Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 okt. 1929
KEMI
47
6) Högsta möjliga limningsförmåga.
7) En över medelmåttan varande viskositet.
8) Möjligast luktfritt.
9) God, klar färg (ljus färg ej nödvändig).
10) Möjligast hög ansvällningsförmåga.
11) Ej för hög vattenhalt.
12) Möjligast låg halt aska och föroreningar.
Vid första ögonkastet kan man även med rätt stor
säkerhet bedöma ett lims kvalitet, varvid följande
vägledning må givas:
1) God färg, klart och genomskinligt, mekaniska
föroreningar märkas lätt.
2) Glänsande, slät yta.
3) Lukten bör vara frisk, aldrig unken.
4) Närvaron av fria syror konstateras genom att
andas på limmet, varvid t. e. svavelsyrligheten
genast gör sig bemärkbar.
5) Limkakans gelatineringsform, varvid kanterna
böra vara som en ram kring det lägre liggande
mittpartiet, sidokanterna skarpt intryckta samt glänsande.
Luftblåsor i limmet är ej bevis på dålig kvalitet, men
däremot ett tecken till att limgjutningsproceduren
försiggått slarvigt.
6) Vid sönderbrytning bildar ett gott lim aldrig
vackra, raka brottytor, utan böra de samma vara
oregelbundna, bildande många "vikar och uddar",
vilka förete en "långgrundad och ojämn strand".
Dessa data ge god ledning, och ett lim, som vid
sön-derbrytningen utvisar ovannämnda utseende, har i
99 fall av 100 mycket god limningsförmåga, styrka
och klanderfri viskositet, god ansvällning samt oftast
låg syrehalt.
7) Den normala vattenhalten prövas genom att lätt
slå två bitar mot varandra. Ljudet, som härvid
uppstår är "klangrent".
Limmets undersökning på fysikalisk och kemisk
väg. Under de sista årtiondena har man ägnat
bestämmandet av limmets glutinhalt stor
uppmärksamhet. Nämnas må sådana namn som Fahrion,
Stelling, Gräger och Hackford, men de
förväntningar, man velat ställa på dessa
undersökningsmetoder. hava ej motsvarat förhoppningarna. Samtidigt
har man även försökt uppfinna en lämplig och enkel
metod för bestämmandet av limmets
ansvällningsförmåga samt dess bindningsstyrka, men av en eller
annan anledning hava dessa många förslagsmetoder ej
vunnit allmänt burskap (se Chemikerzeitung årg. 1913
sida 345; Post. Chem. technische Analyse, sida 643).
Följande analytiska metoder vid bestämmandet av
lim kunna rekommenderas:
1) Vattenhalten (enligt J. Fels). Limmet slås
sönder, man utväljer både kantbitar och bitar från
mittpartiet, och torkar vid 110—115°C under en timmes tid
samt väger, varpå bitarna krossas i mindre stycken,
torkas och vägas ånyo. Detta bör ske så länge, tills
att vikten är konstant. (Benlimmets vattenhalt
utgör 11—18 % och läderlimmets 13—18 %.)
2) Bestämning av askhalten. Det söndersmulade
limmet upphettas i degel och glödgas, tills att
viktförlusten är konstant. I den kvarblivna askan
bestämmas klor, fosforsyra och kalk kvalitativt. Om
askan är pulverformig och kan uppvisa mycket
kalk samt om den reagerar alkaliskt, kan man an-
taga, att limprovet varit läderlim. Om man däremot
konstaterar stora mängder klorider och fosfater, tyder
detta på att limmet är benlim. (Benlimmets askhalt
utgör 1—4.2 %, läderlimmets varierar mellan 1,1 och
5,1 %.
3) Bestämningen av fri och bunden
svavelsyrlighet. Från en 70 g vatten och 30 g lim innehållande
lösning överdestilleras den fria svavelsyrligheten
genom att inleda ånga i densamma samt uppfånga
kondensatet i ett med natronlut och brom delvis fyllt
absorptionskärl. I destinationskolven hälles härpå
svavelsyra, varvid den i limmet bundna
svavelsyrligheten frigöres. Den frigjorda
svavelsyrligheten överdestilleras åter medelst ånga och
uppfångas efter kondenseringen i en annan portion
tillredd natronlut och brom. I de båda fraktionerna
bestämmes därpå svavelsyrehalten viktsanalytiskt.
Av resultatet uträknas sedan procenthalten
svavelsyrlighet. (Läderlimmets totala S02-halt är 0,008 —0,9
%, benlimmets däremot mellan 0,18 och 2,7 %.)
4) Bestämning av fett resp. fettsyror. 10 g lim, väl
pulvriserat, lägges i 4 ccm 8 % alkoholisk
natronlut. Blandningen uppvärmes försiktigt och omröres,
tills alkoholen avdunstat. Härefter tillsättes vatten
och saltsyra, varefter det hela varsamt uppvärmes
under 1/2 timme. Då blandningen kallnat införes den
kvantitativt i en skiljetratt och eter tillsättes, varpå
innehållet omskakas. Vattenlösningen avtappas och
etern avdestilleras i destillationsapparat. De i
tratten kvarblivna oxy-syrorna lösas i alkohol och
förenas med återstoden från eterdestilleringen.
Alkoholen avlägsnas genom destillation och den torkade
destillationsåterstoden väges. I denna förefinnes
ännu aska, som bestämmes på vanligt sätt.
Destillationsåterstoden minus askan utgör limmets fett- resp.
fettsyrehalt. (För läderlim utgör densamma 0,006—
0,5 %, för benlim 0,25—1,06 %.)
5) Bestämning av viskositeten (J. Fels metod). Man
framställer en 30 % :ig limlösning, vilken uppvärmes i
kokande vattenbad under en tid av 30 minuter.
Lösningen avkyles därpå till 35°C, vid vilken
temperatur viskositeten befinnes i Englers viskosimeter. Om
viskositeten för vatten vid 20°C:s temperatur
antages vara 1, erhålles för olika slags lim
viskositets-värden, som ligga mellan 1,3—6,0. (Ett gott läderlim
har viskositeten 3,5—5,5, då däremot benlimmet kan
uppvisa endast 1,8—2,5.)
6) Bestämning av ansvällningsgraden (enligt R.
Rissling). En vägd limkaka placeras på ett trådnät
och neddoppas i en skål med vatten. Efter varje
tidsintervall av 24 timmar bestämmes den upptagna
vattenmängden genom direkt vägning, varvid
överloppsvattnet genom att låta limprovet få stå i lutande
ställning under 15 minuter först får avrinna. Rissling
har enligt denna metod erhållit följande värden
räknade på 100 g uppvägt prov. Vägningen har
Rissling företagit så många gånger, tills att limmet
förlorat sin konsistens.
Timantal | 24 48 72 96 120 144 168 192 216
Läderlim 1 134 221 297 368 441 518 547
2 174 — 340 400 436 477 490 — —
3 218 332 448 525 — 657 679 703 723
Benlim .... 4 168 262 335 368 — 452 424 — —
» 5 — 302 336 416 — 498 518 — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
