Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1929
mekanik
121
ringen fås genom registrering av svängningarna från
en 50-periodig stämgaffel.
III. Användningar.
Dowling har själv använt sin metod till en hel del
olika ändamål1. Han fäste exempelvis ena belägget
av mätkondensatorn på ett gummimembran och fick
så en differentialmanometer, som mätte
tryckdifferenser på 1/3oo mm vattenpelare. Vidare konstruerade
han en mikrovåg och bestämde därmed attraktionen
mellan en blymassa på 50 kg och en 1 kg massa på
25 cm avstånd från varandra. Dowling utförde även
försök, som visade möjligheten att använda
ultramikrometern som extensometer för bestämning av ett
materials elastiska konstanter. På grund av den
höga känsligheten kan man härvid använda
mycket korta provstycken. De för
längdförändrings-bestämningarna erforderliga
kondensatoranordning-arna ta vidare rel. liten plats i anspråk, vilket är
av stor fördel, emedan utrymmet i en
hållfasthets-provningsmaskin vanligen är ganska begränsat.
Andra omnämnda tillämpningar äro: Utbalansering
av roterande maskindelar, som registreringsapparat
för seismografer, samt slutligen en undersökning av
tillväxten hos rotspetsen av en bondböneplanta2. I
det sistnämnda fallet fick man en experimentell
verifikation av en från Bose härrörande teori, att
tillväxten hos en planta sker pulserande.
använder sig av kapacitetsändringarna. Det är dock
tänkbart, att den i vissa fall kan vara av-fördel.
Thomas redogör för mätningar av små
längdförändringar (en extensometer är tämligen ingående
beskriven) och mekaniska svängningar samt pulserande
gas- och vätsketryck. Registreringen skedde med en
Einthovens Stränggalvanometer. Vid
tryckmätningarna nåddes en känslighet av c:a 10~4 mm
vattenpelare pr cm skalutslag.
0.3 0,4 O.t O.S /.o csr).
arstcrnc/ p/atfo—s/i o/s
Fig. 12. Sambandet mellan anodlikström och
avståndet metallplatta—spole vid Thomas’
metod (enl. Thomas).
Något senare än Dowling och tillsynes oberoende
av hans arbeten har Thomas publicerat en del
undersökningar enligt en metod, som föga skiljer sig från
dennes3. Kopplingsschemat är detsamma,
variationerna i anodlikströmmen åstadkommas emellertid av
Thomas ej genom att kapaciteten varieras, utan på
ett annat sätt. Placerar man nämligen tätt intill
spolen L i fig. 2, vinkelrätt mot dess axel en tunn
metallskiva, visar det sig, att anodlikströmmen
varierar med avståndet mellan skiva och spole. En av
Thomas’ kurvor häröver återges i fig. 12. Orsaken
till att dylika kurvor erhållas ligger naturligtvis i
skivans deformerande inverkan på spolens magnetiska
fält. Thomas har medelst ett vektorresonemang
behandlat frågan närmare. Känsligheten enligt denna
metod blir ej på långt när densamma, som om man
1 En sammanfattande redogörelse finnes i Phil. Mag. 1923,
1. c.
2 Dowling: Nature, 1921 (107), p. 523.
3 Thomas:’The Engineer 1923, febr. 9, p. 138; 1925. jan.
23, p. 102; 1926, jan. 22, p. 88.
Fig. 13. Indikatordiagram för en Indian motorcykel-maskin vid 1500
varv/min. Registrering med Stränggalvanometer (enl. Obata).
Anodlikströmmen kan, i förbigående nämnt, ändras
även genom variation av andra storheter:
återkoppling, självinduktion hos spolen i svängningskretsen
osv. Någon speciell fördel torde man dock sällan ha
av ett dylikt förfaringssätt. Såvitt författaren har
kunnat finna har någon sådan metod ej heller
kommit till användning.
Carman och Lorance1 ha använt Dowlings metod
för bestämning av dielektricitetskonstanten hos olika
gaser.
Japanen Juichi Obata har, förefaller det, nedlagt
ett mycket omfattande arbete på ultramikrometern.
Han har även givit densamma ett fullt
kommersiellt utförande,2 Hans apparat tillverkas av
en firma i Japan. Obata använder både metoden med
kapacitetsändringar och Thomas’ metod, som han
kallar "virvelströmsmetoden". Av hans många
tillämpningar är det en, som tilldrar sig särskilt intresse:
ultramikrometerns användning som indikator vid
hastigtgående förbränningsmotorer.3 Tryckdosan var
här mycket stabil, membranet bestod av en stålskiva
med 50 mm diameter och 2 mm tjocklek. Registreringen
skedde med Stränggalvanometer eller oscillograf, i
senare fallet efter föregående tvårörsförstärkning. Fig.
13 visar ett av oscillogrammen.
I övrigt har Obata konstruerat olika typer av
seismografer4 och en accelerometer6 samt gjort försök
över registrering av ljud, tryckvariationer och
mekaniska svängningar, delvis medelst
kondensator-mikrofon.6 För närmare detaljer hänvisas till hans
egna avhandlingar.7
Varje ny användning av ultramikrometern utgör i
viss mån även ett nytt problem. Då förf. nu övergår
till att ge en redogörelse för de undersökningar, som
1 Carman & Lorance: Phys. Rev. 1922 (20), p. 715.
2 Obata: Journal of the Optical Soe. of America, 1928
(16), p. 419.
3 Obata: Engineering-, 1927, aug. 26, p. 253. Obata &
Yosida: Report of the Aeronautical Research Institute, Tokyo,
1927, nr 28.
* Obata: Proc. Phys.-Math. Soc., Japan, 1927 (9), p. 1.
5 Obata: Proc. Phys.-Math. Soc., Japan, 1927 (9), p. 83.
6 Obata & Yosida: Report of the Aeronautical Research
Institute, Tokyo, 1925, nr 11. Obata: Journal of Franklin
Inst., 1927, p. 647.
7 En sammanfattande redogörelse finnes i Journal of the
Optical Soc. of America, 1928, 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
