dessutom
förekomma avsevärda axialrörelser av
ro-torkopparn på grund av expansionen. I
tidigare maskiner utgjordes isolationen
mellan kapslarna och ändlindningarna
av mikanit, som bakades in i ringen.
Det visade sig, att denna isolation snart
pulvriserades och överslag till kapseln
voro mycket vanliga. För att förhindra
detta har isolationen av ändlindningarna
förstärkts med asbest-bakelit hylsor, fig.
24, medan samtidigt mikanitfodret i
kapseln skyddades med ett lager av
asbest-bakelit. Denna form av
rotor-isolation har visat sig mycket
hållbar.26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
