Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1930 - Fr. Lilliehöök †, av N. Lll. - Tekniska studieresor och -berättelser, av Karl Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’34
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
delar och uppehöll under större delen av vårterminen
1898 lektoratet i nämnda ämne under lektor W.
Hoff-stedts sjukdom. L. utnämndes 18C8 till lektor i
skeppsbyggnadskonst och 1911 till professor i
skeppsbyggnadslära vid Tekniska högskolan, vilken professur
han innehade i femton år. Han utsågs 1912 till
fack-skoleföreståndare för den nybildade fackskolan för
skeppsbyggeri därstädes, i vilken befattning han
kvarstod till 1926. L. har dessutom åren 1896—1912 varit
lärare i fartygsritning vid Tekniska skolan i
Stockholm och 1898—1910 i skeppsbyggnadskonst och
maskinlära vid Sjökrigshögskolan.
Vid Allmänna konst- och industriutställningen 1897
i Stockholm var L. sekreterare i tekniska
utskottet-Under många år har han av magistraten i Stockholm
varit förordnad som besiktningsman för fartyg. L.
var åren 1919—21 ledamot av styrelsen för
teknologföreningens avdelning för Skeppsbyggnadskonst, där
han hållit föredrag och ofta bidragit med värdefulla
och sakrika inlägg i diskussionerna. Han var vidare
ledamot av Institution of Naval Architects i London
och Society of Naval Architects and Marine
En-gineers i New York. L. har tillkallats som
sakkunnig bl. a. vid tillsättning av den nyinrättade
professuren i skeppsbyggnadslära vid Tekniska högskolan i
Helsingfors.
L. patenterade år 1903 ett system att bygga fartyg
med långskeppsspant, som i vissa fall erbjöd stora
fördelar framför det vanliga transversala byggnads-
sättet. Efter mångåriga patenttvister med en
engelsman, J. W. Isherwood, som mycket intresserade sig
för det longitudinala systemet och bl. a, tillämpade
det på tankfartygskonstruktioner, avkunnade högsta
domtolen i London slutligen år 1920 dom till förmån
för L:s representanter. Långskeppsspautsystemet har
som bekant, blivit av mycket stor betydelse för
nutidens många fartyg för bensin- och råoljetransporter.
L. har Tit övat ett betydande tekniskt skriftställeri.
Han har bl. a. författat de viktigaste skeppsbyggeriet
berörande avdelningarna i förra upplagan av
Uppfinningarnas bok.
Tillbakadragen och älskvärd till sitt väsen och
rättrådig till sin karaktär var Fredrik Lilliehöök en
sällsynt gedigen och fin personlighet. Han var även
hjälpsam som få. En storslagen gästfrihet
utvecklades av L. och hans maka såväl i deras vinterhem i
Stockholm äom på deras ståtliga gods Lindhult i
Halland. L. förstod i många fall på ett klokt sätt
genomdriva de önskemål och idéer han förfäktade. Som
lärare var han synnerligen omtyckt och värderad,
vilket tog sig spontana uttryck vid hans 60-årsdag.
Närmast sörjande är makan Elise L., född Hector,
och sonen godsägaren löjtnant Bertil L. med maka
och två söner. I sorgen vid Fredrik Lilliehööks bår
deltaga lärarkamraterna vid Tekniska högskolan
liksom hans många forna elever jämte vänner inom
såväl som utom Sv. teknologföreningen.
N. Lll.
TEKNISKA STUDIERESOR OCH -BERÄTTELSER.
Av f. gatudirektören Karl Tingsten.
En studieresa har till ändamål att inhämta ökad
kännedom om vissa frågor och förhållanden. Den
kan avse antingen att anskaffa betydelsefulla
upplysningar i ett på förhand givet avseende, eller också
att enligt den resandes eget bedömande helt omfatta
studier inom ett vidsträckt verksamhetsfält. Resor av
det förra slaget ha ett bestämt praktiskt syfte och
avser oftast att inhämta upplysningar om ännu
endast på få ställen tillämpade större förebildliga
nyheter på det tekniska området. Resor av det senare
slaget ha däremot ingen sådan särskild uppgift, utan
syftet med dem är närmast att taga reda på
förhållanden som till äventyrs kunna vara föredömliga för
det egna landet. Resorna kunna sålunda betraktas
som ett försök härvidlag. En avgjord principell
skillnad råder därför mellan de tvenne slagen av
studieresor. vilket naturligtvis ej hindrar att bägge ibland
kunna förenas i en och samma färd. liksom ock att
gränserna mellan det ena och det andra slaget någon
gång kunna vara rätt svävande. Vid ett mera
allmänt bedömande av resornas värde för andra än
resenären torde detta böra så utfalla, att medan resorna
i ett särskilt syfte kunna anses behövliga och i
många fall fruktbärande, kunna i flertalet fall nog
vissa tvivel härom råda beträffande resor i allmänt
syfte.
Närmast på grund av denna uppfattning göras
sistnämnda slags studieresor här till föremål för en del
undersökningar, som möjligen kunna vara ägnade att
i någon mån belysa innebörden av dessa sannolikt
alltför ymnigt förekommande resor.
Ytterst har det slag av studieresor, som här
sålunda avses, sin rot i den för vårt land så olyckliga
underskattningen av oss själva och våra egna
möjligheter. i föreställningen att förhållandena i
utlandet snart sagt med nödvändighet skola vara bättre
ordnade än hos oss. I de flesta fall råder ju dock
raka motsatsen, vilket vi i vår sjukliga blygsamhet
dock ej äro benägna att inse, trots att försäkringar
härom i mängd just komma från utlandet.
Visserligen har, vad särskilt studieresorna angår,
föreställningen om deras förmåga att råda bot för
svårigheter, att visa vägen till något bättre i skilda
avseenden glädjande nog börjat att vackla, men,
uppriktigt sagt, vilja vi ej alltid medge detta. Fiktionen
om dessa resor måste hållas vid makt. Framför allt
är detta angeläget för de resande själva, vilka för
det egna fallet ej gärna kunna underlåta att söka
försvara reseväsendets förment stora betydelse.
Men annars torde man numera rätt väl förstå, att
dessa studieresor, såsom de i allmänhet bedrivas ej
gärna kunna vara nämnvärt givande. Den resande
synes nämligen ofta fatta sin uppgift, som om det i
främsta rummet ålåge honom att "göra" så många
städer och länder som möjligt. Då härvid under en
resetid av 3 à 4 veckor 4 à 6, kanske än flera,
länder besökas, är det ju uppenbart, att det ej kan bli
tal om studier i egentlig mening. Ej så att den re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
