Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Industriell ekonomi — ett definitionsproblem, av E. Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE KNIS Kli D S KRI FT
HÄFT. 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 25 JAN.
ÅRG 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Industriell ekonomi — ett definitionsproblem. — Tekniken inför årets riksdag. — Trollhätte
elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare. — Isbrytarefrågan. — Notiser. — Tekniska föreningar.
— Sammanträden.
INDUSTRIELL EKONOMI — ETT DEFINITIONSPROBLEM.
Intresset för industriellt ekonomiska frågor har på
sista tiden visat en livlig tendens till stegring. Denna
tendens har varit märkbar icke endast bland dem som
omedelbart ha anledning att syssla med hithörande
problem utan även bland den stora allmänheten.
Som ett typiskt bevis för detta påstående får väl
arbetsfredskonferensens resultat räknas, vilket
sedermera utmynnade i arbetsfredsdelegationens rapport,
som utkom i sept. 1929. Av denna rapport upptager
som bekant utredningen om förbättrad
upplysningsverksamhet i industriellt ekonomiska frågor en
mycket väsentlig del. Sålunda föreslås bl. a. för de högre
tekniska läroanstalterna anordnandet av
undervisning i ett nytt ämne, benämnt "arbetsledningens
praktiskt ekonomiska sociala och yrkeshygieniska
samt arbetspsykologiska problem", eller event.
sammanslagning av nationalekonomi, rättskunskap och
industriell ekonomi under denna benämning.
För det lägre arbetsbefälet föreslås inrättandet av
en central utbildningsanstalt, ett
"arbetsledareinstitut", där verkmästare och förmän kunde erhålla
undervisning i hithörande ämnen. Vidare beröres
värdet av föreläsningskurser i industriellt ekonomiska
frågor, avsedda för den stora allmänheten.
Ett annat bevis för detta intresse är den
föreläsningskurs i sociala och industriellt ekonomiska
frågor, som anordnades av Svenska teknologföreningen
den 20—23 nov. f. å.
Även bland arbetarna ha åtgärder vidtagits att
"go from sounds to things". Arbetarnes
bildningsförbund lär nämligen vara betänkt på att innevarande
år upptaga ämnet industriell ekonomi på sitt program.
Då det emellertid gäller att definiera begreppet
industriell ekonomi, synes ganska stor oklarhet vara
rådande. Mellan övriga discipliner inom vetenskapen
har man lyckats ernå en ganska god differentiering.
Så t. e. är man ju tämligen på det klara med vad
som är att räkna till fysik och kemi även om vissa
företeelser stå på gränsen däremellan. Men vad
menas med industriell ekonomi?
Går man till litteraturen, så finnes, författaren
veterligt, endast två alster på svenska språket med
benämningen industriell ekonomi. Det ena är
överingenjör Forsbergs välbekanta arbete, det andra är ett
kompendium i ämnet, utgörande framlidne ingenjör
Bergelins efterlämnade anteckningar och utgivet av
teknologföreningen C. S. i Göteborg. Därmed är icke
sagt att dessa verk äro de enda, som behandla
ifrågavarande ämne; tvärtom finnes även på svenska
en hel rad av framställningar, omfattande större eller
mindre delar av ämneskomplexet, t. e.
verkstadsorganisation, rationell arbetsledning, industriell
självkostnadsberäkning etc. Någon lösning av det uppställda
definitionsproblemet lämna de emellertid icke.
Forsberg uppdelar ämnet i följande avdelningar:
självkostnadsberäkningar, verkstadsorganisation,
avlöningssystem och rationell arbetsledning. I
inledningen framhålles dessutom att sanitära och
skyddsåtgärder äro förhållanden, som äro väl värda att
betraktas i samband med den industriella ekonomiens
studium, ehuru de stå på gränsen till det sociala området.
De åsyftade ämnena torde vara fabrikshygien och
arbetarskydd.
Bergelin utvidgar ämnet att omfatta även
utredning om de olika slagen av ekonomiska
sammanslutningar och, förutom verkstadsorganisation, även en
kortare beskrivning av affärsorganisation. Vidare
behandlas företagets kraft- och belysningsfrågor
relativt utförligt. Slutligen är ett kapitel ägnat åt
arbetsgivare- och arbetaresammanslutningar.
Granskar man de olika tekniska
undervisningsanstalternas läroplaner finner man äveii här en ganska
stor förvirring rådande, då det gäller benämningen
av ifrågavarande ämneskomplex. Över huvud taget
synes benämningen industriell ekonomi endast
användas vid de högre läroanstalterna, fastän undervisning
i större eller mindre delar av ämnet meddelas även
i de lägre. Vid Tekniska högskolan är ämnet
uppdelat i tre olika kurser, den ena huvudsakligen
avsedd för mekanister och elektriker, den andra för
bergsmän och den tredje för hus- och vattenbyggare.
Dessutom meddelas som nämnt undervisning i de
närliggande ämnena nationalekonomi, rättskunskap,
teknisk, fabriks- och byggnadshygien.
Vid Chalmers tekniska institut är ämnet icke
uppdelat och rättskunskapen inskränker sig
huvudsakligen till yrkeslagstiftningen.
Beträffande de tekniska gymnasierna, fack-,
elementar- och yrkesskolorna saknar undervisningen i
ämnet varje spår av enhetlighet. Så t. e. synes en av
de äldre icke alls ha upptagit ens någon del av ämnet
på sitt program, under det att ett par andra
meddela undervisning i såväl nationalekonomi,
författningslära, yrkeslagstiftning och fabrikshygien som
handelsteknik, vilket ämne därvid omfattar flera av de
kapitel, vilka bruka hänföras till industriell ekonomi.
Vid en av de tekniska elementarskolorna undervisas
endast i arbetarskydd och hygien. I prospektet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
