Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
213
lika med inverterade värdet av rörets
förstärkningsfaktor.
Man har således:
De bägge ekvationerna 2 förenklas härigenom till:
och man erhåller genom insättning av ekvationerna
4 i ekvationssystemet 1 och summering av
ekvationerna:
K = «’al + «a2 = 2c0 + 2c2?/ + ............ (5)
Denna ekvation är grundekvationen för den
speciella modulator, som användes i Radiobolagets system.
Grundekvationen är ekvationen för en parabel, om
man bortser från 4:de-grads och högre termer. Denna
approximation är tillåten i så gott som alla i
praktiken förekommande fall.
Om modulatorn skall användas för rena
module-ringsändamål, skall man tillföra till gallren en
spänning
vg — A1 sin m^t -|- A2 sin w2t ............ (6)
vilken är sammansatt av tvenne sinusformade
spänningar, en representerande bärfrekvensen a>1 och en
representerande den modulerande frekvensen oj.,-
Insättes ekvationen 6 i grundekvationen 5, erhåller
man efter hyfsning:
ia=2c0 + c2 [Ats + A22] - c2 [At2 eos + A.22 eos 2co2t ] +
+ 2c2A1A2 [cos(co1-co2)t- eos (co1 + co2)t] .... (7)
Denna ekvation visar, att i modulatorns anodkrets
uppträda dels en likström, dels växelströmmar av
frekvenserna 2cov 2a>2, cox—a>-, och a>1 + æ2- Om ett
filter inkopplas i anodkretsen och detta filter
dimensioneras, så att dess impedans är praktiskt taget noll
för frekvenserna 2a>v 2co2 och cox—æ2 men har ett
positivt värde för frekvensen -|- w2- erhåller man i
modulatorns anodkrets en spänning med endast den
senare frekvensen. Yi hava härigenom uttagit den
övre sidofrekvensen av en modulerad bärfrekvens.
Ovan angivna härledning för modulatorns teori
gäller under förutsättning, att man önskar undertrycka
bärfrekvensen ojr Om så ej är fallet, kan man genom
förskjutning av arbetspunkten på sidan om parabelns
vertex enligt fig. 6 b i anodkretsen erhålla även en
spänning med frekvensen a>v vilken just är
bärfrekvensen.
Den beskrivna modulatorns fördelar framför andra
moduleringssätt, kunna sammanfattas på följande sätt:
1. Modulatorns karakteristik är en kvadratisk
funktion av den påtryckta gallerväxelspänningen, och
därför uppstå vid modulering endast summor och
differenser av de inmatade frekvenserna.
(Frekvensen 2 cot kan betraktas såsom summan av frekvensen
o)1 med sig själv, och likströmstermerna uppstå på
samma sätt såsom differensen mellan två lika
frekvenser a>.)
2. Anodströmmen i modulatorn är konstant och
oberoende av all återverkan från anodkretsen. Den
anodväxelspänning, som uppstår i anodkretsen, är
sålunda direkt proportionell mot anodkretsens
impedans.
Modulatorn giver m. a. o. konstant anodström
oberoende av belastningen. Det berättigade i namnet
"den kompounderade modulatorn" framträder, om
man jämför den beskrivna modulatoranordningen
med en kompoundgenerator för likström, som lämnar
konstant spänning oberoende av den uttagna
strömmen.
3. Den kompounderade modulatorn lämnar tack
vare sin kvadratiska kurva och införandet av
kom-pounderingen betydligt större nyttig effekt än en
vänlig modulator.
4. Modulering är möjlig med hur lågt periodtal
som helst.
5. Den matematiska behandlingen för
dimensionering av modulatorn är relativt enkel, ty enligt
ekvation 5 är uttrycket för anodströmmen en explicit
funktion av gallerväxelspänningen. Så är ej
förhållandet vid räkning med rör i allmänhet, ty
styrväxelspänningen är beroende av anodströmmen, för vilken
man därför vanligen erhåller ett implicit uttryck.
Bandfilter.
Det torde vara av intresse att något närmare
behandla de synpunkter, som ligga till grund för val
och beräkning av bandfilter till ifrågavarande H.
F.-anläggning. Såsom typ för ett bandfilter skola vi
behandla mottagarebandfiltret.
Som förut nämnts, fig. 4 a, äro samtliga
mottagare-bandfilter kopplade parallellt. För att ej
kortslutning av någon frekvens skall uppstå, är det
väsentligt, att de olika bandfiltren utanför sina band hava
impedanser, som äro mycket höga i förhållande till
impedansen hos det filter, genom vilket frekvensen
ifråga skall passera med minsta möjliga dämpning.
Bandfiltrets ingångskarakteristik bör därför hava
utseende enligt fig. 7 c.
I denna fig. representera f1 den övre och f, den
nedre gränsfrekvensen. De olika kurvorna i fig. 7
äro uppritade enligt en symbolisk metod, som först
angivits av Johnson & Shea.1 Z200 är filtrets
karakteristik för den frekvens, vid vilken filtret skall
anpassas till linjekarakteristiken. I figurerna 7 a och 7 c
angiva de heldragna kurvorna, att
filterkarakteristiken är reell, under det att de streckade linjerna
beteckna imaginär karakteristik. Plustecknet angiver,
att karakteristiken är induktiv och stigande med
frekvensen, under det att minustecknet gäller för
kapacitiv karakteristik.
Sedan man bestämt sig för en filtersektion, som
har den angivna W-karakteristiken, fig. 7 c, kopplar
man flera filtersektioner efter denna sektion, till dess
man erhåller tillräcklig dämpning utanför bandet.
Den teoretiska dämpningskurvan för
mottagarebandfiltret vid förlustfria kondensatorer och
induktans-spolar är angiven i fig. 7 b. De nya filtersektioner,
som inkopplas, måste vara av sådana typer, att de
medgiva hopkoppling utan reflexionsförluster i
sammankopplingspunkterna.
På utgångssidan önskar man M-karakteristik i
enlighet med fig. 7 a. Här är det nämligen
fördelaktigt, om filtrets impedans utanför bandet närmar
sig noll, ty därigenom kortslutas alla frekvenser
utanför bandet, och endast de frekvenser, som ligga inom
det önskade området, framsläppas till den apparat,
som följer efter filtret. Detta är på utgångssidan an-
1 K. S. Johnson and T. E. Shea : Mutual Incluctance In
Wave filters with an introduction ön filter design. Bell
System Technical Journal, Vol. IV, No. 1, Jan. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
