Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
127
motsvarande friktionsvinkeln cp = 29,°7. I detta fall
uppgiver prof. F. cp = 32° enligt approximativ,
cp — 29,°1 enligt exakt metod.
För jämförelse angivas här nedan för några av de
Jämnt fördelad last Trian gellast
Erforderlig friktionsvinkel Erforderlig friktionsvinkel
h:b enl. prof. Fellenius enl.ovanj angivna metod h:b enl. prof. Fellenius enl. ovan angivna metod
approx. exakt approx. exakt
0,5 9,7° 8,8° 9,5° 0,5 10.4° 9,1° 10,2°
2 17,7° 16,1° 17,6° 1 14,4° 12,8° 14,2°
8 27° 25° 25,7° 1 16 32° 29,1° 29,7°
fall med rektangulär och triangulär belastning, prof.
F. behandlat, dels de friktionsvinklar, hari
erhållit genom grafisk passning, dels de enligt här
meddelade förfaringsätt beräknade
friktionsvinklarna.
Som synes ligga de enligt ovan anförda metod
beräknade friktionsvinklarna mellan de av prof. F. för
motsvarande fall angivna approximativa och exakta
värdena. Den goda överensstämmelsen utgör belägg
för metodens användbarhet, och de små differenser,
som föreligga, sakna i regel praktisk betydelse. Som
redan förut framhållits, är metoden alltid användbar,
sålunda oberoende av belastningsytans form.
UNDERBYGGNAD TILL FYRAR VID ÖPPEN SJÖ.
Av kapten Harry Lenander.
(Forts. fr. sid. 113.)
För en ny fyrbelyst farled in till Arkösund
igångsattes sommaren 1928 arbetena för en å bottnen fast
apterad, ca. 15 m hög fyr med agaljus på det ca.
2,5 m djupa grundet Norra Fällbådan, beläget ungefär
11 km utanför Arkösund, fig. 26. Grundet ifråga
består av berg med ganska sprickig och ojämn
över-yta. Man kunde ej utan alltför stora, tidsödande
och dyrbara utsprängningar erhålla större dimension
å ett avjämnat plan än ca, 8 meter med 2,7 meters
vattendjup. Utförandet av detta undervattensarbete
var synnerligen tidsödande, enär över grundet
brytande dyning och sjö omöjliggjorde borrning och
bergsprängning under nästan hela arbetssäsongen
nämnda år. Vid stormiga tillfällen under sommaren
var det ibland så kraftig rörelse i vattnet över
grundet, att utsprängda stenar av ända till ungefär 1
kubikmeters storlek spolades bort från planet och
kastades över intillvarande kvarvarande bergkant. I
början av juni i år var emellertid berget å fyrplatsen
iordningställt för mottagande av underbyggnaden.
Fig. 27 är en bild från sprängningsarbetena, För
borrningen användes pneumatlskt å en arbetsbåt
uppställt maskineri. Dykning ägde rum från en liten
stockflotte.
Beträffande konstruktionerna för fyrens
underbyggnad ägde jämförelse företrädesvis rum mellan följande
två, nämligen:
l:o den å fig. 28 visade med en kvadratisk träkista,
8 X 8 m, utan botten. Inuti kistan gjutes ett ca. 0,8 m
tjockt lager av undervattensbetong. Över
undervat-tensbetongen och innanför en träkasun utföres kraftigt
pyramidformigt, förankrat murverk av en halv meter
höga granitblock i dosering 2:1. Innanför detta
murverk gjutes betong om möjligt i torrlagd kasun.
Genom betongen och ned i berggrunden anordnas
förankringsjärn.
2:o ett koniskt (bläckhornsliknande) fundament,
bestående av en åttkantig eller rund betongkasun, vari
gjutes betong i torrt schakt. Fundamentet förankras
i berggrunden dels med järn, för vilka hål borras i
berget genom å kasunbottnen apterade rör, och dels
medelst undervattensbetong, som utfyller det mellan
berg’et och kasunen varande rummet innanför den
längs ytterkanten av kasunen befintliga fotlisten.
Av åtskilliga såväl tekniska som ekonomiska skäl
ansågs det vara ojämförligt lämpligare i förevarande
fall att utföra underbyggnaden enligt det förstnämnda
alternativet.
Träkistan med kasun och plattform byggdes i god
tid å Arkö innan sprängningsarbetena å platsen voro
fullbordade. Den sjösattes, fig. 28, med tillhjälp av
en enkel för tillfället anordnad slip av 4 stycken
långa stockar av trä jämte pallning. Den utan
botten byggda kistan med kasun m. m. bragtes att flyta
å avsett djup, 2 m, med tillhjälp av några tomma
järnfat.
Sedan kistan utbogserats och placerats i sitt
permanenta läge, belastades denna med bland annat
5 ton räls, och kistan fästes å bottnen med 12 stycken
i berget fastsatta järnstänger. Från kasunens
överdel och ned till berget utanför kistan anordnades 11
stycken spända wirestag. Intill kistväggarna på
deras yttre sida apterades betong i säckar,
utfyllande mellanrummet mellan utsprängda bergväggen
och kistan. För att erhålla god tätning vid
gjutning av undervattensbetongen voro på resp. ut- och
insidan av kistans nedre kant fästade remsor av
impregnerat duktyg så breda (105 cm), att de nådde
ett stycke ut på sidorna resp. utanför och innanför
kistkanten. Dessa utbredda remsor belastades med
förenämnda betongsäckar samt å kistans insida med
stenskärv etc.
Fig. 27. Fällbådan, undervattenssprängning 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
