Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
TEKNISK TlDSKIil F T
7 dec. 1929
våglängd undersöktes med hänsyn tagen till
effektiviteten.
Som belägg för sina intressanta slutsatser gav
ingenjör Glas en redogörelse för de fältmätningar, som
utförts av telegrafstyrelsens radiobyrå vid Karlsborg för
studium av fältstyrkan från försöksantenner av olika
konstruktioner, framför allt olika höjder.
Vid en driftsvåglängd av 260—270 m hade bland annat
en mer än tredubbel ytstrålningsverkningsgrad
erhållits, då antennhöjden ökats från 52 till 113 m. Även
om intet jordledningsmotstånd varit för handen, skulle
dock verkningsgraden för den höga antennen varit väl
dubbelt så stor. Mot en verkningsgrad av 30 à 40 %
vid kvartvågsantenner svarar sålunda 80 à 90 % vid
halvvågsantenner.
Föredraget kommer att inflyta i Teknisk tidskrift.
Sedan ordföranden med avdelningens bifall avtackat
ingenjör Glas för hans av synnerlig sakkunskap
präglade framställning, avslutades sammanträdet med den
traditionella supén med samkväm.
8. B. N.
Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik höll ordinarie sammanträde på föreningens lokal
fredagen den 15 november 1929 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av avdelningens ordförande,
överingenjör N. Forssblad, varefter protokoll från
sammanträdet den 18 oktober upplästes och godkändes.
I avdelningen invaldes ingenjör Gösta Fromell och
inträdde efter anmälan civilingenjör Stig Billman.
Avdelningen behandlade därefter ett i föreningens
kansli utarbetat förslag till program för
sammanträdesdagar för avdelningen under år 1930, vilket förslag
godkändes. Sammanträdesdagarna äro inom sektionen för
kraftteknik den 24 januari, 21 februari, 28 mars, 25 april,
26 september, 17 oktober och 21 november samt inom
sektionen för radio- och svagströmsteknik den 7 februari,
7 mars, 4 april, 3 oktober, 7 november och 5 december.
Som vanligt lämnas dagar för majsammanträdet samt
ett decembersammanträde öppna.
Ordföranden uttalade härefter några minnesord över
avdelningens nyligen avlidne framstående medlem,
hedersledamoten i föreningen, generaldirektör F. V. Hansen.
Därpå förrättades val av styrelse och funktionärer för
år 1930. Enligt stadgarna förelåg från avdelningens
valkommitté förslag till ledamöter i styrelsen samt till
klubbmästare och vice klubbmästare, ävensom
representanter i teknologföreningens styrelse. Redaktören för
Elektroteknik hade däremot stadgeenligt föreslagits av
avdelningens styrelse.
Valen förrättades med acklamation och utföllo i full
överensstämmelse med resp. förslag. Följande personer
valdes:
Ordförande: överingenjör N. Forssblad; v.
ordförande: civilingenjör S. Norberg och byrådirektör A.
Holmgren; sekreterare: byråingenjör F. Dahlgren och
civilingenjör S. Nordström; övriga ledamöter:
statsinspektör R. Holmer, överingenjör F. Fredén, professor
S. Velander (samtliga omvalda) samt driftschefen K. G.
Ljungdahl (nyval).
Redaktören för Elektroteknik är dessutom
självskriven ledamot av styrelsen.
Vidare valdes till klubbmästare: civilingenjör B.
Silfverhjelm och till vice klubbmästare: civilingenjör
S. Hedberg (nyvalda).
Enligt den ändring i föreningens stadgar, som
sistlidne mars beslutats, skall varje avdelning
representeras i föreningens styrelse av två ordinarie represen-
tanter och en suppleant. Till ordinarie representanter
valdes överingenjör N. Forssblad och byrådirektör A.
Holmgren samt till suppleant överingenjör F. Fredén.
Till redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
elektroteknik utsågs på styrelsens förslag civilingenjör
J. Körner (omval).
Ordföranden meddelade härefter, att avdelningens
styrelse ej hade för avsikt att anordna något
sammanträde inom sektionen för kraftteknik under december
månad, men att i stället svagströmssektionens
sammanträde den 6 december inrymde ett program av så
allmänt intresse, att detsamma kunde sägas beröra även
starkströmssektionen. Vid ifrågavarande sammanträde
skulle nämligen föredrag hållas om bildtelegrafi.
Sannolikt den 14 december avsågs anordnandet av en
kamratlig kollation med damer, varvid bland annat minnena
från sommarens Finlandsmöte skulle återupplivas i ord
och bild.
Härefter övergick man till aftonens tekniska
underhållning, vilken i anslutning till det i år firade
glödlampans 50-årsjubileum gick i ljusets tecken i form av
tre stycken korta föredrag om det elektriska ljuset i
stadsbilden.
Först talade civilingenjör K. Laurell över ämnet
"Något om elektrisk gatubelysning". Efter en kort
historisk överblick, varav bland annat framgick, att i
Stockholm gatubelysningens intensitet ungefär
1000-faldigats under de senaste 100 åren, redogjorde talaren
för de tekniska och ekonomiska synpunkter, som äro
ledande vid planering och konstruktion för modern
elektrisk gatubelysning, saml visade med ljusbilder dels ett
antal typiska stolp- och reflektorkonstruktioner, dels en
grafisk framställning av den elektriska gatubelysningens
kostnader, varav bland annat framgick det synnerligen
låga belopp, varmed skötsel och underhåll ingå i
totalsumman.
Härefter talade ingenjör E. Oldner om "Tekniska
synpunkter på fasadbelysning". Med utgångspunkt i
en kortfattad redogörelse för de vid fasadbelysning
använda strålkastarnas konstruktion, varvid talaren
speciellt dröjde vid de moderna diffusa reflektorerna med
110 à 115° vinkel, redogjordes för de allmänna
synpunkterna och beräkningsgången vid projektering av
en fasadbelysning. Ett antal synnerligen lyckade
ljusbilder demonstrerade därpå på ett åskådligt sätt de
frappanta och i många fall mycket tilltalande
ljuseffekter, som nåtts vid en del moderna större anläggningar
för fasadbelysning.
Tredje talare var ingenjör W. E. Herrgesell, som
behandlade "Neonskyltljusets historiska utveckling och
moderna teknik". Inledningsvis lämnade talaren en
kort redogörelse för det moderna Neonljusets
föregångare, Geisslerröret och Moorelampan, varefter
redogjordes för den moderna Neonljusskyltens konstruktiva
anordning och fabrikation, med särskilt betonande av de
speciella åtgärder ur säkerhetssynpunkt, som måste
iakttagas för erhållande av en driftsäker anläggning
och för fyllande av de av myndigheterna utfärdade
säkerhetsföreskrifterna. Som avslutning vidrördes en
ny typ av Neonskyltbokstäver med mycket liten
sektionsdiameter, vilken konstruktion medgiver anordnandet
av bokstäver med endast 15—2’5 cm höjd.
Samtliga föredrag komma att inflyta i Teknisk
tidskrift.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
föredragshållarna, avslutades det av ett 60-tal
medlemmar besökta sammanträdet kl. 21,50, varefter vidtog
supé och samkväm under sedvanliga former.
F. Bn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
