Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - 1929 — ett gott år för den industriella produktionen — 1930? av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
3
kapaciteten håller på att sjunka eller kan befaras
komma att göra det inom den närmaste tiden. Man
utnyttjar i stället de gamla anläggningarna till
bristningsgräns för att hålla företaget så likvitt som
möjligt inför eventuella dåliga tider. Man måste därför även
under de allra gynnsammaste omständigheter utgå ifrån
att det måste dröja en ganska avsevärd tid, innan
följderna av fondbörskraschen ha övervunnits. De
amerikanska industriella auktoriteterna äro relativt
optimistiska och förespå en sådan återhämtning för
produktionen mot slutet av 1930, så att densamma då
skulle vara uppe i närheten av nivån före omslaget.
Fullt så optimistiska synas de ledande bankerna icke
vara utan ställa sig mera reserverade ifråga om vad
den närmaste tiden kan bära i sitt sköte. För vårt
lands del blir konjunkturutvecklingen i allra högsta
grad avhängig av den amerikanska, men även om den
amerikanska konjunkturen skulle utveckla sig
förmånligare, än man nu kan ha anledning att förmoda,
så synes en av våra mera betydande industrier,
trävaruindustrien, komma att nästa år få arbeta under
mycket oförmånliga förhållanden på grund av den
ryska konkurrensen. Denna äger icke rum efter
ekonomiska linjer, då ju trävaruindustrien, liksom övriga
exporterande ryska industrier, endast utgöra medel
att skaffa rådsrepubliken det oundgängliga behovet
av utländsk valuta, oavsett till vilket pris det måste
ske.
Huru utomordentligt förmånligt den amerikanska
industriens läge var under de tio första månaderna av
det gångna året, dvs. innan ännu börskraschens
verkningar gjort sig gällande, framgår av de förut anförda
siffrorna ur Federal Reserve Boards
produktionsindex. Den högsta indexsiffran under fjolåret var 114
och gällde månaderna september och oktober under
det att den lägsta siffran för i år var 117 och
registrerades för januari och februari samt oktober. Det
torde icke råda något tvivel om att de båda sista
månaderna av detta år komma att visa siffror, som
innebära bottenrekord för året, och det synes icke heller
uteslutet, att december kommer ner i en siffra under
medelsiffran för fjolåret, ja kanske t. o. m. i
närheten av nämnda års bottensiffra. Året i dess helhet
torde inom de flesta industrier trots de två sista
månaderna komma att uppvisa de högsta
produktions-kvantiteter, som hittills uppnåtts. De tio första
månadernas tillverkningssiffror för basindustrierna tala
sitt tydliga språk. Stålproduktionen har sålunda
stigit med hela 15 proc. till 48,5 mill. ton och
tackjärns-kvantiteten med 16 proc. till 36.8 mill. ton samt den
brutna mängden kol med 6.4 proc. till 450 mill. ton.
Automobilindustrien har visserligen icke infriat
branschmännens alltför optimistiska uppskattningar
från årets början av den kommande avsättningen,
men årsresultatet måste, huru än den ännu icke
redovisade delen av året utfaller, betecknas såsom
utomordentligt förmånligt. Tillverkningen uppgick under
de tio första månaderna till 5,02 mill. vagnar mot 3,87
mill. under samma tid i fjol. vilket innebär en ökning
på hela 29.7 proc., och då hela omsättningen under
1928 endast utgjorde 4,4 mill. st., blir årssiffran under
alla förhållanden rekord. De båda sista månaderna
av året, torde väl knappast visa en total kvantitet,
som kommer högre än någonstans mellan 1/3 och 2/5
mill. st. Inom petroleumbranschen gör sig en
kraftig överproduktion gällande, och utvinningen under
de nio första månaderna har sprungit upp till cirka
760 mill. barrels mot 665 för samma tid i fjol. Även
de industrier, som arbeta på den mera kortsiktiga
konsumtionen, uppvisa en ökad omsättning. Landets
konsumtion av ull har sålunda under
januari—oktober uppgått till 442 mill. lbs. mot 390 mill. under
samma månader av 1928 och de tio första månaderna
av fjolåret visade en bomullskonsumtion på 5.96 mill.
balar mot 5,43 året förut. Byggnadsverksamheten
har så gott som hela året legat på ett något lägre
plan än under 1928. Det är emellertid icke blott den
kvantitativa sidan, som företer denna ljusa bild, utan
även räntabilitetssiffrorna visa en avsevärd
förbättring. För de tre första kvartalen uppgår sålunda
nettot enligt en undersökning av National City Bank för
638 amerikanska bolag till sammanlagt 3 222 mill.
dollar, vilket innebär en ökning med 20,3 proc.
gentemot samma tid i fjol. Anmärkningsvärt är dock,
att den kvantitativt synnerligen betydande
automobil-gruppen visar en minskning av sitt netto med 2,3 proc.
Givetvis är det den fortsatta kraftiga förbättringen av
räntabiliteten, som i främsta rummet stimulerat
spekulationen. men härtill har dessutom bidragit, att den
stora allmänheten dragits in i densamma på ett sätt,
som saknar motsvarighet tidigare. Det måste
betecknas såsom ganska försvårande, att icke kursrörelsen
retarderats på en tidigare punkt. Europas
finans-press och dess mera framstående nationalekonomer
ha länge varit på det klara med att ett kraftigt
bakslag var oundvikligt, medan däremot i U. S. A. blott
enstaka röster, som icke förmått göra sig hörda, höjts
mot denna den största ha u s se sp ek ula tion, som de
amerikanska fondbörsernas historia känner. En
kurs-sättning, som ger omkring 31/2 proc. eller därunder
i effektiv avkastning, är givet i och för sig endast
möjlig mitt under en kraftig stegring av företagens
räntabilitet och så länge man på grund därav kan
räkna med fortsatt kursstegring. I det ögonblick, då
stagnation i denna utveckling befaras av mera
betydande spekulanter, förefinnes också fröet till en kris.
som snabbt växer fram. då ju börsen omedelbart
diskonterar denna fara. Spekulationens utveckling
under de senaste åren avspeglar sig tydligt i följande
siffror för förräntningen av medelkurserna å
amerikanska industriella stamaktier under åren 1926—28
5,3 proc., 5.1 och 4,6, medan såsom förut nämnts
förräntningen enligt kurserna omedelbart före krisen
var nere i omkring 3,5 proc. Samtidigt har räntan för
de bankkrediter, som ställts till näringslivets
förfogande, stigit kraftigt; diskontot för "commercial
acceptances" utgjorde för de nämnda tre åren resp.
4,20, 4.14 och 4.78 ocli var omedelbart före krisen uppe
i 6 proc.
England.
För Englands del har det gångna året, såsom förut
framhållits, kännetecknats av en relativt förmånlig
utveckling av den tunga industrien, medan däremot
textilindustrien har haft en mycket dålig konjunktur.
Board of Trade’s produktionsindex visar för de tre
första kvartalen av det gångna året följande
index-tal 110,2 (f. å. 109.3), 111,9 och 110,3 (f. å. 100,2). För
textilindustrien äro motsvarande tal 101,7, 99,6 och
91,2, medan indextalet för hela 1928 var 99,9
(1924 = 100). Motsvarande serie indextal för
gruvindustrien var 98,9, 92,6 och 94,4 och ett årsindextal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
