Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1929
mycket intressanta nyligen publicerade uppsats i
Mekanik om "Ångpanneanläggningen vid
Värtaelektricitetsverket". Dessa regler äro baserade på mycket
fullständiga pannundersökningar, som avslutats
under 1928. Uppsatsen innehåller en mångfald
värdefulla rön av betydelse för bedömning av
pannproble-mel i sin helhet, rön som i många, fall justera rätt
allmänt gängse åsikter.
Ångturbiner och ångmaskiner.
Ångturbiner. Storlekar och tryck gå allmänt sett
i höjden låt vara att storleksrekordet fortfarande
ligger vid 200 000 kW. Trots de högre trycken stiger
termodynamiska verkningsgraden genom
förbättringar mest i högtrycksdelen. I Sverige togo
storlekarna ett gott steg uppåt med de nyligen
igångsatta turbinerna vid Värtastationen, 20 000 kW. Dessa
äro emellertid distanserade dels något av en tredje
större ångturbin till samma verk, dels av den i
dagarna beställda ångturbinen på maximum 50 000
kW till Västeråsstationen. Båda dessa turbiner äro
beställda hos Stal, Finspong, som därigenom ökat
storleken hos sina typer rätt väsentligt.
Ångmaskiner. För små effektbelopp torde
ångmaskinen vara förmånligare än ångturbinen, och
detta ioera i den mån ventilregleringen kan, som sker,
anpassas efter högre varvantal. Jämväl rätt små
maskiner, på under 50 hkr, utföras som ventilmaskiner
med högt varvantal. Vid ångmaskinernas tillverkning
tycks man mer gå in för standardisering än vid
ång-turbinernas. Lentz standard-sjöångmaskin, som
utföres av Lindholmen-Motala har utfallit så
förmånligt, att firman gått in för ombyggnad av de van-
liga sjömaskinerna och givit detta namnet
Lentzifi-ering. Ett tiotal sådana ha utförts enligt uppgift
med betydande bränslebesparing som följd (ca 30 %).
Dels i samband härmed, dels fristående har firman
utfört stegförvärmning av matarvattnet dvs.
till-lämpat på kolvmaskiner, vad ångturbinmännen kalla
regenerativprincipen samt infört ångöverhettning.
Förbränningsteknik.
Kolpulvereldningen är säkerligen den del härav,
som upptagit största intresset, och Motala verkstad
har gått in för den såväl vid ångpannor som vid
ugnar.
Gasgeneratorerna förbättras särskilt genom den
automatiska inmatningen och uppluckringen och
automatiska utjämningen av bränsleskiktets överyta.
Även halvgasugnar för stenkol förses numera med
automatisk inmatning. I eldningsapparaten
"Sura-hammar" utmatas jämväl askan maskinellt och
bortföres utan att eldningsförloppet stores. Med denna
apparat har man uppnått en verkningsgrad på ca
95 %.
Förbränningsteori. En ny sådan har på grundval
av Fischers undersökningar uppställts av
Bleib-treu. Schulte kommer till det resultatet, att den
har ganska litet inflytande på eldningsförloppet vid
fasta icke pulverformiga bränslen i sin uppsats "Der
derzeitige Stand der Feuerungstechnik", publicerad i
häfte nr 3 för i år av Archiv für Wärmewirtschaft.
Detta häfte innehåller ett flertal värdefulla uppsatser
om ång- och värmeteknikens ställning och bör
studeras av envar, som är intresserad av dessa spörsmål.
NÅGRA SYNPUNKTER VID VALET AV LÄMPLIGA
PANNTYPER FÖR STÖRRE VÄRMECENTRALER.1
Av civilingenjör Axel Theorell.
För att förebygga alla missförstånd rörande vad
som avses med benämningen panntyper, är det kanske
nödvändigt att genast framhålla att ordet panntyper
här avser vad man kanske snarare skulle kunna kalla
pannsystem, om man nämligen såsom olika
pann-system i första rummet förstår å ena sidan ångpannor
och å andra sidan varmvattenpannor. Av dessa kunna
sedan finnas olika typer, som f. ö. i yttre avseende
kunna vara varandra lika.
Ehuru även vid konstruktionen av mindre
värme-anläggningar ett stort antal problem uppställa sig,
som ur teknisk synpunkt erbjuda stort intresse, skall
ämnet här begränsas till att beröra några av de
synpunkter, som kunna anläggas vid valet av pannor för
större eller åtminstone för våra svenska förhållanden
stora värmeanläggningar, såsom anläggningar för
större sjukhus, hospital etc.
Som lämpligt exempel för en större
värmeanläggning av nyss nämnda art tänka vi oss ett större
sjukhus, uppvärmt medels pumpvarmvatten och med eller
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 15 januari 1929.
utan eget elektriskt kraftmaskineri. Panncentralen
är här avsedd att tillgodose dels sjukhusets alla
behov av ånga för elektriskt kraftmaskineri,
ångkök-och ångtvättanläggning, uppvärmning av varmt
vatten för bad, tvätt m. m. och dels att lämna allt värme
för byggnadernas uppvärmning och ventilation. Av
dessa behov kräver den senare gruppen i allmänhet
den största delen av de årliga bränslekostnaderna.
Den för centralen erforderliga pannanläggningen
måste sålunda bestå av i första rummet ångpannor
samt dessutom av anordningar för uppvärmning av
cirkulationsvattnet i värmeledningen. Om elektriskt
kraftmaskineri icke förefinnes, äro de behov, som
kräva ånga, tämligen lika fördelade under hela året,
medan uppvärmningssystemets behov varierar från
noll under sommarmånaderna till maximum under den
kallaste årstiden. Även om elektriskt kraftmaskineri
för eget behov anlägges, ökar detta icke väsentligt
ångbehovet, då avloppsångan till största delen kan
tillgodogöras för vattenvärmning. Dygnsbehovet för
uppvärmning kan vid köldmaxima uppgå till flera
gånger det värmebehov, som nödvändigt måste
tillgodoses i form av ånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
