Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Tekniken inför årets riksdag, av H. B—d. - Trollhätte elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare, av E. W. Tillberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
47
kr. till telegraf- och sektionstelefonledningar samt
kabelarbeten, 100 000 kr. till elektriska
belysningsanläggningar, 250 000 kr. till
kontaktledningsanlägg-ningar för elektrifiering av ytterligare spår å
Stockholms central och Liljeholmens stationer samt 400 000
kr. för växel- och signalsäkerhetsanläggningar.
För anordnande av en gatuviadukt över
bangårds-området i Malmö vid Sjölunda föreslås 575 000 kr.
I detta sammanhang meddelas, att järnvägsstyrelsen
uttalat önskvärdheten av att de väghållningsskyldiga,
för ett forcerat friläggande av vägarna från
järnvägarna. måtte tilldelas erforderliga bidrag från
auto-bilskattemedel i betydligt större utsträckning än
hittills. Enligt styrelsens åsikt måste ett borttagande
av de farliga plankorsningarna anses vida viktigare
än det mesta av det med användande av
automobilskattemedel pågående allmänna
vägförbättringsarbe-tet. Men då friläggandet av de plana
landsvägskors-riingarna icke påkallats av järnvägstrafiken utan av
den väsentligt senare tillkomna och i ständig ökning
stadda trafiken på vägarna med automobiler, anser
styrelsen, att denna trafik också bör bära
huvudparten av kostnaderna härför. På grund av den
långsamma takt, vari arbetena med anordnande av
skenfria vägkorsningar m. m. nu måste bedrivas,
beräknar styrelsen icke något nytt anslag för dylika
arbeten under nästa budgetår, utan väntas
kvarstående behållning av tidigare anvisade medel bliva
tillräckliga för detta ändamål.
Kommunikationsministern instämmer i vad
järnvägsstyrelsen anfört rörande vikten av att frilägga
vägtrafiken från järnvägstrafiken och meddelar, att
han, särskilt med tanke på det förestående arbetet
med upprättandet av flcrårsplaner för vägföretag,
fäst länsstyrelsernas uppmärksamhet på denna fråga.
Till fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare föreslås 2 mill. kr. samt till
färdigställande av statsbanan Hällnäs—Stensele 1,5
mill. kr. För fullbordande av automobillinjen
Över-torneå—Pajala begäres 0,3 mill. kr., till markförvärv
0,4 mill. kr. och till rullande materiel för
malmtransporterna å malmbanan 1,5 mill. kr.
För förbättrade säkerhetsanstalter för inseglingen
till Trälleborg äskas ett belopp av 217 000 kr. Till
utförande av mindre arbeten och anordningar av
skilda slag, som påfordras för trafikens rationella
avveckling eller som äro motiverade med hänsyn till
teknikens utveckling eller ur driftekonomiska
synpunkter, begäres ett anslag av 1 mill. kr.
Vad statens vattenfallsverk beträffar föreslås
anslag öm sammanlagt 9 515 000 kr., vilket i jämförelse
med de för löpande budgetår beviljade anslagen till
ifrågavarande verk innebär en ökning av i runt tal
4 mill. kr. I sin framställning om anvisande av
medel för nästa budgetår till kraftstations- och vat-
tenregleringsföretag påpekar vattenfallsstyrelsen
bl. a., att stegringen av kraftförbrukningen gått något
hastigare än vad man kunnat förutse för ett år sedan.
Styrelsen hade under de sista åren arbetat med en
relativt knapp marginal mellan å ena sidan den
tillgängliga, utbyggda kraftmängden och å andra sidan
kraftkonsumtionen. Till följd härav ansåg styrelsen
sig nödsakad att begära anslag — förutom 1 mill. kr.
till fullföljande av arbetena med anläggnng av en
kraftstation vid Sillre och utförande av en andra
till-loppstunnel vid Porjus kraftverk — dels 1/2 mill. kr.
till ett tredje maskinaggregat vid Motala kraftverk
och 1,1 mill. kr. till utvidgning av ångkraftstationen
i Västerås, dels 2 mill. kr. till igångsättande av ett
kraftstationsföretag vid Vargön samt 0.2 mill. kr. till
vissa förberedande åtgärder för anläggning av en
kraftstation i Motala ström mellan Roxen och
Norrbysjön.
Eeträffande den ifrågasatta nya
kraftstationsanläggningen vid Vargön har vattenfallsstyrelsen
anfört, att styrelsens förslag ginge ut på att i direkt
anslutning till den under utförande varande
regleringsdammen vid Vargön i själva älvfåran uppföra en
kraftstation, som skulle utnyttja älvens
medelvattenmängd med den till en början förefintliga fallhöjden
om 3,3 m och framdeles 4,3 m. Den energimängd,
som härigenom till en början vid 3.3 m fallhöjd skulle
kunna uttagas i Vargöstationen. utgjorde 85 mill.
kilowattimmar. Framdeles, när fallhöjden ökats
genom den upprensning, som skulle företagas vid
genomförandet av Vänerns reglering, skulle en
energimängd av 115 mill. kilowattimmar kunna uttagas.
Kostnaden för anläggningen beräknas till 9,4 mill. kr.
Det krafttillskott, som skulle erhållas genom den
föreslagna utbyggnaden av statens vattenfall i
Motala ström mellan Roxen och Norrbysjön — de s. k.
Jakobslundsfallen — ha beräknats till 75 mill.
kilowattimmar. Genom utförandet av de nu föreslagna
anläggningarna skulle krafttillgången inom det s. k.
mellansvenska centralblocket vara tillgodosedd till
slutet av år 1936.
För vattenfallsverken äskas dessutom 1,5 mill. kr.
till anordningar för veckoreglering av Göta älv,
215 000 kr. till kraftledning från Gällivare för
elektrifiering av vissa delar av Norrbottens län samt 3
mill. kr. till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.
Med avseende på statens utlåningsfonder förtjänar
nämnas, att inga avsättningar föreslås vare sig till
allmänna järnvägslånefonden, bibanefonden,
vattenkraftslånefonden eller luftfartsfonden,
Härmed torde det huvudsakliga ha angivits rörande
de anslagsäskanden i årets statsverksproposition, som
avse frågor med tekniskt inslag.
H. B—d.
TROLLHÄTTE ELEKTROKEMISKA INDUSTRIER OCH
DERAS KRAFTFÖRSÖRJARE.
I föredrag inför Sveriges kemiska industrikontor
den 21 nov. 1929 har fil. dr Jakob Forssell närmare
redogjort för Sveriges elektrokemiska industri och
dess kraftförsörjning, vilket föredrag återfinnes i Tek-
nisk tidskrift, häft. 47 och 48 årgång 1929. Hans
anförande koncentrerar sig emellertid till Trollhätte
clektrokemiska industrier, varför det torde vara av
intresse att närmare granska dessa industriers kraft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
