Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1930 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Väg- och vattenbyggnadskåren - Nationernas förbunds domstol i Haag - Trafik a.-b. Grängesberg—Oxelösund - Tysklands import av svensk järnmalm - Världsproduktionen av kväve - Stockholms stads flytande badhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
25
har ännu ej kunnat bestämmas. Den har redan passerat
25 000 timmar. Största tubdiameter utgör för närvarande
3 5 mm och strömfördelningen utgör normalt 1,5
kvadratdecimeter per ampèr. 25 milliampèr är standard. (El.
World II, h. 19, s. 928). Innermatteringen av
glödlampor, som nu utan prisförhöjning allmänt förekommer i
marknaden för vanliga lampstorlekar, torde på grund
av de stora fördelar den erbjuder inom kort bliva helt
dominerande. (Sparwirtschaft, h. 11, s. 572.) Den
kombinerade ljusbågs- och metalltrådslampan har framförts
för att åstadkomma ett mera fullständigt och
hälsosammare spektrum än vad hittills utförda lampor förmått.
Lampan lämnar 7 % av effekten i metalltråden, 25 % i
ljusbågen och 68 % vid elektroderna. Man har sökt
åstadkomma ett efterliknande av midsommar och
middagssolstrålningen med våglängder ofarliga för ögat.
(Electr. World II, h. 17, s. 835.)
Vid gasers och ångas utströmning har man iakttagit
gnistbildning, härrörande av friktionselektricitet, vilket
föranlett särskilda försiktighetsåtgärder vid
gaspåfyllning av luftskepp m. m. (Schweiz, Bauz. II, h. 21, s. 263.)
Brenzinger och Dessauer använda glimurladdning mellan
en mycket tunn uppspänd tråd som anod och ett
omgivande uppslitsat rör för åstadkommande av ljud utan
användande av ett membran. Väsljuden bli väl
återgivna. (E. T. Z., h. 42, s. 1526.) Genom användning av
fotocell för emottagande av infraröda strålar kunna de
därav uppstående elektriska impulserna omtransformeras
till ljusimpulser, varigenom således en "noctovision"
åstadkommes. (Sv. Bergs- & Brukstidn., h. 11, s. 126.
Techn. Bl. nr 20.) New York Edison använder en
radioanläggning, som signalerar ankommande åskmoln från
300 km avstånd och mindre. Genom olika signaler
varskos de olika elektricitetserken, så att full belysning
kan erhållas, då det plötsligt mörknar. (Schweiz. Bauz.
II. h. 21, s. 18.) Säkerheten till sjöss och i luften har
helt säkert vunnit avsevärt på radiopejlingen. Den
verkställes dels från land genom en telefunkenkompass, som
består av 32 riktantenner som i tur och ordning med en
sekunds mellanrum utsända tecken. Då nord-syd
passeras, utsändes ett oriktat tecken, varför man således ur
tidsavståndet mellan det oriktade tecknet och största
utslaget kan bestämma bäringen. Ramsjälvpejlaren med
katodförstärkning arbetar mot en fast radiofyr och ger
största utslag vinkelrätt mot bäringen. Lokala pejlingar
(särskilt för flyg) verkställes med V-antenner, där den
ena ger a och den andra n. Resulterande tecken blir
ett kontinuerligt streck vid bäring. I särskilt
svår-navigabla farvatten utlägges en ledkabel, förande
växelström av ljudfrekvens eller därunder, som med ombord
anordnade spolar eller elektroder i tvenne telefoner
följes, då man med anordningen kan konstatera var fartyget
befinner sig i förhållande till ledkabeln. (Z. V. D. I.,
h. 44, s. 1581.) Frithiof Holmgren.
NOTISER
Väg- och vattenbyggnadskåren. K. m:t har till
överstelöjtnanter i väg- och vattenbyggnadskåren utnämnt
majorerna i kåren O. A. Å. Tydén och A. Ekwall, till
majorer i samma kår kaptenerna Hj. S. Unander, A. V.
Lange, C. Y. Zacco, J. V. Mattsson, G. J. J. Smitt, W. von
Greyerz, G. E. O. Lindman, E. G. R. Schåltz och M.
Serrander, till kaptener i samma kår löjtnanterna C. G.
Bjuke, S. G. F. Söderbom, C. J. H. J. Schmidt, S. E.
Ern-1’ors, C. R. F. Torgén, B. Sjögren, J. G. Markgren, E. M.
Albert, N. A:son von Matern, S. V. Erikson, E. G. W.
Lindquist och K.-G. M. Hjort samt till löjtnanter i samma
kår civilingenjörerna B. Lindham och N. Å. R. von
Malmborg.
Nationernas förbunds domstol i Haag. Till tekniska
bisittare i Nationernas förbunds permanenta
internationella domstol i Haag har k. m:t utsett
generaldirektörerna Axel Granholm och Gösta Malm.
Trafik a.-b. Grängesberg—Oxelösunds malmskeppning
uppgick under december 1929 till 768 000 ton mot 465 000
ton i december 1928. Under hela året 1929 utskeppade
bolaget 9 543 000 ton mot 4 265 000 ton år 1928.
Tysklands import av svensk järnmalm uppgick under
de tre första kvartalen av 1929 till sammanlagt
12 681000 ton, motsvarande ett värde av 234 mill.
riksmark. ■
Världsproduktionen av kväve under året 1928—29
utgjorde enligt statistik, utgiven av British Sulphate of
Ammonia Federation, 2 113 000 ton, vilket innebär en
ökning i jämförelse med året 1927—28 med 389 000 ton
eller 22,5 %. Under samma tid hade konsumtionen av
kväve ökats med 230 000 ton eller 14 % till 1 872 000
ton. Av den producerade kvävekvantiteten förekomma
41 % i form av ammoniumsulfat, 23 % som
chilesalpeter, 10 % som kalkkväve och 6 % som kalksalpeter.
Största produktionsökningen, 100 000 ton kväve, uppvisar
chilesalpetern.
Stockholms stads flytande badhus. Nyligen sjösattes
vid. a.-b. Contractors varv i Nyköping pontonen till
Stockholms stads flytande badhus. Pontonen skall på
vårsidan bogseras till Stockholm, där den förlägges i
Liljeholmsviken. Badhuset, som närmast är avsett för
befolkningen, särskilt arbetarbefolkningen, i de
västligare trakterna av Södermalm, blir med en badfrekvens
av maximalt 500 bad per dag (för vilken frekvens
maskineriet är beräknat) icke av större dimensioner, men
anläggningen är, utom genom att den erbjuder nyheter ur
konstruktionssynpunkt, intressant därigenom, att den
innebär ett försök till lösning av huvudstadens badfråga
efter nya linjer, för vilka en utförlig redogörelse förut
lämnats i Teknisk tidskrift (1928, sid. 309). Utan att
därigenom eftersätta kravet på trevnad och hygien har
man sålunda konsekvent uteslutit den hittills i fråga
om badinrättningar brukliga lyxen i form av
marmorinredningar o. dyl. I stället har man sökt erhålla en
Fig. ]. Sjösättning av betongpontonen till badhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
