- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 sept. 1929

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

111

6,7 X 6,7 m. Pålarna hava avsågats 0,15 m över
lågvattenytan. En mindre 0,9 m hög kista eller kasun
av trä har anordnats för partiet kring vattengången,
inneslutande pålarna och tjänande till utvändig form
för betonggjutningen. På insidan av den vägg av
kasunen, som är belägen utåt kanalen, har anordnats
3/s" tjock järnplåt, nående 0,3 m under och 0,9 m över
lågvattenytan. Å sidan utåt kanalen har
trä-kasunen borttagits efter fyrens färdigställande. Å
motsatta sidan har den däremot fått vara kvar och
övertäckts med en stenfyllning. Banken omkring
pålarna har vid arbetets utförande noggrant av jämnats
med sten och makadam till höjden 0,3 m under
lågvattenytan. Vidare har invändig plankform byggts
på 0,75 meters avstånd från den utvändiga formen.
Kring pålhuvudena har därefter gjutits en armerad
betongbalk 0,75 m bred och 0,9 m hög, bildande ett
hammarband å pålarna. Från normala vattenytan och
upp till 2,1 m över denna hava gjutits armerade 0,3 m
tjocka betongväggar med avrundade hörn. På
sistnämnda höjd har anordnats betongbalkar och däck.

Sedan gammalt har man använt stenfyllda träkistor
för undervattensdelen av underbyggnaden.

Denna typ är ofta mycket lämplig med hänsyn till
prisbillighet, enkelhet i konstruktion och utförande
samt dess användbarhet även vid relativt ojämn,
lutande eller relativt lös botten.

Ofta kan det vara lämpligt att minska
vattendjupet å den plats, där kistan skall apteras, genom att
verkställa en utfyllning av sten, som överst förses
med ett lager av skärv och makadam. Dylik mindre
sten kommer också till användning för att avjämna
mycket ojämn botten. Det är eljest en stor fördel
med kistor av trä, att man utan större svårigheter kan

Fig. 21. Raritan river, N. J., U. S. A.

anpassa kistans underkant i stort sett efter bottnens
form. Å kistan, som plägar sluta strax under
låg-vattenytan, anordnar man vanligen en kasun eller
dylikt, i vilken man gjuter betong ovanpå
stenfyll-ningen. Ofta kan det vara lämpligt att gjuta
understa partiet över kistan såsom undervattensbetong.

I dylika fall kan man å kistan med fördel anordna
impregnerad duk för att hindra vattenrörelse
underifrån genom stenfyllningen.

Det har ej sällan hänt, att fyrar med kistunder-

Fig. 20. Dykdalbfyr, stålrör (normaltyp).

Fig. 22. Livingstone Channel, Mich., U. S. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free