Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
16 mars 1929
Fig. 4. Försöksvärden å friktionsfaktor I Profil 3 enligt mätning
med reaktionsväg, II Profil 2 b enligt mätning med reaktionsvåg,
III Profil 2 b enligt bromsprov med hydraulisk växel.
ket troligen beror på att antalet kanaler i denna varit
for litet. Försöken gåvo dock anhållspunkter för
konstruktionen av skovelsystemet i själva växeln.
Anmärkningsvärt är, att skovelfriktionen nära
motsvarar friktionsförlusten i ett glatt rör enligt
Blasius.
Det utförda skovelsystemet i försöksväxeln utgöres
av ett pumphjul samt tre roterande löpskovlar jämte
två fasta ledskenor, nedan benämnda statorn. Man
kan därför med detta antal kransar ej fullt bortse
från överföringsförlusten mellan turbin och pump.
På grund av att turbinen är utförd som radialturbin
med strömning mot centrum, bliva dock
överförings-förlusterna relativt små.
Med växeln utfördes bromsprov på följande sätt.
Pumpen drevs av en elektrisk dynamometer,
varigenom det ingående momentet M1 direkt kunde
uppvägas. Statorn var rörligt lagrad på kullager, vilket
medgav en direkt avvägning av statorreaktionen M2.
Turbinen var kopplad till en elektrisk generator, med
vilken dennas moment och varvantal efter behag
kunde ändras. Normalt beräknades verkningsgraden
med tillhjälp av varvantalen å primär- och
sekundäraxeln samt de uppmätta
momenten av den
elektriska dynamometern
och statorn, vilka
samtliga storheter med stor
noggrannhet kunna
avläsas. Enligt Newton’s
]ag blir då
verkningsgraden:
+ M2 w,
71 ~ Mi ’ V
där ns = sekundära
varvantalet
lan de med dessa tvenne metoder erhållna värdena
var mycket god.
Fig. 5, visar verkningsgradskurvan som funktion
av sekundära varvantalet under förutsättning att
50 hkr tillföras på primärsidan. Som synes är denna
mycket flack och uppnår ett max. värde av 89 %.
Den mot verkningsgraden svarande momentkurvan
är även inritad. Denna har en starkt krökt
hyperbo-lisk form, vilken avsevärt skiljer sig från den räta
linje, som motsvarar en parabolisk
verkningsgrads-kurva.
Vid försöken mättes även den cirkulerande
vätskeströmmens hastighet medelst pitotrör vid 800 och
1 000 varv/min. på primäraxeln. Av dessa mätningar
framgick, att vid konstant primäreffekt
vätskeströmmen vid sekundärvarvantalet noll var 22 % större än
vid normalt varvantal samt att hastigheten vid
rusning var 50 % större än vid ovannämnda varvantal.
Denna ökade vätskeström utgör även ett bevis på
den uppgjorda teoriens riktighet.
Fig. 6 visar försöksresultaten uppställda i en annan
form. I denna äro verkningsgradskurvor uppdragna
för olika primärvarvantal från 500—1 600 varv/min.
som funktion av sekundärvarvantalet. Max.
verkningsgraden för 500 varv primärt — motsvarande c:a 2,5
hkr — är 83 % och stiger ungefär 1/2 procent för en
ökning i varvantalet av 100 varv/min. Vid 1 400
varv/min. har verkningsgraden ökat till 89 %.
Kurvan för 1 600 varv är extrapolerad och har endast
medtagits över 600 turbinvarv, på grund av att
primäreffekten är för stor vid lägre turbinvarvantal.
Effektåtgången för ett visst varvantal är störst vid
starten och avtager sedan nära rätlinigt. För
exempelvis 1 400 varv/min. erhölls vid rusning en
primäreffekt av c:a 40 % av effekten vid start.
De tillhörande dragkraftskurvorna äro uppgjorda
för en 50 hkr omnibus, under förutsättning av en
utväxling i bakaxeln på 4,1 samt en effektiv
hjuldiameter av 860 mm.
Vidare äro angivna rullningsmotstånden för
nämnda buss med en totalvikt av 6 ton samt även
totalmotståndet i 5 % stigning.
Fig. 10.
och np = primära
varvantalet.
Som kontroll
beräknades även
sekundärmomentet med tillhjälp
av den ström, som
alstrades i generatorn.
Överensstämmelsen mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
