Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
Fig. 13. Wohnhausblock, Capriviailee, Berlin. Horisontalbetoning, typisk övergång från
konstruktions- till dekorationsmotiv. Camouflage, som ger intyck av genomgående
horisontala glasfält.
zig, Prag och Wien1 utgör en indikator på den ganska
moderata radikalism som. så långt jag för min del
kunnat iakttaga, i regel präglar modernt,
kontinentalt byggande just nu — när det ej är fråga om
subventionerat experimentbyggande.
Ifråga om problemet: konstruktion och form, må
det tillåtas mig en liten exposé i bild, begränsad till
det enkla enfamiljshuset.
Jag har redan nämnt, att den dock mycket
radikala konstruktiva omläggningen av vårt
trähusbyggande icke givit anledning till motsvarande
omläggning av den yttre eller inre formbehandlingen. Icke
så att man ej med de använda standardelementen
utan vidare kan åstadkomma både sammanhängande
i Endast ett begränsat antal av dessa bilder ha här av
utrymmesskäl kunnat införas.
Fig. 14. Wohnhausgruppe "Am Friedrichshain" Berlin. Vertikal- och
horisonalbetoning, den senare Camouflage.
fönsterrader och horisontaltak. Ett
exempel på varierande formbehandling,
med normala konstruktionselement, ger
fig. 12, där bl. a. eventuell "utveckling"
från normal fönsterindelning till
genomgående horisontala glasfält, verkliga och
camouflerade, åskådliggöres.
Motsvarande yttre verkan ge eventuellt
genomgående balkonger. Vertikalbetoning
uppnås genom glasisättningar eller
glasutbyggnader. Med det flacka taket har man
så in nuce hela skalan av i det yttre
framträdande motiv, karakteristiska för "den
nya sakligheten". Jämför härmed de
typiska vertikal- och horisontalbetonade,
moderna tyska hyreshusen i bild 13 och
14. Men att någon enda av dessa för
övrigt redan länge kända och använda
variationsmoment i byggnadens
gestaltning skulle a priori och under alla
omständigheter representera en ekonomisk
vinst och täcka ett oavvisligt behov,
detta återstår ännu att bevisa. Därmed är icke sagt,
att de icke böra komma till användning — när så
av byggherren kräves och kassan räcker till.
Mot en rationalisering av vårt husbyggande, mer
eller mindre Corbusierbetonad (om uttrycket
till-iåtes mig), går emellertid en stark strömning
genom tiden. Detta är i och för sig gott och
väl. Av verklig ekonomisering och praktiskt
till-låtlig koncentration, liksom av effektiva
byggmetoder, ha vi ovillkorligen behov. Men det är av vikt
att ett rationaliseringsarbete av denna art bedrives
med psykologisk och pedagogisk inriktning, att man
icke onödigtvis "trampar i gräset". Motstånd möter för
övrigt redan i fråga om de allra starkast motiverade,
rent konstruktiva omläggningar av hävdvunna
arbetsmetoder. Fig 15 visar ett exempel på sådana
reformmoment, som för sitt genomförande kräva decennier
av måttfull, försiktig propaganda för ett allmänt
genomförande. Här är dock fråga om rationalisering,
påtaglig, bevisbar, grundligt prövad — och likväl
ännu i denna dag långt ifrån förståelig utan vidare
för den byggande allmänheten, icke heller alltid för
fackmannen, inom den mest benhårt konservativa av
alla produktionsgrenar. Detta såsom ett memento
för reformentusiaster, vilka vilja "med skri och med
dån" välta omkull en byggnadskultur, som dock
självklart rymmer realvärden, och bygga upp en ny
från grunden — med icke alltid bevisbar ekonomi
och saklighet som motivering. Det är icke sagt att
ett nymornat intresse för "språnget framom det
välkända i tillvaron" är av förblivande art. Eller att
den inrotade uppfattningen om hemmets trevnad och
skönhet låter sig ändras med maktspråk eller genom
propaganda för estetikens avskaffande.
Mig synes den moderna svenska
husbyggnadskonsten, sådan densamma ter sig i realiteten just nu, i
väsentliga delar kugga i det reformprogram, som i båda
inledningsföredragen angivits. Vissa överdrifter i
konstruktion och form, här ovan påtalade, böra dock
bortarbetas. Alltför skärande dissonanser i
stadsbilden och i heminteriören, som uppstå genom kritiklöst
anammande av kontinentala klichéer i fråga om
byggnadens yttre och inre gestaltning, böra undvikas.
Kan så arbetet på den eftertrådda sunda samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
