Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
MALNINGSFINHET, VATTENCEMENTTAL OCH
TRYCKHÅLLFASTHET HOS CEMENT.
Av ingenjör V. Bährner.
I ett tidigare meddelande i denna tidskrift
(väg-och vattenbyggnadskonst, häfte 8, 1928, sid. 110)
har lämnats en kort redogörelse med titeln
"Inverkan av ett cements kornstorleksfördelning på dess
hållfasthetsegenskaper". Specifika ytan, dvs. ytan
av 1 gram cementkorn, uttryckt i cm2, för de sju
däri angivna cementfraktionerna varierande mellan
780 och 1 215. Inom detta intervall visade det sig
emellertid vid de normenligt utförda proven, att
ce-mentets hållfasthetsegenskaper icke påverkades i den
grad, som man på förhand kunnat förmoda, men det
framträdde dock en tendens till större inverkan, då
den spec. ytan var mindre än 800. För att närmare
utreda detta spörsmål och dessutom studera
vatten-cementtalets inverkan på de olika
finhetsfraktionerna, har vid Cementas laboratorium numera även
utförts en del kompletterande undersökningar i detta
avseende, varvid de uttagna delproven tilllåtits
7M
300 160 /240 /m
"3fec./j///r y/o " drr?* pr jr&m cem&m^.
Fig. 1. Sambandet mellan tryckhållfasthet och spec. yta för de olika
delproven vid normenlig undersökning.
Fig. 2. Sållningskurva för den använda "idealbetongsanden". Sandens
finhetsmodul = 3,13.
variera beträffande spec. yta, inom ett större
intervall än för de ovan omnämnda undersökningarna.
Det för provningen uttagna cementet, som för
övrigt är av samma fabrikat som i den förra
undersökningen, blandades noga och uppdelades därefter i
7 st. lika delar. Ett prov av dessa provades i
ursprungstillstånd, under det de övriga underkastades
finmalning, så att dess kornstorleksfördelning vid
siktning på siktar med 900, 4 900 och 10 000
mask./cm-uppvisade följande resultat:
Tab. 1. Siktningsåterstoder för de olika delproven.
Delprov Litt. - Siktrest i viktsprocent på sikt med följande antal maskor pr cm3:
900 (d = 200)’ 4 900 (d = 88) 10 000 (d = 60)
A........................ 37,6 54,2 56,1
B....................... 24,2 44,8 51,6 !
C....................... 5,2 28,8 34,8 |
D........................ 7,0 11,0 17,0
E........................ 0,8 10,8 13,4
F................... 0,2 5,2 14,0
G........................ 0,1 0,4 1,0
i d = fria maskvidden, uttryckt i 1 000-dels mm.
Med samtliga delprov utfördes dels normenlig
undersökning, dels undersökning av tryckhållfastheten
efter 2, 7 och 28 dygn hos brukskuber med
"ideal-betongsand", utförda med vattencementtalen 0,5, 0,7
och 0,9. Dessutom utfördes
sedimenteringsundersök-ning på den del av cementproven, som vid siktning
enligt ovan passerade 10 000 maskors-sikten.
Normenliga provningar.
Med cement och normalsand tillverkades på vanligt
sätt i blandning 1 :3 viktdelar brukskuber, vilka
provades efter 2, 7 och 28 dygn. Resultaten härav
framgår av tabell 2 och fig. 1.
Tab. 2. Tryckhållfastheten efter 2, 7 och 28 dygn
hös brukskuber, tillverkade på normenligt sätt
med normalsand.
Delprov Litt. Spec. yta cm2/gr. Tryckhållfasthet i kg/cma efter följande lagringstider i dygn
2 d. v. 7 d. v. 28 d. k.
A....................... 360 27 83 196
B ........................ 381 54 104 237
C ........................ 605 97 223 425
D........................ 692 137 296 519
E ........................ 696 145 312 532
F....................... 717 165 333 542
G....................... 1 113 259 429 638
Sandundersökningar.
Med cement och "idealbetongsand" tillverkades för
hand brukskuber med vattencementtalen 0,5, 0,7 och
0,9, vilka provades efter 2, 7 och 28 dygn. Bruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
