Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1929
*
REMI 9
Redaktör: [vert Hörlin
UTGIVEN AV SVtNSKA T t K N O LOGFÖRC NI NGEN.
INNEHÅLL: Elfte allmänna svenska kemistmötet 1929. — Atomteorien och det kemiska valensbegreppet, av
professor Erik Hulthén. — Om sockrets smak och färg, av disponent Sigvard Reuterskiöld. — Kemisk forskning
inom garveritekniken, av fil. dr K. H. Gustavson. — Syntetiska ädelstenar, av civilingenjör Gösta Angel. —
Acetylen såsom utgångsmaterial för kemisk industri, av fil. lic. Erik G. Thorin. — Moderna metoder för
bearbetning av träsyra, av civilingenjör K. N. Cederquist. — Framställning av aluminiumoxid enligt Haglund, av
direktör Assar Grönwall.
ELFTE ALLMÄNNA SVENSKA KEMISTMÖTET 1929.
Iden serie av möt?n, som Svenska
teknologföreningens avdelning för Kemi och bergsvetenskap med
nu mer än 20-årig hävd under namn av allmänna
svenska kemistmöten vartannat år anordnat, var årets det
elfte i ordningen och avhölls i Stockholm på
föreningens lokal den 23 och 24 maj. Till bestyrelse för
detsamma hade på avdelningssammanträde i december år 1928
utsetts hrr fil. dr Harald Nordenson, ordf., prof.
Bror Holmberg, vice ordf., civilingenjör A. D.
Ell-gar, sekreterare, prof. Carl Kullgren, direktör
Sigurd Nauckhoff, docent Evert Norlin, prof.
Wi lh. Palmær samt överingenjörerna E. S. Rodling
och Edv. Schön.
Mötet öppnades torsdagen den 23 maj kl. 10,15 f. m.
av ordföranden fil. dr Harald Nordenson med följande
hälsningstal.
Mina Damer och Herrar.
På bestyreisens för Elfte allmänna svenska
kemistmötets vägnar ber jag få hälsa Eder alla hjärtligt
välkomna.
Det första allmänna svenska kemistmötet avhölls i
Helsingborg år 19’08, och denna institution har sålunda
nu nått den aktningsvärda åldern av 21 år. Mötena ha
i regel hållits med 2 års mellanrum samt växelvis i
Stockholm och någon av rikets övriga städer. Turen har i år
åter kommit till huvudstaden, och det är för oss
Stock-holmskemister en särskild glädje att kunna hälsa så
många av våra kolleger från övriga delar av landet
välkomna i vår krets.
Vi leva i en tid av utomordentligt livligt förenings- och
kongressliv, och man kan understundom ifrågasätta nyt:
tan av all dylik samvaro. Med avseende på dessa möten
är jag emellertid benägen tillskriva dem en verklig
positiv betydelse.
Vår tid är i utpräglad grad en specialiseringens tid.
Beständigt hävdas, att verkligt goda resultat kunna nås
endast genom den strängaste begränsning av
arbetsområdet och med bortseende så mycket som möjligt från
det, som ligger vid sidan därav. Erfarenheten har
emellertid endast delvis givit denna ståndpunkt rätt. Klart
är visserligen att envar, som vill nå goda resultat i vår
tid, måste strängt begränsa sin uppgift. Däremot är det
säkerligen ej möjligt att bortse alltför mycket från det,
som händer och sker vid sidan av det egna arbetsfältet.
Ju mer vi söka tränga till djupet av ett tekniskt
problem, dess mer nödgas vi taga kännedom om dess rent
vetenskapliga innebörd. Vi måste skaffa oss kännedom
om hur vårt problem av vetenskapen uppfattas och in-
ställes i sitt allmänna sammanhang. På så sätt tvingas
även teknikern till samarbete med den rena
vetenskapen. Senare tiders utveckling inom tekniken ger också
ett lysande vittnesbörd om värdet av samarbete mellan
teknik och vetenskap. Men i kontakten med
vetenskapen finna vi snart, hur de teorier och principer, som äga
tillämpning på vårt eget arbetsfält och där ge vidgade
synpunkter, hava samma betydelse även för andra
områden av praktisk verksamhet. Vi finna att erfarenhet från
andra områden, som ytterst arbeta med samma
vetenskapliga förutsättningar, med fördel kan överflyttas till
det egna fältet. Och därigenom ökas vårt behov av
utblick över och kunskap om andra områden.
Exempel härpå överflöda. Jag vill nämna ett enda.
Den moderna kolloidkemien har uppvisat att vi på ett
mycket stort antal vitt skilda områden arbeta med
material av principiellt likartad beskaffenhet, ehuru till synes
mycket skiftande. Här har det vetenskapliga arbetet och
teorien kunnat ge ej blott nya och befruktande
synpunkter åt skilda tekniska verksamhetsfält utan även öppnat
möjligheten att överföra erfarenhet från det ena till det
andra, vitt skilda området.
Det synes mig därför klart att kravet på specialisering
och fördjupning, rätt bedriven, långt ifrån att skilja oss
åt tvärtom tvingar oss till intimare kontakt ej blott
mellan teknik och vetenskap utan även mellan skilda
områden av tekniken.
Det är under sådana omständigheter jag vågar tro att
möten sådana som detta ha en viktig uppgift att fylla,
och det är med den livliga förhoppningen att detta möte
måtte bringa goda resultat i detta avseende, som jag nu
ber att få förklara detsamma öppnat.
Dagens program omfattade fyra föredrag:
Atomteorien och det kemiska valensbegreppet, av professor
Erik Hulthén, Om sockrets smak och färg, av
disponent Sigvard Reuterskiöld, Kemisk forskning inom
garveritekniken, av fil. dr K. H. Gustavson,
Syntetiska ädelstenar, av civilingenjör Gösta Angel, vilka
införas i detta häfte i den ordning de på mötet
förekommo.
Efter ingenjör Ängels föredrag, i samband med
vilket förekom en synnerligen intressant förevisning
av syntetiska ädelstenar, begåvo sig mötesdeltagarna
ut till Gröndal, Liljeholmen, där de i smärre grupper
under ledning av överingenjör Edv. Schön och hans
medhjälpare fingo bese Reymersholms gamla industri
a.-b:s syrefabrik därstädes. Överingenjör Schön
lämnade en orienterande redogörelse för de omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0063.html
