Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1930 - De europeiska kolexportmarknaderna under 1929, av Bn. - Läget på den internationella järnmarknaden vid årsskiftet, av J. W. Reichert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
19
sten av en kolkartell i England. Om denna, såsom
antagligt är, kommer till stånd, och om
överenskommelser med övriga kolexporterande länder träffas,
varigenom möjligheter skapas att reglera
produktionen i enlighet med vad som betingas av efterfrågan,
är det troligt att den nuvarande prisnivån kommer att
bibehållas och måhända ytterligare något höjas, bl. a.
för att möjliggöra en förkortning i arbetstiden.
Om kolmarknaden däremot helt lämnas att utvecklas
utan några som helst ingrepp, är det knappast
troligt, att den nuvarande prisnivån kan upprätthållas,
utan att i stället en tillbakagång under tilltagande
konkurrens kommer att äga rum.
Det nuvarande prisläget torde i stort sett vara
tillfredsställande för stora, modernt inrättade gruvor och
medgiva en rimlig förräntning av det
investerade kapitalet. Man ser ofta uppgifter om att
prisnivån endast ligger så och så många procent över 1913
års priser, under det att den allmänna prisnivån
ligger åtskilligt högre. En jämförelse med 1913 är
emellertid missvisande, alldenstund detta år för
kolindustrien var ett utpräglat lågkonjunkturår med höga
kolpriser. Om man exempelvis jämför dagspriset å
sekunda gaskol med priset 1913, finner man att det
förra ligger endast omkring 20 % över det senare.
Tager man i stället medelpriset för 10-årsperioden
1904—1913 till jämförelse, framgår det att dagens pris
ligger bortåt 55 % över detta. Man kan m. a. o. icke
f. n. påstå att kolpriserna nu äro oberättigat låga
jämfört med prisnivån i allmänhet.
Inför det nu påbörjade året kan man endast uttala
den förhoppningen att den nuvarande prisnivån utan
hjälp av konstlade medel skall kunna bibehållas, ty
detta betyder goda konjunkturer även för övrig
industriell verksamhet i vår världsdel.
Bn.
LÄGET PÅ DEN INTERNATIONELLA JÄRNMARKNADEN
VID ÅRSSKIFTET.
Av dr J. W. Reichert.1
Är den långvariga internationella krisen på
järnmarknaden numera överstånden? Man känner sig
frestad att besvara frågan jakande om man jämför
1929 års produktion av järn och stål med
produktionen under år 1928. Yärldsproduktionen av tackjärn
visar sålunda en ökning med mer än 9 % medan
produktionen av götmetall ökats med över 10 %.
Produktionssiffrorna för tackjärn (99 mill. ton) och för
götmetall (123 mill. ton) under året 1929 beteckna i
och för sig rekord och den absoluta
produktionsökningen (7,7 mill. ton tackjärn och 11,5 mill. ton
göt-metall) har endast ett fåtal motsvarigheter under tiden
före världskriget.
Europa har endast i fråga om
tackjärnsproduktionen kunnat behålla sin ledande ställning.
Världsdelens sammanlagda tackjärnsproduktion uppgick
nämligen under året till 50 mill. ton mot Amerikas 43,4
mill., medan däremot Amerikas produktion av
götmetall utgjorde nära 61 mill. ton mot Europas 58 à 59
mill. Amerikas produktionsökning i fråga om
götmetall uppgår till 7 mill. ton, motsvarande en
procentuell ökning av 13 %. Ökningen av den europeiska
götmetallsproduktionen stannar däremot vid endast
7 à 8 %. I fråga om tackjärn är den procentuella
ökningen ungefär lika för båda kontinenterna.
Om man emellertid tar hänsyn till att Europas
produktion av gjuttackjärn (över 8 mill. ton) är ca 3 mill.
ton större än Amerikas, blir Europas sammanlagda
produktion av gjuttackjärn och götmetall 67 à 68 mill.
ton, medan motsvarande siffra för Amerika blir 66 à
67 mill. ton.
Tyskland har sedan 1927 icke kunnat öka sin
produktion av vare sig tackjärn eller götmetall, och dess
procentuella andel av världsproduktionen har som
följd härav sjunkit. Däremot har exporten av järn
och stål utvecklats på ett annat sätt. Medan under
i Doktor Reichert är verkställande styrelseledamot i
Verein Deutscher Eisen- und Stahlindustrieller.
året järnexporten från Amerika och Belgien (inkl.
Luxemburg) stigit endast obetydligt, och medan
Frankrikes järnexport gått tillbaka med ca 600 000
ton, har den tyska ökats med nära 800 000 ton och
den engelska med ca 700 000. Tysklands export av
tackjärn, götmetall, valsat järn och stål samt
järn-och stålvaror (exkl. maskiner och fartyg) uppgick
under 1929 till ca 5,8 mill. ton, medan motsvarande
export från Frankrike, Storbritannien och den
belgisk-luxemburgska tullunionen stannar vid ca 5 mill.
ton för vartdera landet.
I världshandeln omsattes under år 1929 över 25
mill. ton järn och stål, dvs. ca 1 mill. ton mer än
under år 1928. Produktionsökningen har alltså till
största delen absorberats inom de järnproducerande
länderna själva. Under åren 1928 och 1929 ha de
åtta största järn- och stålproducerande länderna
sinsemellan utbytt 8 à 9 mill. ton av den exporterade
kvantiteten, medan återstoden, ca 16 mill. ton,
avsatts inom övriga länder.
Bland järnimporterande länder dominerar
Storbritannien med en årsimport av nära 3 mill. ton, närmast
följt av Tyskland med nära 2 mill. ton. Det oaktat
torde Storbritannien och Tyskland med avsetnde på
järn och stål kunna uppvisa en mera aktiv
handelsbalans än andra länder.
Med avseende på prisläget är att märka, att
länderna med guldmyntfot, särskilt Tyskland,
Storbritannien och U. S. A. även under 1929 strävat att hålla
priserna på hemmamarknaden så stabila som möjligt.
Detta har däremot ej lyckats Frankrike och
Belgien-Luxemburg, där prisnivån å järn och stål uppvisat
betydande fluktuationer. I Belgien ha dessa under året
uppgått till 15 à 20 %, vilket icke kunnat undgå att
inverka på prisbildningen på världsmarknaden.
Sålunda undergingo exportpriserna under inverkan av
den belgiska prisnivån en nästan oavbruten sänkning
från början av året ända till senhösten 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
